Blogg

Idag, den 18 november, är det Europeiska antibiotikadagen. För mänskligheten är den ökande antibiotikaresistensen en fråga om liv och död. Fullt i klass med klimathotet.

Fullt i klass med klimathotet.

Bakterier som orsakar sjukdom – hos både djur och människor – kan ofta bekämpas med antibiotika. Men läkemedlen fungerar inte om bakterierna blir motståndskraftiga, resistenta. Det är ett växande problem för hela världen.

Tidigare i höst gick det upp för mig hur många sjukdomar och åkommor som inte kommer att gå att bota om vi blir resistenta mot all antibiotika och den slutar verka. Cancer, hjärtoperation och blindtarmsinflammation, listan kan göras lång. Väldigt många vårdinsatser på svenska sjukhus kräver antibiotika för att fungera. 

Två tredjedelar av all antibiotika i världen ges till djur i jakten på billigt kött.

Två tredjedelar av all antibiotika i världen ges till djur i jakten på billigt kött. Skillnaden mellan Europas länder är stor. Antibiotikaförbrukningen i Sverige är den lägsta iEU. Allra mest används i Cypern som använder 34 gånger mer än Sverige. Spanien och Italien använder 24 gånger mer antibiotika inom djuruppfödning än Sverige. Något att tänka på när man talar om den torkade skinkan från just Italien och Spanien.

Vi har all anledning att vara stolta över det arbete som Sveriges bönder, veterinärer och forskare har gjort.

Idag är det Europeiska antibiotikadagen. Vi har all anledning att vara stolta över det arbete som Sveriges bönder, veterinärer och forskare har gjort. Istället för att slentrianbehandla djur med antibiotika, har man arbetat för att hålla djuren friska. Nu kan vi bara hoppas att resten av EU vaknar upp och börjar arbeta mot att minska antibiotikan i sin djurhållning. För faktaresistens blir i det här fallet lika farligt som antibiotikaresistens.

Skydda antibiotikan

SVA:s hygienråd

Smittsäkra.se

Idag finns större möjligheter för offentliga aktörer att prioritera djurvälfärd vid livsmedelsupphandling då den politiska ambitionen höjts på området. Enligt en undersökning som Svenskt Kött genomförde under våren vill närmare 60 procent av kommunernas upphandlingsansvariga ställa högre krav än vad de gör idag. Det är fullt möjligt att ställa krav på restriktiv antibiotikaanvändning, att grisarna svansar inte kuperas, att djuren har tillgång till strö och att de inte transporteras långa sträckor före slakt.

Vinsterna med att välja kött med en högre djurskyddshänsyn är många.

Vinsterna med att välja kött med en högre djurskyddshänsyn är många. Den goda djurhållningen är en bidragande orsak till att Sverige har EU:s lägsta antibiotikaanvändning. Exempelvis använder Tyskland och Polen, två av de länder som Sverige importerar mest kött från, 13 respektive 12 gånger mer antibiotika per kilo levande vikt i djuruppfödningen jämfört med Sverige.

Samtidigt går det inte att ställa landspecifika krav offentlig upphandling då det strider mot EU:s upphandlingsdirektiv. Dock finns det flera krav som en kommun kan ställa för att premiera kött från djur som mått bra:

  • Ställ krav på att antibiotika endast får användas efter ordination av veterinär och när det är veterinärmedicinskt motiverat.
  • Ställ krav på att köttet ska komma från uppfödning där djur maximalt har transporterats åtta timmar till slakt.
  • Ställ krav på att köttet ska komma från djur som varit helt bedövade under slakt och därmed förhindra att djuren känner smärta och även ångest vid slakt.
  • Ställ krav på betesdrift för nötkreatur.
  • Ställ krav på att grisar ska ha haft tillgång till tuggbart material/strö.

Vid upphandlingar av livsmedel till skolor och äldreomsorg är det i genomsnitt bara två företag som lämnar anbud, vilket kan jämföras med genomsnittet för alla typer av upphandlingar där antalet anbudsgivare är 4,6.Förutom kravställan i offentlig upphandling kan kommunerna därför göra riktigt skillnad för att underlätta för mindre och lokala livsmedelsproducenter i den offentliga upphandlingen och på så sätt gynna det lokala näringslivet och öka konkurrensen i livsmedelsupphandlingen:

  • Inför strategisk upphandling som ett mål i kommunen för att nå lokala och samhälleliga mål genom offentlig upphandling och fatta politiska beslut i enlighet med de strategiska intentionerna.
  • Ha en tidig dialog med lokala leverantörer och producenter om volymer och utvecklingspotential, så kan kommunen kommunicera med den lokala marknaden och dess utbud.
  • Genom att dela upp livsmedelsupphandlingen ned på artikelnivå blir det lättare för mindre producenter att lägga anbud.
  • Upphandla logistiken separat. Detta kan göras genom att ha en kommunal distributionscentral som underlättar för mindre (och ofta närproducerande) företag som kan ha svårt att leverera sina produkter.

Imorgon är det midsommarafton och en gammal svensk tradition är att plocka sju sorters blommor och sedan hoppa över sju gärdsgårdar. Blommorna lägger man sen under kudden för att drömma om sin framtida maka/make. Men hur lätt är det att hitta sju sorters blommor idag?

Vilda blommor trivs på ängar och i hagar som en del av en hög biologisk mångfald.

Vilda blommor trivs på ängar och i hagar som en del av en hög biologisk mångfald. I takt med att det blir färre betande djur, som kor och får, växer dessa marker igen. Sedan 2003 har Sveriges betesmarker minskat med närmare 50 000 hektar. Det är lika mycket betesmark som idag finns i Uppsala län, Stockholms län och Södermanlands län tillsammans. För att bevara biologisk mångfald och ett bördigt landskap behövs till exempel ungefär en ko per hektar. I Sverige finns idag sammanlagt 450 000 hektar betesmark.

Många insekter och växter är helt beroende av att landskapet hålls öppet av betesdjur.

Många insekter och växter är helt beroende av att landskapet hålls öppet av betesdjur. På naturbetesmarker hittar man i genomsnitt ett 40-tal olika växtarter per kvadratmeter varav många är rödlistade, till exempel kattfot och ängsviol. Den stora artrikedomen gör att naturbetesmarkerna har kallats Sveriges ”regnskog”. Idag finns det 450 000 hektar naturbetesmarker och slåtterängar i Sverige. För att bevara dessa behövs det enligt Naturvårdsverket fler betande djur.

Håller landskapet öppet

En stor andel av de svenska idisslarna finns utanför de stora slätterna där det är svårt att bedriva lantbruk utan djur. Här är åkrarna ofta mindre vilket omöjliggör stordrift med rationella maskiner och spannmålsskördarna här har svårt att konkurrera med skördarna på slätternas lerjordar. I många av dessa områden skulle jordbruk inte kunna bedrivas utan mjölk-, nötkötts- eller lammköttsproduktion. 

I många av dessa områden skulle jordbruk inte kunna bedrivas utan mjölk-, nötkötts- eller lammköttsproduktion.

Det är också i områden som norra Skåne, Blekinge, Småland, Öland, Gotland, stora delar av Västra Götaland, Värmland, Uppland, Dalarna och norra Sveriges kust- och älvlandskap som en stor del av den biologiska mångfalden finns. Det är här man återfinner många av de kärlväxter, fjärilar och fåglar som förr var vanliga i jordbrukslandskapet men som trängts undan till områden som fortfarande betas av djur. Dessa småbrutna landskap tillhör de vackraste bygderna i Sverige och de spelar en avgörande roll för Sveriges attraktivitet som turistland. Utan ekonomiska förutsättningar för betesdjur riskerar dessa områden att förvandlas till skogsmark.

Vi hoppas att du hittar dina sju sorters blommor på midsommarafton. Och att du lägger svenskt kött på grillen så att vi kan behålla den biologiska mångfalden och vårt vackra öppna landskap.
Trevlig midsommar önskar vi på Svenskt Kött!

Debattartikel publicerad i Dagens samhälle: 
I en nyligen genomförd undersökning bland Sveriges kommuner uppges djurskydd vara den viktigaste prioriteringen vid offentlig upphandling av kött. Samtidigt svarar var fjärde kommun att priset är viktigast. De två kategorierna är sällan förenliga med varandra.

Ett bra djurskydd är resurskrävande och resulterar därför i ett högre pris. Precis som i matbutiken får kunden oftast det man betalar för. Kommunerna måste hushålla med skattebetalarnas pengar. Men det finns en vilja hos medborgarna att prioritera kvalitet framför pris. 99 procent av kommunerna menar att det finns en efterfrågan, både i skola och i äldreomsorg, att välja kött med hänsyn till djurvälfärd, miljö och klimat.

99 procent av kommunerna menar att det finns en efterfrågan, både i skola och i äldreomsorg, att välja kött med hänsyn till djurvälfärd, miljö och klimat.

Undersökningen visar att närmare 60 procent av Sveriges kommuner vill ställa mer långtgående krav än vad de gör idag. Det gäller framför allt ursprungsland och att köttet ska vara närproducerat. Att enbart välja att upphandla från det egna landet är inte tillåtet enligt EU:s upphandlingsdirektiv. Men viljan att ställa dessa krav grundar sig i att Sverige har ett av världens mest omfattande djurskydd, vilket i sin tur bland annat resulterar i att antibiotikaanvändningen i Sverige är den lägsta inom EU.

Enligt siffror från europeiska läkemedelsmyndigheten använder exempelvis Spanien cirka 36 gånger mer antibiotika i djuruppfödningen jämfört med Sverige. Generellt sett är även miljö- och klimatpåverkan förhållandevis låg vid svensk köttproduktion, vilket återspeglas i WWF:s "Köttguide" där svenskt kött placerar sig bättre än importerat. 

Trots viljan att upphandla kött utifrån goda djurskyddskrav är ändå mer än hälften av det kött som serveras i de offentliga måltiderna importerat, enligt LRF. Men i den nationella upphandlingsplanen har regeringen visat att det går att prioritera svenskt kött genom att ställa krav på låg antibiotikaanvändning eller begränsa tiden för slakttransporter. EU:s direktiv hindrar inte kommunerna från att välja kött med utgångspunkt i djurhållningen.

EU:s direktiv hindrar inte kommunerna från att välja kött med utgångspunkt i djurhållningen.

Om kommunerna ska kunna leva upp till sina egna önskemål och regeringens direktiv måste det finnas en budget som tillåter upphandling av mat med kvalitet. Ansvaret för detta ligger på våra lokala politiker. Varenda kilo kött som produceras och konsumeras lokalt ger tre gånger pengarna för det lokala samhällets totala ekonomi.

Men pengar är inte det enda problemet. Flera av respondenterna uppger i undersökningen de inte kan få tag på det kött som efterfrågas.

Men pengar är inte det enda problemet. Flera av respondenterna uppger i undersökningen de inte kan få tag på det kött som efterfrågas. Konkurrensen vid en livsmedelsupphandling är oroväckande låg. Livsmedelsupphandlingarna engagerar i genomsnitt 1,9 anbudsgivare, vilket kan jämföras med genomsnittet för alla typer av upphandlingar där antalet anbudsgivare är 4,6. Flera av de krav kommunerna ställer är svåra att möta för mindre producenter och leverantörer.

När krav ställs på logistik och distribution utesluts mindre aktörer som inte har resurser att distribuera livsmedel till skolor och äldreboenden i kommunen.

När krav ställs på logistik och distribution utesluts mindre aktörer som inte har resurser att distribuera livsmedel till skolor och äldreboenden i kommunen. Endast två av tio kommuner upphandlar logistiken separat och endast tre av tio samordnar varudistributionen. Det är enkla medel som bidrar till ökad konkurrens, bättre kött på tallriken och främjandet av det lokala näringslivet.

Varje år upphandlas livsmedel till de offentliga köken för cirka 10 miljarder kronor. Om fler kommuner upphandlar livsmedel som har producerats under samma lagar och regler som gäller i Sverige bidrar vi till en mer hållbar livsmedelsproduktion, både djurskyddsmässigt och med hänsyn till miljö och klimat. Viljan verkar finns där, likaså efterfrågan, men verktygen för att upphandla bättre kött används inte i tillräckligt stor utsträckning.

Svenskt Kött kommer därför att skicka ett brev till alla lokalpolitiker och de som ansvarar för den kommunala offentliga upphandlingen med tips och råd för hur kommunerna kan upphandla bättre kött, utan att frångå EU:s upphandlingsdirektiv.

Svenskt Kött kommer därför att skicka ett brev till alla lokalpolitiker och de som ansvarar för den kommunala offentliga upphandlingen med tips och råd för hur kommunerna kan upphandla bättre kött, utan att frångå EU:s upphandlingsdirektiv. Det krävs också att lokala politiker skjuter till de resurser som behövs för att upphandla den mat som både de själva och deras medborgare efterfrågar. Det är hög tid att politiker och upphandlare gå från ord till handling. Sveriges bönder måste kunna få betalt för sitt hårda arbete för en bra djuromsorg i Sverige.

Elisabet Qvarford, vd Svenskt Kött

Jag får ofta frågor om hur det är att jobba med kött, med en underton att det är något lite suspekt. Vilket inte är så konstigt med tanke på den rådande trenden att kött är ondska.

- Men jag jobbar ju med svenskt kött, brukar jag svara.

- Men jag jobbar ju med svenskt kött, brukar jag svara. Det är inte alltid det betyder så mycket för den jag talar med. De vill inte vara nationalister utan tänker att svenska bönder säkerligen arbetar på samma sätt som man gör i andra länder.

Men nu är det ju inte så det är. Och jag är väldigt stolt över att arbeta med just svenskt kött. Det är lätt för mig att förklara varför.

Svenskt nötkött har omkring 2,5 gånger lägre klimatpåverkan än det globala genomsnittet. 

Svenskt nötkött har omkring 2,5 gånger lägre klimatpåverkan än det globala genomsnittet. Svensk produktion av nötkött är klimateffektiv även i en jämförelse inom EU.

Skillnaderna är nämligen stora beroende på hur köttet producerats. Kött som biprodukt från mjölkproduktion ger i genomsnitt i världen upphov till 26 kilo koldioxidekvivalenter per kilo rent kött. Kött från specialiserad köttproduktion ger upphov till betydligt större utsläpp. FAO räknar med hela 97 kilo koldioxidekvivalenter per kilo rent kött.

I Sverige är omkring 60 procent av vårt nötkött integrerat med mjölkproduktionen. En mjölkko får en eller två kalvar per år och hälften av kalvarna är tjurar som föds upp för att bli nötkött. Efter fyra-fem år går även kon in i köttproduktionen.

Men klimatfrågan är bara en av flera anledningar till att välja svenskt kött.

Överanvändningen av antibiotika i världen kan leda till en katastrof när allt fler smittas med resistenta bakterier. Sverige använder minst antibiotika i EU i sin djurhållning.

Riktigt bra vore det förstås om vi inte behövde vara bäst på att använda lite antibiotika utan att hela EU arbetade som svenska bönder som bara ger sina djur antibiotika när de är sjuka. Men det innebär inte att det vore lyckat om vi slutade med djurhållning i Sverige för att i stället importera.

För utan betande djur skulle vi på sikt bli av med våra öppna landskap.

För utan betande djur skulle vi på sikt bli av med våra öppna landskap. Våra hagmarker skulle växa igen och bli till skog. Det skulle drabba många insekter, fjärilar, bin och många fåglar som är beroende av just hagmarkerna. Mångfalden av arter som lever i det öppna landskapet har god inverkan på såväl matproduktion, ren luft, kolinlagring och pollinering.

Och jag skulle dessutom sakna hagarna väldigt mycket. Det är svårt att tänka sig något vackrare än en hage där kor betar. Därför är det med stolthet jag arbetar med att marknadsföra det svenska köttet.

Spelar det någon roll varifrån köttet i korven, hamburgaren, kebaben eller på pizzan kommer ifrån? Ja det gör det! Om du bryr dig om hur djuren har det, vill ha penicillin mot skärsåret som varat sig och oroar dig för klimatet så är svenskt kött bättre. 

Det räcker egentligen att veta att svenska grisar får behålla knorren för att välja svenskt kött framför danskt och tyskt. I de flesta andra europeiska länder kapas svansarna, trots EU-förbud, så att grisarna inte ska kunna bita varandra i svansen när de blir stressade och står trångt. I Sverige ger man i stället grisarna mer plats och strö att leka med så att de inte ska bli stressade.

Men när grisarna och nötdjuren står trångt och flyttas mellan gårdar kommer ett annat problem.

Men när grisarna och nötdjuren står trångt och flyttas mellan gårdar kommer ett annat problem. De smittar varandra med olika sjukdomar. För att motverka det ger man därför i många länder grisarna och kalvarna antibiotika i förebyggande syfte. Till skillnad mot i Sverige, där djuren bara får antibiotika när de är sjuka och behöver det.

Vad spelar då detta för roll förutom att grisarna får ha knorren kvar och korna får gå på bete under sommaren? Jo över hela världen sprids nu bakterier som är resistenta mot antibiotika. Det har gått så långt att det har blivit en fråga om liv och död.

”Jag är så gammal att jag har sett folk dö av öroninflammation”

Häromveckan visade SVT dokumentären ”När antibiotikan slutar verka”. I den berättade den gamla EU-politikern Marit Paulsen: ”Jag är så gammal att jag har sett folk dö av öroninflammation”.

Filmen handlar om spridningen av en form av antibiotikaresistenta bakterier - gris-MRSA - som smittar från grisar till människor - och mellan människor. MRSA går inte att behandla med vanlig antibiotika och kan leda till blodförgiftning. MRSA finns på grisgårdar i Danmark och på många andra gårdar runt om i Europa. Men inte i Sverige. Och förklaringen är främst att vi i Sverige använder minst antibiotika i hela EU.

Spanien leder ligan med 36 gånger mer antibiotika än Sverige.

Vilka länder använder då mest antibiotika i djuruppfödningen? Spanien leder ligan med 36 gånger mer antibiotika än Sverige. Cypern är tvåa och Italien nummer tre i EU när det gäller höga antibiotikadoser i djurhållningen. Något att tänka på när man talar om den goda torkade skinkan från just Italien och Spanien och haloumin från Cypern.

Danmark är dock inte så dåliga jämförelsevis. De använder fyra gånger mer antibiotika än Sverige – medan Tyskland använder 13 gånger mer än Sverige.

Krasst sett så hänger omsorgen om djuren och antibiotikaanvändningen tätt tillsammans. Den omfattande användningen av antibiotika maskerar inte sällan en dåligt utvecklad djuromsorg. Utan antibiotika kan man inte hålla grisarna i trånga stallar utan tillgång till strö och plats att böka runt eftersom de skulle bli sjuka. Sverige är också fria från flera infektionssjukdomar andra länder har problem med

Det säger sig självt att det kostar mer när man arbetar som vi gör i Sverige. Och därför är svenskt kött dyrare än importerat.

Allt fler grossister tänker på antibiotikaanvändningen när de väljer kött. Axfood, Bergendahls, Coop, ICA, Lidl och Livsmedelshandlarna har gemensamt tagit fram ett ställningstagande för att minska antibiotikaanvändningen i livsmedelsproduktionen. Bland kraven ingår att antibiotika inte ska användas för att öka tillväxten och att den endast ska få förskrivas av veterinär. Men restaurangnäringen har ännu inte hängt på.

Världsnaturfonden, WWF, har vägt in antibiotikaanvändningen i Köttguiden. De avråder helt från kycklingkött från Asien och nötkött från USA går bort på grund av den stora användningen av antibiotika till djuren.

Och självklart är det inte bara grisarna som har det bättre i Sverige.

Och självklart är det inte bara grisarna som har det bättre i Sverige. De hårda svenska djurskyddsreglerna gäller alla husdjur. Därför har svenska kycklingar och svenska ägg inte haft salmonella på decennier, en sjukdom som är vanlig i exempelvis södra Europa.

Hur är det då med klimatet? Självklart innebär svensk köttuppfödning en påverkan på klimatet, precis som all verksamhet som människor sysslar med. Men det är ändå så att det svenska köttet har klart lägre påverkan på klimatet än många andra länders. Brasilianskt kött från djur som betar mark där det tidigare växte regnskog har cirka 30 gånger större utsläpp än kött från svenska djur. En portion brasilianskt kött ger därmed lika stora utsläpp som 30 portioner svenskt nötkött.

Jag blir glad när svenska snabbmatskedjor väljer att lyfta fram svenskt kött som en kvalitets- och hygienfaktor, till exempel Max hamburgerkedja eller flertalet korvrestauranger som 7-Eleven, Pressbyrån, Statoil, OKQ8, Preem – och på Scans gatukök såklart. Det bidrar förhoppningsvis till att frågan om var maten kommer ifrån kommer högre upp på agendan, både i privata och i offentliga matsammanhang, och att vi gör allt fler medvetna val även i matbutiken och på restaurangen.

Att välja kött som är fött, uppfött, slaktat och förädlat i Sverige är alltså inte bara bra för att motverka uppkomsten av multiresistenta bakterier. Det är också en möjlighet att bygga in ett mervärde som dina kunder är beredda att betala för.

Och precis som med klimathotet är det en fråga som vi kan påverka. Genom ditt val av kött till din restaurang kan du påverka utvecklingen.

Antalet styckningsdetaljer av gris är bedrövligt få i köttdisken. Ofta saknas såväl bog, skinkstek och fläsklägg i disken. Det behövs mer innovation för att få ut det färska grisköttet till konsument.

Nu är det snart tre år sedan som svenska grisar lastades på djurtransporter och kördes till Tyskland för slakt. Slakterierna hade fullt i sina frysar och handeln köpte inte köttet från de svenska bönderna då priset var så mycket lägre för importerat griskött.

Men då hände något. Hela branschen samlades, konstaterade att man tillsammans måste göra något.

Det stora som hände efter krisen för svenskt griskött var att handelskedjor bytte från importerad köttråvara till svensk i korvar och andra förädlade produkter.

Men fortfarande finns skevheter.

Konsumenterna har hittills visat att de i stor utsträckning är beredda att välja svenskt när de köper färskt kött i butiken, även om det svenska köttet är dyrare. Men det gäller bara vissa delar av grisen. För charkuterierna och de färdiga maträtterna gäller inte alltid samma logik. Man vill inte betala extra för korven, den ska vara billig.

Den extra kostnaden för ”våra” grisar är bland annat det svenska djurskyddet.

Den extra kostnaden för ”våra” grisar är bland annat det svenska djurskyddet. För det är skillnad på djurhållning i Sverige och i andra EU-länder. Fixerade suggor, kuperade svansar och trånga burar är inte tillåtet i Sverige men är verkligheten för en stor del av grisarna i EU.

Svenska djur är också bland de friskaste i EU och vår antibiotikaanvändning är internationellt sett mycket låg. Danskarna använder tre gånger och tyskarna 13 gånger så mycket antibiotika per gris som vi i Sverige.

Ett djur består av mer än kotletter, filéer och julskinka.

Ett djur består av mer än kotletter, filéer och julskinka. För de delarna behöver vi tillsammans komma fram med nya idéer för hur de kan marknadsföras och populariseras.

Det handlar till exempel om bog som ofta saknas i disken hela året.

Kind, pluma och sekreto är nya grisdetaljer som har börjat säljas de senaste åren, men storlekmässigt är de pyttesmå i jämförelse med bogen.

Andra delar säljer bara under vissa delar av året. Det handlar om skinka – till skillnad från i Danmark är efterfrågan på skinkstek minimal i Sverige. Och det handlar om karrén som det blir överskott av på hösten, när grillsäsongen är slut.

Nu har vi ett läge att möta efterfrågan på kunskap om kött och om djurets anatomi i kombination med bra försäljning. Med större kunskap kan vi stimulera efterfrågan på de idag mindre intressanta detaljerna och bidra till miljökloka medvetna val av svenskt kött. Grisen kan dessutom jämföras med kyckling vad gäller påverkan på klimatet.

Genom att skapa efterfrågan på HELA djuret skapas också incitamentet för svenska djurproducenter och köttbranschen att utveckla och driva på produktionen. Det tjänar vi alla på. 

Idag, fredagen den 18 november, är det Europeiska antibiotikadagen. För mänskligheten är den ökande antibiotikaresistensen en fråga om liv och död. Fullt i klass med klimathotet.

”Jag är så gammal att jag har sett folk dö av öroninflammation”, säger Marit Paulsen i dokumentären När antibiotikan slutar verka som visades i SVT igår.

Filmen handlar om spridningen av gris-MRSA som smittar från grisar till människor och mellan människor. Den är en multiresistent bakterie, som inte går att behandla med antibiotika och kan leda till blodförgiftning. I Sverige har hittills ingen MRSA hittats på de gårdar som testats.

Bakterier som orsakar sjukdom – hos både djur och människor – kan ofta bekämpas med antibiotika. Men läkemedlen fungerar inte om bakterierna blir motståndskraftiga, resistenta. Det är ett växande problem för hela världen.

Att det fortfarande används alldeles för mycket antibiotika inom djuruppfödning inom EU visar den senaste statistiken från EU.

Att det fortfarande används alldeles för mycket antibiotika inom djuruppfödning inom EU visar den senaste statistiken från EU. Mest antibiotika i djuruppfödningen används av Spanien, Cypern och Italien. Där brukas runt 40 gånger så mycket som i Sverige. Något att tänka på när man talar om den torkade skinkan från just Italien och Spanien.

Vi använder betydligt mindre mängd antibiotika till djur än till människor i Sverige. Under 2015 använde människor i Sverige cirka 60 ton antibiotika medan endast cirka 10 ton användes för våra djur. Antibiotikaförsäljningen till djur har minskat successivt sedan början av 1990-talet. 

Vi har all anledning att vara stolta över det arbete som Sveriges bönder, veterinärer och forskare har gjort.

Idag är det Europeiska antibiotikadagen. Vi har all anledning att vara stolta över det arbete som Sveriges bönder, veterinärer och forskare har gjort. Istället för att slentrianbehandla djur med antibiotika, har man arbetat för att hålla djuren friska. Nu kan vi bara hoppas att resten av EU vaknar upp och börjar arbeta mot att minska antibiotikan i sin djurhållning. För faktaresistens blir i det här fallet lika farligt som antibiotikaresistens.

Svenskt kött produceras med världens hårdaste djurskyddslagstiftning och EUs lägsta användning av antibiotika. Det är kött som allt fler förstått att uppskatta på senare tid. Ändå har den svenska djurhållningen minskat drastiskt sedan EU-inträdet samtidigt som uppfödningen ökat i våra konkurrentländer. Det är hög tid att våra politiker levererar en nationell livsmedelsstrategi med tydliga tillväxtmål så att svenska konsumenter även i framtiden ska kunna köpa svenskt kött.

En tydlig frivillig ursprungsmärkning av det svenska köttet har blivit ett viktigt vapen för att synliggöra för svenska konsumenter varifrån köttet kommer. Men det räcker inte.

I Sverige får korna gå ute på sommaren och beta gräs och grisarna får ha sina knorrar kvar. Vi har nolltolerans mot salmonella i livsmedelsproduktionen, EUs i särklass lägsta användning av antibiotika och nästan inga problem med antibiotikaresistens. Trots unika kvaliteter så har andelen svenskt kött under många år backat i butikshyllorna till förmån för importerat kött. På 20 år har till exempel marknadsandelen för svenskt nötkött halverats.

Även politikerna måste ta sitt ansvar för den svenska produktionen.

En tydlig frivillig ursprungsmärkning av det svenska köttet har blivit ett viktigt vapen för att synliggöra för svenska konsumenter varifrån köttet kommer. Men det räcker inte. Även politikerna måste ta sitt ansvar för den svenska produktionen.

Vi behöver nu mer än någonsin en samlad nationell livsmedelsstrategi som kan säkra att vi får en tillväxt i svensk livsmedelsproduktion. Det är angeläget för jobben, för landsbygdens miljö och för att landets växande befolkning i högre grad än nu ska kunna försörjas med svensk mat som producerats med omsorg om djur, människor och miljö.

Vi behöver en strategi med ett tydligt mål för att öka marknadsandelarna för svenskt kött och som anger vägarna för detta. Och det är bråttom.

Precis som när det gäller försvaret och Sveriges energiförsörjning är det angeläget att en uppgörelse kan nås över blockgränserna så att den håller mer än en mandatperiod. Men kravet på samförstånd och enighet får samtidigt inte urvattna innehållet i strategin.

Vi behöver en strategi med ett tydligt mål för att öka marknadsandelarna för svenskt kött och som anger vägarna för detta. Och det är bråttom.

När Sverige gick med i EU 1995 blev även Finland och Österrike medlemmar. På de drygt 20 år som gått sedan EU-inträdet har svensk köttproduktion gått kräftgång samtidigt som den utvecklats positivt för Finland och Österrike. Den svenska produktionen av griskött har exempelvis minskat med 24 procent sedan 1995. Motsvarande siffror för Finland och Österrike är en ökning med 15 respektive 13 procent.

Det finns ett ordstäv som lyder: Medan gräset gror dör kon. Det är en liknelse som passar sällsynt väl för att beskriva hur allvarligt det är att den svenska livsmedelsstrategin dröjer.

Bara under de fem år som Livsmedelsstrategin diskuterats har köttproduktionen ökat kraftigt i flera av Sveriges konkurrentländer samtidigt som produktionen fortsätter att minska i Sverige. Också den svenska mjölkproduktionen, som är basen för 65 procent av den svenska nötköttsproduktionen, har de senaste fem åren stått och stampat samtidigt som produktionen under samma tid ökat med 25 procent i Irland, 14 procent i Österrike,11 procent i Tyskland, 9 procent i Danmark och 4 procent i Finland.

Det finns ett ordstäv som lyder: Medan gräset gror dör kon. Det är en liknelse som passar sällsynt väl för att beskriva hur allvarligt det är att den svenska livsmedelsstrategin dröjer.

Coop har inlett en kampanj för att vi ska äta mindre kött. Med en reklamkampanj från en byrå som kopierat budskapet från den starkt kritiserade filmen Cowspiracy framställs kött som ondska. Bilder på trädträdfällning, översvämningar och skogsbränder varvas med bilder av svenska kor som betar. Inte för att förmedla att det är någon skillnad på skövlad regnskog och betande kor, utan för att förmedla att det är samma elände.

Men så är det ju inte.

Men så är det ju inte. I somras släppte Svenskt kött rapporten”Nötkött och klimat - fakta om svenska nötkreatur och deras påverkan på klimatet”. Vi har i rapporten sammanställt rader av fakta om nötköttsproduktionen i Sverige och i världen.

Siffror från bland annat FAO visar att det ger 2,5 gånger mindre utsläpp av växthusgaser att producera ett kilo nötkött i Sverige jämfört med det globala genomsnittet. 

Siffror från bland annat FAO visar att det ger 2,5 gånger mindre utsläpp av växthusgaser att producera ett kilo nötkött i Sverige jämfört med det globala genomsnittet. Samtidigt har antalet nötkreatur minskat kraftigt i landet. Den svenska uppfödningen står idag för endast 52,4 procent av nötköttskonsumtion i Sverige. Och hela 70 procent av klimatavtrycket från vår livsmedelskonsumtion i Sverige ligger numera i andra länder.

Betande kor är viktiga för natur och landskap. 

Betande kor är viktiga för natur och landskap. De håller inte bara markerna öppna så att de inte växer igen, deras betande och gödslande gynnar också en biologisk mångfald. Naturbetesmarker är några av våra mest artrika miljöer, där idisslare spelar en nyckelroll.

Men för Coop verkar det inte spela någon roll.

Om ni verkligen vill göra skillnad Coop, varför slutar ni inte köpa in importerat kött? För precis som jag, har ni ju konsumentmakt.

Att hejda den globala uppvärmningen är en angelägen fråga för mänskligheten. Det är nödvändigt att snabbt få ned utsläppen av klimatgaser så att temperaturhöjningen kan begränsas till 1,5 grader, enligt målen som bestämdes på Klimatmötet i Paris 2015. För att lyckas måste vi arbeta med många saker samtidigt, men också prioritera de åtgärder som gör störst nytta.

Särskilt nötkreaturen har blivit något av syndabockar för den globala uppvärmningen. Men hur stor är egentligen deras påverkan?

Under de senaste åren har vår konsumtion av kött hamnat i fokus. Särskilt nötkreaturen har blivit något av syndabockar för den globala uppvärmningen. Men hur stor är egentligen deras påverkan? I den här rapporten försöker vi kartlägga vad som är sant och vad som är falskt om nötkreaturen och klimatet.

Min slutsats är att det svenska nötköttet vinner i en internationell jämförelse. Även när det gäller klimatet. Och att den svenska uppfödningen av nötkreatur, utöver ett gott kött, ger miljövinster som förtjänar större uppmärksamhet. Vill man äta nötkött bör man därför välja svenskt, för miljöns och för klimatets skull.

Min slutsats är att det svenska nötköttet vinner i en internationell jämförelse. Även när det gäller klimatet.

Ingenstans har det funnits samlad information om hur det svenska nötköttet påverkar klimatet, vilket gjort det svårt för till exempel nötköttbönder att svara på frågor från såväl vänner som allmänhet. Men nu finns det ett material som jag hoppas ska komma till god nytta för näringen som helhet och den enskilde nötköttsbonden i synnerhet. Använd det gärna!

Vill man äta nötkött bör man därför välja svenskt, för miljöns och för klimatets skull.

Det är angeläget att ge svenska uppfödare råg i ryggen och att den svenska uppfödningen inte fortsätter att minska. Vi måste ha mer av ett helhetsperspektiv när vi diskuterar åtgärder för att minska vår klimatpåverkan.

Idag lanserades den utökade frivilliga ursprungsmärkningen Från Sverige på restaurang Hjerta på Skeppsholmen i Stockholm. Media och livsmedelsbranschen från hage till mage hade samlats. Äntligen finns en gemensam frivillig ursprungsmärkning för alla svenska livsmedel gjorda på svenska råvaror. För kött och charkuterier kommer specialmärkningen Kött från Sverige.

LRFs vice ordförande Åsa Odell berättade att det finns ett stämmobeslut sedan 20 år på att detta ska genomföras för alla livsmedel.

Det är roligt att få vara en föregångare, men det är också roligt att märket Svenskt kött nu kan gå upp i en större, gemensam märkning för svenska livsmedel.

För fem år sedan gick dagligvaruhandeln, slakterierna och LRF samman och skapade den frivilliga ursprungsmärkningen Svenskt kött.

Märket har varit en succé och har satt ett tydligt avtryck i såväl kött- och charkuteridiskarna som i efterfrågan på det svenska köttet. Och som det så ofta är med en framgångssaga har Svenskt köttmärket inspirerat livsmedelsbranschen att vidareutveckla märkningen och inkludera fler livsmedelskategorier. Det är roligt att få vara en föregångare, men det är också roligt att märket Svenskt kött nu kan gå upp i en större, gemensam märkning för svenska livsmedel.

Så vad händer då med Svenskt kött framöver? Jo, vi kommer att fortsätta att informera om fördelarna med att köpa svenskt kött.

Så vad händer då med Svenskt kött framöver? Jo, vi kommer att fortsätta att informera om fördelarna med att köpa svenskt kött. Berätta om det fantastiska arbete som dagligen görs av Sveriges bönder. Om hur omsorgen om djuren leder till att vi i Sverige har friska djur som i sin tur behöver minst antibiotika i hela EU. 

Självfallet kommer vi att uppmana konsumenter att hålla utkik efter märket Kött från Sverige.

Svenskt kött kommer också att jobba mer digitalt för att mätta konsumenternas kunskapstörst på köttområdet. Det kan handla om styckningsdetaljer, hur man förvarar kött och tillagar kött.
Förra året hade vår hemsida över 900 000 unika besökare så vi vet att den kunskap vi har att förmedla är efterfrågad. Därför kommer vi också att fräscha upp Svenskt kötts välbesökta receptbank så att det blir lättare att hitta när man letar efter inspiration till allt från studentmottagningen och julbordet till dagens middag.

Självfallet kommer vi att uppmana konsumenter att hålla utkik efter märket Kött från Sverige. Bland annat via våra plattformar på Facebook, Instagram och Twitter.

...det är viktigt vilket val du gör nästa gång du handlar kött och charkuterier. 

Hälsa och klimat är mycket i fokus i debatten och där kommer vi också att synas mer framöver. Vi kommer att ta ett grepp om klimatfrågan och visa på att det är skillnad på kött och kött och att det är det svenska köttet som är bäst ur klimatsynpunkt. För det är faktiskt så att importerat nötkött från Sydamerika har en påverkan på klimatet som ligger 70 procent högre än det svenska. Så det är viktigt vilket val du gör nästa gång du handlar kött och charkuterier. 

Ekonomiprofessor Carl B Hamilton (L) skriver på måndagens DN Debatt attimporterat kött är bättre och billigare än svenskt och att vi måste göra upp med något han kallar ”köttprotektionism”.

Men det som Carl B Hamilton kallar protektionism är något helt annat och dessutom något som en ekonomiprofessor borde uppskatta – det är konsumentmakt.

Svenska konsumenter vill nämligen att alla djur ska ha det bra, inte bara djur som fötts upp i Sverige.

Grisar som har knorren kvar, lovade Marit Paulsen (L) när hon kandiderade till EU-parlamentet. Det vann hon mycket röster på. Många svenska konsumenter vill nämligen att den svenska djurskyddslagen ska införas i hela EU. Så det är inte nationalism som ligger bakom konsumenternas efterfrågan på information om hur djuren fötts upp, hur mycket antibiotika de har fått eller om grisarna har fått behålla sin knorr. Svenska konsumenter vill nämligen att alla djur ska ha det bra, inte bara djur som fötts upp i Sverige. De är också oroliga för antibiotikaresistens och väljer kött från djur som inte fått antibiotika i övermått.

De köper svenskt kött för att Sverige i mångt och mycket har en hårdare djurskyddslagstiftning än omvärlden.

Som ekonom borde Carl B Hamilton förstå att svenska konsumenter använder sin ekonomiska makt till att styra det som politiken ännu inte lyckats genomföra. För svenska konsumenter köper inte svenskt kött för att det är svenskt. De köper svenskt kött för att Sverige i mångt och mycket har en hårdare djurskyddslagstiftning än omvärlden.

Fixerade suggor, kuperade svansar och trånga burar. Så har en stor del av grisarna i EU det, trots att det är olagligt sedan tre år tillbaka. Men att ett direktiv träder i kraft innebär ju inte att alla EU-länder väljer att följa det så som laglydiga Sverige brukar implementera unionens regelverk. Svenska bönder har dessutom under många år fött upp grisar enligt svensk djurskyddslagstiftning som är strängare än EUs nya villkor. Det har medfört ökade kostnader för svensk grisproduktion och gjort det svårare att konkurrera med importerat griskött.

Det är inte förbjudet att köpa importerat kött i Sverige. Det är fritt fram att köpa kött från de länder där man använder mest antibiotika. Från länder där man rutinmässigt klipper av grisens knorr i stället för att förbättra grisarnas miljö så att de inte i frustration biter i varandras svansar. Kupering av svansar är förbjudet enligt svensk lag, medan man enligt EUs regelverk får ta till saxen om så behövs. Vilket fortfarande verkar behövas i ca 98 procent av stallarna runt om i Europa, trots direktivet.

Sverige är det land i EU som använder minst antibiotika i sin djuruppfödning. Det är resultatet av det systematiska hälsoarbete svenska bönder och veterinärer bedriver.

Allt fler forskare varnar för att världshälsan är hotad av bakterier som är resistenta mot antibiotika. Skulden ligger i den överdrivna användningen av antibiotika – för människor och djur. Sverige är det land i EU som använder minst antibiotika i sin djuruppfödning. Det är resultatet av det systematiska hälsoarbete svenska bönder och veterinärer bedriver. I Sverige får djuren enbart antibiotika när de är sjuka. Inte som i många andra länder för att kunna blanda djur från många olika gårdar i trånga utrymmen utan att de smittar ner varandra.

Det som Carl B Hamilton kallar protektionism är något helt annat och dessutom något som en ekonomiprofessor borde uppskatta – det är konsumentmakt.

Att genom ursprungsmärkning hjälpa konsumenterna att göra medvetna val är inte protektionism. Det är konsumentupplysning. 

Svenska konsumenter köper svenskt kött för att vi i Sverige använder mindre antibiotika i uppfödningen. De köper svenskt kött för att de vill ha kvar de öppna landskapet.
Att genom ursprungsmärkning hjälpa konsumenterna att göra medvetna val är inte protektionism. Det är konsumentupplysning. 

I början av veckan uppdagades att två köttföretag misstänks för att ha blandat utländskt kött med svenskt och sedan sålt allt som svenskt. Skulle det handla om fusk, vilket utredningen får utvisa, är det upprörande att företagen har utnyttjat efterfrågan på svenskt kött för att lura konsumenter.

Det är något som drabbar förtroendet för hela livsmedelsbranschen.

Svenskt kött har aldrig haft ett större värde än nu, och de svenska mervärdena har slagit igenom. Konsumenterna har blivit medvetna om att med svenskt kött får man en låg antibiotikaförbrukning och god djurhållning, grisen får ha knorren kvar och korna får beta.

Detta är de beredda att betala mer för. Och mindre nogräknade företag är beredda att slå mynt av samma sak. Därför är det viktigt att myndigheterna reder ut vad som har hänt och att oseriösa aktörer tas bort från marknaden och straffas.

Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har sagt att han vill införa fängelsestraff i straffskalan för livsmedelsbrott och inte bara böter som det är i dag. Jag kan inte annat än att hålla med och välkomnar att fallet har överlämnats till åklagare för vidare utredning.

Samtidigt spelar jakten på billigt kött en roll i den här historien. Såväl butiker som offentliga upphandlare och konsumenter jagar de lägsta priserna.

Det är många aktörer som blir lidande i just det här fallet, inte minst KRAV och Gotland som matregion. Dessutom drabbar det alla svenska bönder som sliter för att ta hand om sina djur och få sina företag att gå ihop, och även alla seriösa kött- och charkföretag som behövs för få ut det som bönderna levererar på marknaden.

 Om en produkt är avsevärt billigare än motsvarande produkter på marknaden bör man som inköpare, upphandlare och konsument ta sig en funderare på om allt verkligen står rätt till.

Samtidigt spelar jakten på billigt kött en roll i den här historien. Såväl butiker som offentliga upphandlare och konsumenter jagar de lägsta priserna. Om en produkt är avsevärt billigare än motsvarande produkter på marknaden bör man som inköpare, upphandlare och konsument ta sig en funderare på om allt verkligen står rätt till.

Det finns inget billigt kött med hög kvalitet. Att producera bra KRAV-märkt kött i Sverige kostar och då blir priset därefter. Samtidigt som man naturligtvis ska kunna lita på det som står på förpackningen. Därför är det avgörande att vi har en livsmedelskontroll som fungerar och följer upp allt potentiellt fiffel.

Det finns inget billigt kött med hög kvalitet. Att producera bra KRAV-märkt kött i Sverige kostar och då blir priset därefter.

Den svenska livsmedelskontrollen har förbättrats och Livsmedelsverkets och kommunernas arbete mot fusk och bedrägerier har börjat ge resultat. Men det kan självklart bli bättre.

Ju bättre myndigheterna blir på att följa upp och leta fusk, desto mindre lockande kommer det att vara att fuska.

Risken att åka fast ska vara större och straffen måste ha en avskräckande inverkan. Ju bättre myndigheterna blir på att följa upp och leta fusk, desto mindre lockande kommer det att vara att fuska.

Det vinner både konsumenter och ärliga livsmedelsföretag på.

Vad gör man när man är sugen på popcorn men inte har någon lämplig olja? Desperat ser man sig om i köket efter något annat fett som man kan hetta upp riktigt mycket. Min blick faller på burken med ett smakprov av talg från Scan som jag fick häromveckan på en pressträff de hade tillsammans med Johan Jureskog på restaurang AG.

Poppa popcorn i nöttalg, går det?

Poppa popcorn i nöttalg, går det? Försöka duger, så jag daskade i cirka två matskedar talg i kastrullen och väntade. En svag doft av hamburgare sprider sig i köket allteftersom fettet först smälter och sedan börjar ryka lite smått. I med majskornen, vänta, lyssna på det omisskännliga ljudet av popcorn som studsar mot locket, salta och häll upp i skål och njut. Det fungerade finfint med talgen även om den ryker lite mer än olja, så se till att fläkten är igång. Sen kommer köket att lukta nötkött i cirka en timme efteråt, men det är nog många som tycker att det är en bonus.

Just det, jag hade ju varit på pressträff med Johan Jureskog och HKScan. De har nämligen startat ett samarbete som handlar om att HKScan ska leverera sitt bästa nötkött till restaurang AG, som finns på listan över världens tio främsta köttrestauranger och flera gånger utnämnts till Årets Köttkrog.

Att hitta rätt nötkött har varit en lång gemensam process.

Restaurang AG hanterar och tillagar kött på ett sätt som skiljer sig från de flesta andra restauranger. Att utveckla och hitta rätt nötkött hos Scan har varit en lång, gemensam process som pågått sedan i början av året. På anläggningen i Linköping har HKScan under våren investerat i en ny specialkyl för Restaurang AG. Det är här som företagets kött/styckmästare lagrar det utvalda köttet med exakt temperatur och luftfuktighet.

Bönderna som levererar djur till slakteriet ska involveras på mer detaljerad nivå.

Samarbetet är långsiktigt och i nästa steg planeras att bönderna som levererar djur till slakteriet ska involveras på mer detaljerad nivå, för att inkludera allt från val avdjurraser, ålder och kön till själva uppfödningen.

Det här samarbetet är bara ett av många projekt som den svenska köttbranschen jobbar på för att öka kvaliteten på svenskt nötkött. Svenskt kött har till exempel utvecklat en nationell standard med en fem-gradig skala för marmorering av svenskt nötkött.

Det är roligt när det rör på sig i branschen.

Blodpudding är bra när ens gamla mamma måste få upp sitt blodvärde. Men problem uppstår när mamman inte accepterar vilken blodpudding som helst.

För några veckor sedan ramlade min mamma och bröt lårbenshalsen. Hon bor i ett samhälle utanför Göteborg och när jag reste dit för att hälsa på fick jag rådet att se till att mamma får i sig mycket järn under konvalescensen. Inte bara för att hon är gammal och gamla lätt får låga blodvärden, utan för att läkeprocessen tydligen gör av med en massa järn.

Blodpudding är en rik källa till järn. Det järn som finns i kött kallas för hemjärn och kan lätt tas upp i kroppen. Dessutom innehåller kött något som kallas för "köttfaktorn" vilken stimulerar upptaget av järn från maten.

Så blodpudding var definitivt något jag skulle köpa till min mamma. Nu är det så att hon inte accepterar vilken blodpudding som helst. Den ska komma från Eriksons Chark i Nossebro. Jag råkade köpa med mig några paket till henne när jag varit och hälsat på i Gustav Eriksons charmiga butik i Nossebro och sen dess är det kört, ingen annan blodpudding accepteras.

Det finns ingen återförsäljare av produkter från Eriksons chark där mamma bor. Närmaste butik är ICA Supermarket Noltorp i Alingsås. Av en händelse skulle jag en vecka senare köra förbi Alingsås så jag kontaktade Gustav Erikson via Twitter:

Jag:Hej, mamma har brutit benet och behöver tydligen mycket järn i samband med sin återhämtning. Har du fortfarande produktionen igång?

Tänkte i så fall beställa 20 förpackningar i lämplig ICA-butik i Alingsås. Kommer att köra förbi där på torsdag. Hälsningar Elisabet

Gustav Eriksson: Blodpudding har vi så vitt jag vet. Prata med Reino på ICA-Supermarket Noltorp så kan han beställa det.

Allt var frid och fröjd, jag skulle kunna hämta upp mammas blodpudding några dagar senare. Men så kommer ett moln på himlen:

Gustav Eriksson: Hej. Vi har stött på patrull. Vi fick inget blod från vår leverantör idag så vi kan inte göra någon pudding i morgon. Jag skall se vad jag kan göra.

Jag: Blodbrist!

Gustav Eriksson: Jag skall kolla om vi har något i butiken eller några hela vi kan dela. Återkommer.

Gustav Eriksson: Vi fick tömt vår butik så de har fått 10 paket.

Nästa dag åkte jag förbi ICA i Noltorp och tömde deras hylla på blodpudding från Eriksons chark. Nu ligger paketen i tryggt förvar i mammas frys, redo att tas fram för att fylla på hennes järndepåer. Och jag sänder en tacksamhetens tanke till Gustav Erikson, inte bara en av Sveriges bästa charkuterister utan numer även min blodpuddingshjälte!

Det klagas ganska ofta på svenskt bacon och därför var det spännande att testa dessa nyheter för att se om de låg över eller under snittet. Nu är ju min familj inga finsmakare utan brukar resonera bacon = gott, men de gick in för uppgiften med god aptit och viss frenesi.

Fyra nya baconsorter

Nyheterna i stekpannan var:

  • American style BBQ-bacon – Ett rökigt bacon av putsat sidfläsk som rubbats och torrsaltats med kryddor som chiliflakes och brunt farin i 4 till 5 dagar för att smakerna ska dra in.
  • English style Kotlettbacon – Ett matigt bacon på grisens finaste kotlett som ofta omnämns som ”back bacon”. Baconet är torrsaltat i fyra dagar och har en tydlig röksmak från alspånsrökning samt en köttigare konsistents och lägre fettmängd.
  • ICA I love eco Bacon – Ett helsvensk ekologiskt bacon på KRAV-märkt köttråvara med rökig smak från traditionell alspånsrökning.
  • Eftersom vi testade bacon med märket Svenskt kött stekte vi också på ett paket eller två av ICA Extra fint Bacon – torrsaltat och traditionellt alspånsrökt premiumbacon som har funnits på hyllorna ett tag.

Sen mumsade vi bacon och äggröra. 5-åringen tyckte gott, gott, gott och sprang sen iväg för att leka medan de mer seriöst lagda familjemedlemmarna satt kvar. Vi enades om att sortimentet överlag höll mycket god kvalitet och alla sorter är väl värda att köpas igen.

Traditionellt bacon favorit

Det amerikanska baconet smakade väldigt mycket och passar perfekt till en BLT eller äggröra. Frugan tyckte att denna variant av det engelska kotlettbaconet var godare än de hon provat i England så det är nog ett gott betyg. Det ekologiska baconet smakade som ett bra standardbacon. Familjens favorit var ändå det torrsaltade extra fina baconet som smakade mindre salt än vanligt och var underbart krispigt.

En annan nyhet som vi testade var ett hamburgerbacon som rullats, bokspånsrökts och därefter skivats i något tjockare skivor. (Gjort på svenskt griskött men tillverkats utomland och kan därför inte bära märket Svenskt kött.) En rolig nyhet som funkar att lägga på grillen.

Första gången jag hörde talas om färs på tub tyckte jag att det lät oaptitligt. Färsen var så ihopklämd, inte alls som jag var van att se den i de vanliga trågen i butikerna.

Det går åt går 90% mindre plast än vid en konventionellt konsumentpackad köttfärs vilket ger stora miljövinster.

Men sen dess har jag förstått att detta är ett alldeles utmärkt sätt att förpacka köttfärs. Det går åt 90% mindre plast än vid en konventionellt konsumentpackad köttfärs vilket ger stora miljövinster. Färsen är vacuumförpackad och hållbarheten är 16 dagar, längre än den som är förpackad i en skyddande atmosfär. Och sen blir det bättre kvalitet på köttfärsen eftersom den skyddande atmosfären gör att köttfärsens mörhet går tillbaka och köttfärsen blir lite hård och enligt vissa inte lika god.

Lite lyxigare och samtidigt bättre för miljön.

Det finns några få företag i Sverige som packar på detta sätt, framför allt för storhushåll. Men nu lanserar Hälsingestintan en köttfärs på rulle, av hängmörat kött slaktat på gården och gårdens namn står också på förpackningen.

Lite lyxigare och samtidigt bättre för miljön. En god nyhet enligt mig.

Det är viktigt att hålla koll på vilka siffror man använder när man skriver om köttkonsumtion. Att jämföra statisk för slaktvikt med vikten på köttet som ligger på tallriken blir helt fel.

I en replik på DN debatt om svensk djurvälfärd svarar en rad SLU-forskare och ordföranden för bland annat Sveriges Konsumenter och Naturskyddsföreningen på en debattartikel som önskar minskade regler för djuromsorg.

Det finns tyvärr en ordentlig sammanblandning av statistik om köttkonsumtion i repliken. Artikelförfattarna skriver:

Enligt FAO konsumerades 2011 globalt 42 kilo kött per capita. I Sverige konsumerades 82 kilo. Den nya forskning på området kött och hälsa som nu bedrivs pekar i allt fler rapporter på att en köttkonsumtion över cirka 25 kilo per capita ökar risken för ohälsa i form av hjärt- och kärlsjukdom och vissa former av cancer.

Artikelförfattarna jämför äpplen och päron. De 82 kilo kött som redovisas är en produktionssiffra som inte alls anger vad vi äter. 82 kilo är slaktvikten innan köttet styckas och görs benfritt och överflödigt fett tas bort. Siffran inkluderar dessutom fågelkött.

För 2011 är siffran för konsumtion av gris, nöt och lammkött utan ben och fett men innan tillagning 41 kilo. Köttet tappar sedan cirka 35 procent i vikt vid tillagning. Vilket utgör en tillagad vikt på knappt 27 kilo.

 

 


Jag älskar tv-programmet Historieätarna. Det är en perfekt blandning historielektion och matlagnings-tv för en nördig person som mig själv. Å sen kan man sitta och voja sig åt forna tiders matvanor. Titta vad lite grönsaker de åt, oj vilken grönsaksfattig kost. Sen är det kanske inte lika roligt att gå och kolla i sin egen kyl och bara hitta ett par morötter och lite gul lök.

Titta vad lite grönsaker de åt, oj vilken grönsaksfattig kost

En nyhet för mig i höstens serie är hur kryddor genom historien varit mode. Kryddpeppar på 1600-talet, muskot på 1700-talet osv. När Historieätarna år 2090 ska beskriva vår tid kommer de säkert att lyfta fram hur förtjusta vi var i chili och att saltet skulle vara i en form vi kallade flingsalt som vi tyckte om att ta i med fingrarna.

Förra veckans avsnitt handlade om Frihetstiden på 1700-talet. Under den här tiden kom den första kokboken som blev en bästsäljare. 1755 gav husmamsellen Anna Christina Cajsa (Kajsa) Warg ut boken Hjelpreda I hushållningen för unga Fruentim(b)er. Cajsa Wargs bok gavs ut i 14 reviderade upplagor och hade stor betydelse för svensk matlagning i borgarklassen i generationer.

På Svenskt Kötts hemsida hittar du bland annat det här receptet på Cajsa Wargs kryddskinka.

På Svenskt Kötts hemsida hittar du bland annat det här receptet på Cajsa Wargs kryddskinka. Själv tycker jag att blandningen av kryddpeppar, rosmarin, mejram, lagerblad och nejlikor verkar en smula konstig för mina smaklökar men det är kanske något att testa framöver?

Ingredienser

24 portioner

3 kg rimmad skinka
2 tsk hela nejlikor
2 tsk kryddpepparkorn
2 tsk rosmarin
2 tsk mejram
5 lagerblad

Gör så här

Värm ugnen till 175°. Spola skinkan i kallt vatten. Ta bort nät och svål.

Stöt kryddorna tillsammans i en mortel. Gnid in skinkan med kryddblandningen.

Stick in en köttermometer så att spetsen kommer mitt i skinkan. Svep in skinkan väl i aluminiumfolie.

Lägg skinkan i en långpanna och sätt in den i ugnen. Beräkna 50-75 minuter per kilo. Avbryt tillagningen när termometern visar 70-75°.