Årskrönika: Vinden har vänt för svenskt kött

Ja, jag tror att efterfrågan på svenskt kött kommer fortsätta
att vara stark och tydlig. Precis som efterfrågan på många andra råvaror med
svenskt ursprung. Under 2014 har vi sett en vändning av sällan skådat slag.
Året inleddes med att dåvarande Landsbygdsminister Eskil Erlandsson bjöd in
till ett krismöte kallat Handlingsplan Gris. Genom att samla hela kedjan från
bönder till konsumenter med LRF, branschorganisationer, livsmedelsindustri och
handelskedjor, skulle en rejäl kartläggning göras av situationen för den hårt
konkurrensutsatta svenska grisnäringen. Viktigast var dock idéarbetet om vilka
åtgärder som måste vidtas för att svensk grisuppfödning inte skulle dö
sotdöden. 

EU-valet lyfte svenska mervärden

Initiativet var bra och bidrog starkt till att de svenska mervärdena
om friska djur och låg antibiotikaförbrukning blev tydliga i EU-valet i maj.
Det var där och då rätt tidpunkt att tala om den svenska grisknorren och det
togs också många bra enskilda initiativ av betydelse för det svenska köttet.

Men det är inte enbart så kallad timing som har betydelse, det handlar också om
uthållighet. Det är ju inte första året som Svenskt kött och den svenska
köttbranschen lyft fram våra svenska mervärden. Snarare har vi sedan slutet av
80-talet hållit på att berätta om den unika svenska modellen för uppfödning av
kor, grisar, får och lamm. Framgången har väl varit måttfull, milt uttryckt.

Uppfödningsmodellerna har inte klarat konkurrenstrycket av
billigt importkött. Inte förrän nu. I år. Då small det till. Inte en dag för
tidigt. Konsumenterna efterfrÃ¥gar nu mer än nÃ¥gonsin svenskt kött.  Handeln har ocksÃ¥ ha bestämt sig att lyfta
fram de svenska den svenska djuromsorgen. Och importen tycks minska.

Sverige föder upp knappt en procent av EU:s djur men vi har resurser för mer.
Vi har yta, vatten och kunniga bönder. Och industriell kapacitet. Nu dessutom
en stark efterfrågan på svenskt kött som sannolikt kommit för att stanna.

Svenskt kött ingen övergående trend

Jag tror inte det är en övergående trend. Axfoods miljöchef Åsa
Domeij menar att efterfrågan på svenskt kött är ett uttryck för en
värderingsförflyttning. Som konsumenter bryr vi oss alltmer om vad vi äter och
varifrån råvarorna kommer. Det bekräftas också i de många
konsumentundersökningar som gjorts under 2014. Svenska råvaror kommer fortsatt
vara efterfrågade.

Året för Svenskt kött har varit intensivt. Vi har genomfört en
butikskampanj för märket Svenskt kött och  levererat svensk unggris till det europeiska kockmästerskapet
Bocuse dÓr. Vi har tagit fram nya styckningsscheman, satt en ny standard för
marmorering av nötkött, skapat en utbildning om charkuterier för
butiksmedarbetare, genomfört pressträffar, Almedalsdebatter och många möten med
konsumenter, handel och bransch.

Som grädde på moset fick jag och mina kollegor på Svenskt
kött i september stolt ta emot Livsmedelsföreningens Stora Livsmedelspris för
2014.

Vi har tagit plats under året och det kommer vi fortsätt med
2015. Det finns så mycket ogjort kvar att göra för det svenska köttet.

 

Rulla till toppen