Årskrönika: Vinden har vänt för svenskt kött

Maria Forshufvud

av Maria Forshufvud

– Håller den i sig? Efterfrågan på svenskt kött? Det är en svensk bonde som ställer frågan efter att ha sett en stor fin annons om svensk julskinka i en av våra dagstidningar. Det ligger både förhoppning och tveksamhet i frågan.

 

Ja, jag tror att efterfrågan på svenskt kött kommer fortsätta att vara stark och tydlig. Precis som efterfrågan på många andra råvaror med svenskt ursprung. Under 2014 har vi sett en vändning av sällan skådat slag. Året inleddes med att dåvarande Landsbygdsminister Eskil Erlandsson bjöd in till ett krismöte kallat Handlingsplan Gris. Genom att samla hela kedjan från bönder till konsumenter med LRF, branschorganisationer, livsmedelsindustri och handelskedjor, skulle en rejäl kartläggning göras av situationen för den hårt konkurrensutsatta svenska grisnäringen. Viktigast var dock idéarbetet om vilka åtgärder som måste vidtas för att svensk grisuppfödning inte skulle dö sotdöden. 

EU-valet lyfte svenska mervärden

Initiativet var bra och bidrog starkt till att de svenska mervärdena om friska djur och låg antibiotikaförbrukning blev tydliga i EU-valet i maj. Det var där och då rätt tidpunkt att tala om den svenska grisknorren och det togs också många bra enskilda initiativ av betydelse för det svenska köttet.

Men det är inte enbart så kallad timing som har betydelse, det handlar också om uthållighet. Det är ju inte första året som Svenskt kött och den svenska köttbranschen lyft fram våra svenska mervärden. Snarare har vi sedan slutet av 80-talet hållit på att berätta om den unika svenska modellen för uppfödning av kor, grisar, får och lamm. Framgången har väl varit måttfull, milt uttryckt.

Uppfödningsmodellerna har inte klarat konkurrenstrycket av billigt importkött. Inte förrän nu. I år. Då small det till. Inte en dag för tidigt. Konsumenterna efterfrågar nu mer än någonsin svenskt kött.  Handeln har också ha bestämt sig att lyfta fram de svenska den svenska djuromsorgen. Och importen tycks minska.

Sverige föder upp knappt en procent av EU:s djur men vi har resurser för mer. Vi har yta, vatten och kunniga bönder. Och industriell kapacitet. Nu dessutom en stark efterfrågan på svenskt kött som sannolikt kommit för att stanna.

Svenskt kött ingen övergående trend

Jag tror inte det är en övergående trend. Axfoods miljöchef Åsa Domeij menar att efterfrågan på svenskt kött är ett uttryck för en värderingsförflyttning. Som konsumenter bryr vi oss alltmer om vad vi äter och varifrån råvarorna kommer. Det bekräftas också i de många konsumentundersökningar som gjorts under 2014. Svenska råvaror kommer fortsatt vara efterfrågade.

Året för Svenskt kött har varit intensivt. Vi har genomfört en butikskampanj för märket Svenskt kött och  levererat svensk unggris till det europeiska kockmästerskapet Bocuse dÓr. Vi har tagit fram nya styckningsscheman, satt en ny standard för marmorering av nötkött, skapat en utbildning om charkuterier för butiksmedarbetare, genomfört pressträffar, Almedalsdebatter och många möten med konsumenter, handel och bransch.

Som grädde på moset fick jag och mina kollegor på Svenskt kött i september stolt ta emot Livsmedelsföreningens Stora Livsmedelspris för 2014.

Vi har tagit plats under året och det kommer vi fortsätt med 2015. Det finns så mycket ogjort kvar att göra för det svenska köttet.