Dags att knyta grisen i säcken

Cissi Klasson

av Cissi Klasson

Vädret är trots lovord om en fin helg inte alls särskilt mysigt i skrivande stund och ställe. Inbillar mig att det beror på att detta är det sista inlägget för mig och min lilla grisskola. Det känns vemodigt men jag har andra saker att ta tag i också så tiden lär fyllas ut ändå. Jag hoppas ju såklart att ni redan förstått av mina tidigare inlägg varför ni ska köpa svenskt fläsk men jag tänkte ändå påminna och punkta upp lite tankar kring vikten av era val.

Fläsket har låg klimatpåverkan, den konventionella produktionen ligger lägre än ekologisk kyckling. Därför kan jag ibland tycka att det är missvisande att kalla fläsk för rött kött eftersom nötköttet har långt högre koldioxidutsläpp och klimatpåverkan. Däremot ska man inte underskatta nötköttets nytta för den biologiska mångfalden och biodiversiteten och jag vill poängtera att alla produkter har sina fördelar för miljö och klimat.

… allt från livsmedelstillverkning som kasseras kan grisen äta och växa effektivt på

Grisen kan förädla produkter som vi ratat. Potatisskal, restmjölk, chips, glass, allt från livsmedelstillverkning som kasseras kan grisen äta och växa effektivt på. Räknar man in hur grisen tar tillvara på den energin som annars hade slängts innebär det per automatik att den egentligen jobbar som miljöhjälte snarare än klimatbov.

Genom att köpa svenska produkter över lag bidrar du till en levande landsbygd och hållbarhet i hela samhället. Det krävs djurskötare, förmän, företagare, djurtransportörer, fodertillverkning och slakterier. Dessa bidrar till ekonomisk styrka för hela landet.

Sveriges åkermark varierar i värde och kvalitet och alla jordar kan inte bära fram spannmål, åkerböna, ärtor med mera till direkt livsmedelskvalitet

Argumentet att det är onödigt att använda åkermark för foderproduktion tänkte jag faktiskt också sticka hål på. Sveriges åkermark varierar i värde och kvalitet och alla jordar kan inte bära fram spannmål, åkerböna, ärtor med mera till direkt livsmedelskvalitet. Med tanke på befolkningsökningen vore det synnerligen idiotiskt att inte bruka mark som behövs till livsmedelsproduktion. Odlad jord tar även upp stora mängder koldioxid ur atmosfären. När vi inte kan odla kvarnkvalitet kan vi odla foder som förädlas genom djuret och då ge oss tillgång till den lagrade energin och näringsvärden som marken frambringade men som vi inte kan tillgodogöra oss utan förädlingen.

I min mening kan man inte stirra sig blind på en bestämd siffra utan vi måste ha helikopterperspektiv men med god detaljkännedom om hela ekosystemet.

Min slutsats av dokumentären Sista skörden som sändes i SVT, är att djurproduktion kommer vara nödvändigt i framtiden för att jorden ska fungera som den ska. Mullhalt, växtrester och näring måste tillföras och djuren ska in i kretsloppet. I min mening kan man inte stirra sig blind på en bestämd siffra utan vi måste ha helikopterperspektiv men med god detaljkännedom om hela ekosystemet. Att minska köttätandet och därmed djurproduktionen skulle leda till massiva problem på åkern eftersom den odlingsbara jorden inte kommer fortsätta vara odlingsbar länge till. Så egentligen, öka djurantalet i Sverige.

Den svenska produktionen kommer inte bidra till att bygga upp multiresistenta bakterier eftersom vi ansvarsfullt brukar antibiotika endast till sjuka djur. Får vi problem med resistens i Sverige beror det på importerad mat och resor till och från länder där resistens finns i hög utsträckning.

Kom ihåg, man kan inte piska djuren till resultat, man måste smeka medhårs för att den biologiska processen ska fungera

Vi är alltså hållbara både ekologiskt och hälsomässigt. Kom ihåg, man kan inte piska djuren till resultat, man måste smeka medhårs för att den biologiska processen ska fungera. Den tillväxt vi har, de friska djuren vi förvaltar och den utvecklingen vi strävar efter, allt kommer tillbaka till kunskap och erfarenhet med djuren och biologin.

Jag vill avsluta med att tacka Svenskt Kött för denna möjlighet, alla läsare som hört av sig och mina grisiga kollegor från landet som kommer med idéer och synpunkter. Vi ses ute i stallarna!

/ Cissi