Ekologiskt kontra konventionellt lamm – vad är skillnaden?

Adam Arnesson

av Adam Arnesson

Under en lokal matmässa jag deltog vid för några helger sedan var frågan i rubriken en av de vanligare. Möjligtvis efter frågan om inte lammkött smakar ull, något som de flesta fick motbevisat efter att ha smakat min utsökta rökta fårfiol som jag bjöd besökarna på. Men åter till frågan. Många tror att lamm blir ekologiska bara de fått vara ute och beta gräs. Så är det inte riktigt, även om får och lamm är ett djurslag som borde omfattas av mer regler för att kunna bli ekologiskt certifierade, enligt mig.

Många tror att lamm blir ekologiska bara de fått vara ute och beta gräs.

För det första är ytor och mått i ekologiska stall större än vad som krävs i den svenska djurskyddslagen. Mer utrymme ger större möjligheter för djuren att leva ut sina naturliga beteenden, vilket minskar stress. Djuren ska ha tillgång till rastgård utomhus, i de fall ytorna i stallet inte ligger i överkant och har tillräckligt med insläpp av ljus. För det andra är inte rutinmässig avmaskning tillåten, vilket förhindrar resistensspridning hos olika parasiter. 

Fåren i Sverige gör dessutom ett utmärkt arbete i naturvård och gynnande av biologisk mångfald.

Dubbel karenstid för läkemedel kan också nämnas (karens=period efter avslutad behandling till det att djuren kan slaktas). Detta minimerar risken för att läkemedelsrester kan finnas kvar i köttet. För det tredje ska fodret naturligtvis vara ekologiskt och alltså inte ha belastat miljön genom användning av bekämpningsmedel eller konstgödning. Kraftfodergivan till slaktdjur är begränsad till 30% och minst 60% av fodret ska komma från den egna gårdens verksamhet, något som gynnar de lokala kretsloppen. Siffrorna ovan gäller KRAV-certifierad produktion.

Svensk lammuppfödning håller generellt toppklass, med god djurhållning både konventionellt som ekologiskt.

Många menar också att lamm som importerats från till exempel Nya Zeeland har fått leva ett långt mer naturligt liv än våra svenska får, som tillbringar en stor del av sina liv i stallar. Det finns en viss sanning i det, men när vi lägger till transportavståndet från andra sidan jorden blir det inte lika attraktivt. Fåren i Sverige gör dessutom ett utmärkt arbete i naturvård och gynnande av biologisk mångfald. Vidare garanterar svensk djurhållning en bra hantering från födsel till slakt och en säker läkemedelsanvändning. Svensk lammuppfödning håller generellt toppklass, med god djurhållning både konventionellt som ekologiskt. Men om man värderar det jag nämnt i stycket ovan är KRAV-märket en garant - som på sikt driver djurhållningen mot att bli ännu mer vänlig för djur och miljö.