Gärna köttfri dag, men välj köttet med omsorg

Maria Forshufvud

av Maria Forshufvud

Våra matvanor är något som engagerar, det är tydligt. När LRFs lokala avdelning i Nyköping bestämde sig för att steka hamburgare utanför en skola på den köttfria dagen hade de nog inte räknat med att hamna i riksmediernas starka strålkastarljus. Att de lokala företrädarna inte var förberedda och därmed gjorde klart olämpliga uttalanden har noterats av de flesta som följer nyhetsflödet.

Så varför engagerar sig då de svenska bönderna så starkt för sitt kött?

Är det en bra idé att grilla hamburgare utanför en skola som har en köttfri dag? Nej det är det inte. Aktionen blev en onödig provokation och i stället för att lyfta fram det svenska köttet, vilket var tanken, gjorde man det en björntjänst.

Så varför engagerar sig då de svenska bönderna så starkt för sitt kött? Jo, för att det är ett så värdefullt livsmedel, som samtidigt utsätts för att närmast orimligt tryck från omvärlden.

Hur folk använder sin konsumentmakt får konsekvenser för djuren och för de bönder som föder upp dem.

I dessa dagar transporteras minst tre tusen grisar från gårdar i Skåne till Tyskland för att slaktas där. Det är följden av att det uppstått ett överskott på svenskt griskött. Många konsumenter kan eller vill inte motstå de lockande låga priserna på fläsket från Danmark och Tyskland, och hur de använder sin konsumentmakt får konsekvenser för djuren och för de bönder som föder upp dem.

Så när det dyker upp initiativ om köttfria dagar i skola och på sjukhus reagerar många av Sveriges bönder med ilska eftersom de redan känner sig trängda av floden av importkött som väller in över gränserna. Det är synd, för det skulle ju gå att vända på steken/rödbetsbiffen. Kommuner får gärna ha en köttfri dag i veckan, men det vore ansvarsfullt om de sedan gör upphandlingar med krav som gör det möjligt att servera skolbarnen svenskt kött övriga dagar.

För lika väsentligt som att ha koll på hur mycket kött vi äter, lika viktigt är det att veta vilketkött vi äter för det är skillnad mellan kött och kött.  Att välja kött med omsorg är viktigt inte minst ur miljösynpunkt. Svenskt kött är ett klimatmässigt bra val som kommer från djur uppfödda enligt stark svensk djurskyddslagstiftning.

För lika väsentligt som att ha koll på hur mycket kött vi äter, lika viktigt är det att veta vilketkött vi äter för det är skillnad mellan kött och kött.

De betande djuren utgör en del av ett hållbart jordbruk. Sverige har god tillgång till vatten och bra villkor för gräs och spannmålsproduktion. I Sverige har vi dessutom bland världens lägsta konsumtion av antibiotika, våra djur är friskare och vi har en stenhård salmonellakontroll. En bibehållen svensk köttproduktion betyder också arbetstillfällen som blir kvar i Sverige.

Så vad Sverige behöver är inte uppflammande panikdebatter som bygger på några oförsiktiga ord av en lokal eldsjäl inom lantbruket, utan en seriös diskussion som tar hälsa, natur, miljö och djurskydd på allvar. Och som möjliggör för både enskilda kunder och skolor och kommuner att göra medvetna val, med full vetskap om följderna.

En bibehållen svensk köttproduktion betyder också arbetstillfällen som blir kvar i Sverige.

I Sverige står maten för drygt 2 ton av ett genomsnittligt hushålls utsläpp av växthusgaser. Andelen som kommer från godis och läsk i samma hushåll är 0,5 ton. Är det rimligt att i debatten sätta fokus på det värdefulla livsmedlet kött och låta godispåsen och läsken leva i godan ro utanför strålkastarljuset?

Allra smartast skulle det vara att minska utsläppen genom att inte slänga mat som går att äta. Samt att välja att köpa svenskt kött av djur som fått växa upp på svenska gårdar och som också slaktas här i Sverige. Det skulle vara bra för djuren, och det vore också bra för skolorna och deras elever. Både för killar och tjejer.

Denna debattartikel är även publicerad på Aftonbladet debatt (med en rubriksättning som vi inte ställer oss bakom).