Käka svenskt – varför då?

Elisabet Qvarford

av Elisabet Qvarford

Spelar det någon roll varifrån köttet i korven, hamburgaren, kebaben eller på pizzan kommer ifrån? Ja det gör det! Om du bryr dig om hur djuren har det, vill ha penicillin mot skärsåret som varat sig och oroar dig för klimatet så är svenskt kött bättre. 

Det räcker egentligen att veta att svenska grisar får behålla knorren för att välja svenskt kött framför danskt och tyskt. I de flesta andra europeiska länder kapas svansarna, trots EU-förbud, så att grisarna inte ska kunna bita varandra i svansen när de blir stressade och står trångt. I Sverige ger man i stället grisarna mer plats och strö att leka med så att de inte ska bli stressade.

Men när grisarna och nötdjuren står trångt och flyttas mellan gårdar kommer ett annat problem.

Men när grisarna och nötdjuren står trångt och flyttas mellan gårdar kommer ett annat problem. De smittar varandra med olika sjukdomar. För att motverka det ger man därför i många länder grisarna och kalvarna antibiotika i förebyggande syfte. Till skillnad mot i Sverige, där djuren bara får antibiotika när de är sjuka och behöver det.

Vad spelar då detta för roll förutom att grisarna får ha knorren kvar och korna får gå på bete under sommaren? Jo över hela världen sprids nu bakterier som är resistenta mot antibiotika. Det har gått så långt att det har blivit en fråga om liv och död.

”Jag är så gammal att jag har sett folk dö av öroninflammation”

Häromveckan visade SVT dokumentären ”När antibiotikan slutar verka”. I den berättade den gamla EU-politikern Marit Paulsen: ”Jag är så gammal att jag har sett folk dö av öroninflammation”.

Filmen handlar om spridningen av en form av antibiotikaresistenta bakterier - gris-MRSA - som smittar från grisar till människor - och mellan människor. MRSA går inte att behandla med vanlig antibiotika och kan leda till blodförgiftning. MRSA finns på grisgårdar i Danmark och på många andra gårdar runt om i Europa. Men inte i Sverige. Och förklaringen är främst att vi i Sverige använder minst antibiotika i hela EU.

Spanien leder ligan med 36 gånger mer antibiotika än Sverige.

Vilka länder använder då mest antibiotika i djuruppfödningen? Spanien leder ligan med 36 gånger mer antibiotika än Sverige. Cypern är tvåa och Italien nummer tre i EU när det gäller höga antibiotikadoser i djurhållningen. Något att tänka på när man talar om den goda torkade skinkan från just Italien och Spanien och haloumin från Cypern.

Danmark är dock inte så dåliga jämförelsevis. De använder fyra gånger mer antibiotika än Sverige – medan Tyskland använder 13 gånger mer än Sverige.

Krasst sett så hänger omsorgen om djuren och antibiotikaanvändningen tätt tillsammans. Den omfattande användningen av antibiotika maskerar inte sällan en dåligt utvecklad djuromsorg. Utan antibiotika kan man inte hålla grisarna i trånga stallar utan tillgång till strö och plats att böka runt eftersom de skulle bli sjuka. Sverige är också fria från flera infektionssjukdomar andra länder har problem med

Det säger sig självt att det kostar mer när man arbetar som vi gör i Sverige. Och därför är svenskt kött dyrare än importerat.

Allt fler grossister tänker på antibiotikaanvändningen när de väljer kött. Axfood, Bergendahls, Coop, ICA, Lidl och Livsmedelshandlarna har gemensamt tagit fram ett ställningstagande för att minska antibiotikaanvändningen i livsmedelsproduktionen. Bland kraven ingår att antibiotika inte ska användas för att öka tillväxten och att den endast ska få förskrivas av veterinär. Men restaurangnäringen har ännu inte hängt på.

Världsnaturfonden, WWF, har vägt in antibiotikaanvändningen i Köttguiden. De avråder helt från kycklingkött från Asien och nötkött från USA går bort på grund av den stora användningen av antibiotika till djuren.

Och självklart är det inte bara grisarna som har det bättre i Sverige.

Och självklart är det inte bara grisarna som har det bättre i Sverige. De hårda svenska djurskyddsreglerna gäller alla husdjur. Därför har svenska kycklingar och svenska ägg inte haft salmonella på decennier, en sjukdom som är vanlig i exempelvis södra Europa.

Hur är det då med klimatet? Självklart innebär svensk köttuppfödning en påverkan på klimatet, precis som all verksamhet som människor sysslar med. Men det är ändå så att det svenska köttet har klart lägre påverkan på klimatet än många andra länders. Brasilianskt kött från djur som betar mark där det tidigare växte regnskog har cirka 30 gånger större utsläpp än kött från svenska djur. En portion brasilianskt kött ger därmed lika stora utsläpp som 30 portioner svenskt nötkött.

Jag blir glad när svenska snabbmatskedjor väljer att lyfta fram svenskt kött som en kvalitets- och hygienfaktor, till exempel Max hamburgerkedja eller flertalet korvrestauranger som 7-Eleven, Pressbyrån, Statoil, OKQ8, Preem – och på Scans gatukök såklart. Det bidrar förhoppningsvis till att frågan om var maten kommer ifrån kommer högre upp på agendan, både i privata och i offentliga matsammanhang, och att vi gör allt fler medvetna val även i matbutiken och på restaurangen.

Att välja kött som är fött, uppfött, slaktat och förädlat i Sverige är alltså inte bara bra för att motverka uppkomsten av multiresistenta bakterier. Det är också en möjlighet att bygga in ett mervärde som dina kunder är beredda att betala för.

Och precis som med klimathotet är det en fråga som vi kan påverka. Genom ditt val av kött till din restaurang kan du påverka utvecklingen.