Kött- och fläskfest före fastan

Richard Tellström

av Richard Tellström

Svenskarna är världens mest sekulariserade och individorienterade folk enligt undersökningar av World Value Survey. Hos oss förlorar därför nästan alltid mattraditionerna slaget mot kroppsdieternas matnyheter. Men så finns det några undantag som julaftonens traditionsmat. 

Lite märkligt nog har vi plockat upp den katolska adjö-till-köttet-festen, alltså karnevalen

Ett annat är de religiöst inspirerade maträtterna som vi håller på med innan påskfastan. Lite märkligt nog har vi plockat upp den katolska adjö-till-köttet-festen, alltså karnevalen, men samtidigt bortsett från att man inte kan festa allena. Vi har alltid tyckt att den festligare fastlagen ger mer guldkant på tillvaron än den återhållna fastematen.

På bara några få år har den ursprungligen religiösa fastlagssemlan blivit till ett sprudlande innovationsområde.

Det finns en oerhörd matkreativitet i Sverige. På bara några få år har den ursprungligen religiösa fastlagssemlan blivit till ett sprudlande innovationsområde. Den är verkligen ett bra exempel på att historisk matkultur lever i vår rationella modernitet genom att också nytolkas. En av årets nyheter är prinsesstårtesemlan men också pizzasemlan har nu sett dagens ljus.

På fettisdagen bjöds det rikligt med kokt kött och fläsk, grisfötter, ärtsoppa men också surkål. 

Det finns historiskt sett många svenska fastlagsrätter. Måndagen innan askonsdagen och fastans inledning kallades för bull- eller korvmåndagen. Man ”bullade” upp och i vissa landsdelar åt man flera frukostar innan solen gick upp. På fettisdagen bjöds det rikligt med kokt kött och fläsk, grisfötter, ärtsoppa men också surkål. 

I östra Svealand höll man särskilt surpalten högt innan fastan började och på Öland omnämns förstås den fläskfyllda kroppkakan som fettisdagsmat. I mellersta Norrland åt man gärna flottmölja (tunnbröd nedbrutet i varmt ister), blodpalt eller den fantastiska fetpalten med sina läckra fettärningar. Semlor eller vitbullar tillhörde förstås festmaten de här dagarna. 

40 fastedagar undantaget de köttillåtande söndagarna fram till påskaftonens kväll. 

Sedan började fastan. 40 fastedagar undantaget de köttillåtande söndagarna fram till påskaftonens kväll. Oavsett skäl för fastan ger den tillfälle till reflektion om både framtiden och den tid man kommer från. Och bordssamtalen blir mycket spänstigare när allt inte är som vanligt!