​Less is more - tallriksrevolution!

Annika Unt Widell

av Annika Unt Widell

Kanske har du slagits av samma tanke som jag under sommarens besök på badstränderna. Att vi verkar bli tjockare för varje sommar. Inte bara vi här utan folk lite överallt i stora delar av världen. Och det går oroväckande fort speciellt bland de yngre.

Vikt är ju en privatsak kan man tycka. Men jag hör många förtvivla över sin viktökning och undra vad de ska göra.

Vikt är ju en privatsak kan man tycka. Men jag hör många förtvivla över sin viktökning och undra vad de ska göra. Lösningarna verkar vara lika många som det antal personer som vill tjäna snabba pengar på kommersen runt övervikt. Dieterna blir bara fler och handlar om att man ska krångla till maten på olika sätt.

Har vi inte missat den mest uppenbara och enkla lösningen? Ät hälften! Av allt. Inga förbud alltså, inga listor eller bannor.

Har vi inte missat den mest uppenbara och enkla lösningen? Ät hälften! Av allt. Inga förbud alltså, inga listor eller bannor. Bara att vi (vuxna som har svårt att hålla vikten) vid varje mål äter hälften av den mängd vi brukar äta. På facebook, denna källa av evig visdom hittade jag ett passande ordspråk från Tibet (!):"The secret to living well and longer is: eat half, walk double, laugh triple, and love without measure." Alltså ungefär: Hemligheten med ett bra och långt liv är att äta hälften, dubbla gåendet, skratta trippelt och älska gränslöst.

Du minns väl filmerna från ön där sommaren verkade evig och alla var smärta och smala, till och med farbror Melker.

Vi kan ju också inspireras av Saltkråkan-tiden. Du minns väl filmerna från ön där sommaren verkade evig och alla var smärta och smala, till och med farbror Melker. Vilket ju var tur eftersom han behövde kravla sig upp från vattnet hela tiden. Det var en tid då maten kändes värdefull, något att vara sparsam med. Inte så långt efter världskriget då ransonering var ett känt begrepp.

Kontrasten mot idag är stor. Maten är billigare än någonsin jämfört med hur många procent av lönen vi la på maten på Saltkråkan-tid och det tävlas i matöverflöd. Bufféer skriker ”ät så mycket du vill”. All-inclusive-semestrar där du i princip kan sitta till bords hela dagen. Glassen måste bäras med två händer, läskflaskorna liknar elefantfötter och lösgodiset kommer i papphinkar.

Kontrasten mot idag är stor. Maten är billigare än någonsin jämfört med hur många procent av lönen vi la på maten på Saltkråkan-tid och det tävlas i matöverflöd.

Vi köper dessa deals och reklamen får oss att känna oss smarta och rika. Men portionerna som räknas som normala idag är allt annat än normala. De är normala för en hårt arbetande skogshuggare med yxa. Men vi har inte yxor, vi har tagentbord. Vi rör oss minimalt men får maxade portioner mat. Klart vi får en stadig tillväxt på viktkurvan, det är enkel matte. Men det smyger sig på oss och är därför svårt att ta tag i.

Men portionerna som räknas som normala idag är allt annat än normala. De är normala för en hårt arbetande skogshuggare med yxa.

I USA finns rörelsen Small plate movement och för en gångs skull tycker jag att vi ska härma USA. More is not more. Less is! Man kanske skulle byta ut tallrikarna till förrättstallrikar därhemma. Eller köpa nya mattallrikar på second hand, nåt blommigt från Saltkråkan-tid. Be att få halv portion på restaurangen, dela med kompisen, köpa bara en förrätt eller barnportion. Gäller bara att stå ut med servitrisens sura min eller se om lite dricks kan hjälpa. Efter bara en vecka eller två vänjer man sig och blir mätt av mindre, det gjorde i alla fall jag. Jag mår bättre av slippa vara proppmätt efter varje mål, håller vikten och har bantat både mitt matsvinn och matkonto på köpet.

Då kan det ju vara en bra idé att äta bara hälften men se till att det man väljer att äta är svenskt. Mindre närproducerad biff istället för stor importerad.

Och vad ska vi äta då? Jamen ni kan ju råden utantill, det där dietisttjatet om mer grönsaker, fullkorn, fisk och så vidare. Kött då? Många av oss medelålders äter för mycket kött jämfört med rekommendationerna. Och hälften av köttet vi äter kommer från något annat land vilket är ett hälsoproblem på flera sätt, inte minst för att många länder har hög antibiotikaanvändning vilket skapar multiresistenta bakterier. Då kan det ju vara en bra idé att äta bara hälften men se till att det man väljer att äta är svenskt. Mindre närproducerad biff istället för stor importerad.

Slutligen vill jag önska er Smaklig spis! Mat är roligt att jobba med och reflektera över, men mest att njuta av förstås. Eller hur?