Mystiken runt MRSA

Ingemar Olsson

av Ingemar Olsson

Jag vet att alla håller med om att vi vill kunna fortsätta bota sjukdomar och mildra lidande med antibiotika även i framtiden, oavsett om det berör människor eller djur. Största hotet mot detta är den eskalerande utvecklingen av multiresistenta bakterier.

Förkortningen MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) har de senaste åren varit en omdiskuterad liten bakterie. I sig är den egentligen en rätt harmlös bakterie, så länge du inte får några komplikationer och behöver använda antibiotika. Det är just då, vid sjukdom, som de olika varianterna av multiresistenta bakterier kan bli besvärliga, och vill det sig riktigt illa kan liv gå till spillo. Under 2016 hanterades över 4 000 fall av olika typer av multiresistenta bakterier i den svenska sjukvården.

Anledningen till att olika sorters multiresistenta bakterier utvecklas och blir mer tåliga, är felanvänd och överdriven behandling utav antibiotika

Anledningen till att olika sorters multiresistenta bakterier utvecklas och blir mer tåliga, är felanvänd och överdriven behandling utav antibiotika, vilket tyvärr är mycket vanligt i många länder inom såväl humansidan som vid internationell djurproduktionen och till sällskapsdjur. I Sverige har vi länge tagit denna fråga på stort allvar och vi är det land inom EU som ligger i särklass lägst rörande användning av antibiotika inom djurproduktionen. En jämförelse är Tyskland som har 16 gånger större förbrukning. Att vi i Sverige kan ligga så lågt beror på vårt sätt att hantera djur och att vi sedan många år tillbaka har en förebyggande djurhälsovård och nationellt smittskydd.

I Sverige genomför vi provtagning frekvent för att få en överblick och kartlägga förekomsten av multiresistenta bakterier hos svenska grisar. Vid vår senaste undersökning, 2014, var alla svenska avelsbesättningar fria från dessa bakterier, vilket säkerställt att friska djur förmedlas ut till övriga grisproduktionen.

Just denna typ av multiresistent bakterie sprids via beröring av djuren, exempelvis vid sår på händer, eller via dammpartiklar i stallet som kommer på huden

Den variant av multiresistent bakterie som är sammankopplad med grisproduktion i andra länder, typ CC398, är en hudbakterie. Just denna typ av multiresistent bakterie sprids via beröring av djuren, exempelvis vid sår på händer, eller via dammpartiklar i stallet som kommer på huden, vilket kan göra detta till en arbetsmiljörisk för oss som arbetar nära djuren i framtiden. Risken att bakterien på något sätt skulle överföras via griskött till konsument är däremot mycket liten, eftersom bakterier dör vid tillagning. Vid matlagning är det alltid viktigt med hygien i köket, oavsett livsmedel, så tvätta händer och diska noga!

I Sverige har vi inte byggt upp konkret hantering mot multiresistenta bakterier, då detta tidigare inte varit någon stor risk i svensk grisproduktion. Tyvärr är det inte så längre. Trots allt förebyggande arbete vi lagt ner, kan vi få in multiresistenta bakterier i våra stallar framöver, då dessa är så vanliga i vår globala omvärld med ökad turism och arbetskraftförflyttning. Om och när vi får in bakterier i ett stall måste vi i Sverige på ett klokt sätt hantera detta i varje specifikt fall.

Trots allt förebyggande arbete vi lagt ner, kan vi få in multiresistenta bakterier i våra stallar framöver

Risken för multiresistenta bakterier utifrån, måste vi främst ur ett arbetsmiljöperspektiv ta på största allvar, vara observanta på och alltid hantera på ett klokt sätt. Det bästa skyddet på våra gårdar och för vår egen arbetsmiljö är att vara mycket noga med gårdens rutiner när det gäller anställda, oss själva, besökare och hantverkare i våra stallar. Då aktuell bakterie, typen CC398 som trivs hos grisar är en hudbakterie, gäller det att tvätta och desinficera händer innan och efter besök i stallet, samt att vara noga med att kläder som används i stallet inte ska användas vid kontakt med andra djur. Man minskar också risken för smitta till gården om andra djur, till exempel hästar, hundar och katter hålls avskilda från lantbrukets djur.