Offentlig upphandling - Ett bra djurskydd är resurskrävande

Elisabet Qvarford

av Elisabet Qvarford

Debattartikel publicerad i Dagens samhälle: 
I en nyligen genomförd undersökning bland Sveriges kommuner uppges djurskydd vara den viktigaste prioriteringen vid offentlig upphandling av kött. Samtidigt svarar var fjärde kommun att priset är viktigast. De två kategorierna är sällan förenliga med varandra.

Ett bra djurskydd är resurskrävande och resulterar därför i ett högre pris. Precis som i matbutiken får kunden oftast det man betalar för. Kommunerna måste hushålla med skattebetalarnas pengar. Men det finns en vilja hos medborgarna att prioritera kvalitet framför pris. 99 procent av kommunerna menar att det finns en efterfrågan, både i skola och i äldreomsorg, att välja kött med hänsyn till djurvälfärd, miljö och klimat.

99 procent av kommunerna menar att det finns en efterfrågan, både i skola och i äldreomsorg, att välja kött med hänsyn till djurvälfärd, miljö och klimat.

Undersökningen visar att närmare 60 procent av Sveriges kommuner vill ställa mer långtgående krav än vad de gör idag. Det gäller framför allt ursprungsland och att köttet ska vara närproducerat. Att enbart välja att upphandla från det egna landet är inte tillåtet enligt EU:s upphandlingsdirektiv. Men viljan att ställa dessa krav grundar sig i att Sverige har ett av världens mest omfattande djurskydd, vilket i sin tur bland annat resulterar i att antibiotikaanvändningen i Sverige är den lägsta inom EU.

Enligt siffror från europeiska läkemedelsmyndigheten använder exempelvis Spanien cirka 36 gånger mer antibiotika i djuruppfödningen jämfört med Sverige. Generellt sett är även miljö- och klimatpåverkan förhållandevis låg vid svensk köttproduktion, vilket återspeglas i WWF:s "Köttguide" där svenskt kött placerar sig bättre än importerat. 

Trots viljan att upphandla kött utifrån goda djurskyddskrav är ändå mer än hälften av det kött som serveras i de offentliga måltiderna importerat, enligt LRF. Men i den nationella upphandlingsplanen har regeringen visat att det går att prioritera svenskt kött genom att ställa krav på låg antibiotikaanvändning eller begränsa tiden för slakttransporter. EU:s direktiv hindrar inte kommunerna från att välja kött med utgångspunkt i djurhållningen.

EU:s direktiv hindrar inte kommunerna från att välja kött med utgångspunkt i djurhållningen.

Om kommunerna ska kunna leva upp till sina egna önskemål och regeringens direktiv måste det finnas en budget som tillåter upphandling av mat med kvalitet. Ansvaret för detta ligger på våra lokala politiker. Varenda kilo kött som produceras och konsumeras lokalt ger tre gånger pengarna för det lokala samhällets totala ekonomi.

Men pengar är inte det enda problemet. Flera av respondenterna uppger i undersökningen de inte kan få tag på det kött som efterfrågas.

Men pengar är inte det enda problemet. Flera av respondenterna uppger i undersökningen de inte kan få tag på det kött som efterfrågas. Konkurrensen vid en livsmedelsupphandling är oroväckande låg. Livsmedelsupphandlingarna engagerar i genomsnitt 1,9 anbudsgivare, vilket kan jämföras med genomsnittet för alla typer av upphandlingar där antalet anbudsgivare är 4,6. Flera av de krav kommunerna ställer är svåra att möta för mindre producenter och leverantörer.

När krav ställs på logistik och distribution utesluts mindre aktörer som inte har resurser att distribuera livsmedel till skolor och äldreboenden i kommunen.

När krav ställs på logistik och distribution utesluts mindre aktörer som inte har resurser att distribuera livsmedel till skolor och äldreboenden i kommunen. Endast två av tio kommuner upphandlar logistiken separat och endast tre av tio samordnar varudistributionen. Det är enkla medel som bidrar till ökad konkurrens, bättre kött på tallriken och främjandet av det lokala näringslivet.

Varje år upphandlas livsmedel till de offentliga köken för cirka 10 miljarder kronor. Om fler kommuner upphandlar livsmedel som har producerats under samma lagar och regler som gäller i Sverige bidrar vi till en mer hållbar livsmedelsproduktion, både djurskyddsmässigt och med hänsyn till miljö och klimat. Viljan verkar finns där, likaså efterfrågan, men verktygen för att upphandla bättre kött används inte i tillräckligt stor utsträckning.

Svenskt Kött kommer därför att skicka ett brev till alla lokalpolitiker och de som ansvarar för den kommunala offentliga upphandlingen med tips och råd för hur kommunerna kan upphandla bättre kött, utan att frångå EU:s upphandlingsdirektiv.

Svenskt Kött kommer därför att skicka ett brev till alla lokalpolitiker och de som ansvarar för den kommunala offentliga upphandlingen med tips och råd för hur kommunerna kan upphandla bättre kött, utan att frångå EU:s upphandlingsdirektiv. Det krävs också att lokala politiker skjuter till de resurser som behövs för att upphandla den mat som både de själva och deras medborgare efterfrågar. Det är hög tid att politiker och upphandlare gå från ord till handling. Sveriges bönder måste kunna få betalt för sitt hårda arbete för en bra djuromsorg i Sverige.

Elisabet Qvarford, vd Svenskt Kött