Råd till kommuner som vill upphandla svenskt kött

Elisabet Qvarford

av Elisabet Qvarford

Idag finns större möjligheter för offentliga aktörer att prioritera djurvälfärd vid livsmedelsupphandling då den politiska ambitionen höjts på området. Enligt en undersökning som Svenskt Kött genomförde under våren vill närmare 60 procent av kommunernas upphandlingsansvariga ställa högre krav än vad de gör idag. Det är fullt möjligt att ställa krav på restriktiv antibiotikaanvändning, att grisarna svansar inte kuperas, att djuren har tillgång till strö och att de inte transporteras långa sträckor före slakt.

Vinsterna med att välja kött med en högre djurskyddshänsyn är många.

Vinsterna med att välja kött med en högre djurskyddshänsyn är många. Den goda djurhållningen är en bidragande orsak till att Sverige har EU:s lägsta antibiotikaanvändning. Exempelvis använder Tyskland och Polen, två av de länder som Sverige importerar mest kött från, 13 respektive 12 gånger mer antibiotika per kilo levande vikt i djuruppfödningen jämfört med Sverige.

Samtidigt går det inte att ställa landspecifika krav offentlig upphandling då det strider mot EU:s upphandlingsdirektiv. Dock finns det flera krav som en kommun kan ställa för att premiera kött från djur som mått bra:

  • Ställ krav på att antibiotika endast får användas efter ordination av veterinär och när det är veterinärmedicinskt motiverat.
  • Ställ krav på att köttet ska komma från uppfödning där djur maximalt har transporterats åtta timmar till slakt.
  • Ställ krav på att köttet ska komma från djur som varit helt bedövade under slakt och därmed förhindra att djuren känner smärta och även ångest vid slakt.
  • Ställ krav på betesdrift för nötkreatur.
  • Ställ krav på att grisar ska ha haft tillgång till tuggbart material/strö.

Vid upphandlingar av livsmedel till skolor och äldreomsorg är det i genomsnitt bara två företag som lämnar anbud, vilket kan jämföras med genomsnittet för alla typer av upphandlingar där antalet anbudsgivare är 4,6.Förutom kravställan i offentlig upphandling kan kommunerna därför göra riktigt skillnad för att underlätta för mindre och lokala livsmedelsproducenter i den offentliga upphandlingen och på så sätt gynna det lokala näringslivet och öka konkurrensen i livsmedelsupphandlingen:

  • Inför strategisk upphandling som ett mål i kommunen för att nå lokala och samhälleliga mål genom offentlig upphandling och fatta politiska beslut i enlighet med de strategiska intentionerna.
  • Ha en tidig dialog med lokala leverantörer och producenter om volymer och utvecklingspotential, så kan kommunen kommunicera med den lokala marknaden och dess utbud.
  • Genom att dela upp livsmedelsupphandlingen ned på artikelnivå blir det lättare för mindre producenter att lägga anbud.
  • Upphandla logistiken separat. Detta kan göras genom att ha en kommunal distributionscentral som underlättar för mindre (och ofta närproducerande) företag som kan ha svårt att leverera sina produkter.