Svenskt kött är framtidens kött

Maria Forshufvud

av Maria Forshufvud

Nyss hemkommen från en internationell matmässa dit jag rest med svenskt griskött i bagaget. Det är inte första gången som jag rest med svenskt kött. I höstas genomförde vi ett mästarmöte i Lyon mellan den franske kocken Frank Delhoum och den svenske kocken Jonas Dahlbom som tolkade svensk unggris på var sitt sätt. Svenska smaker mötte franska. Vidunderligt gott.

Varför reser vi då utomlands med svenskt griskött? Jo, för att skapa PR och stolthet för de råvaror som svenska djurbönder producerar.

Det var en sällsynt gastronomisk upplevelse de inbjudna franska gästerna provade på. Sällsynt därför att svensk grisuppfödning utgör knappt 1 procent av EU:s. Vi har ingen nämnvärd export och överflöd av svenskt griskött har vi inte ens i Sverige. Inte av något inhemskt köttslag överhuvudtaget. Ungefär hälften av allt kött vi äter i Sverige är importerat.

Varför reser vi då utomlands med svenskt griskött? Jo, för att skapa PR och stolthet för de råvaror som svenska djurbönder producerar. Vårt mål är att svenskt griskött, i stark internationell konkurrens, ska bli tävlingsråvara vid EM i professionell matlagning, Bocuse d’Or Europe, som går av stapeln i Stockholm 2014. På resan mot det hägrande målet passar vi på att berätta om svensk djuruppfödning och om svenska grisar med knorr på svansen samt en delikat smak.

Vårt mål är att svenskt griskött, i stark internationell konkurrens, ska bli tävlingsråvara vid EM i professionell matlagning, Bocuse d’Or Europe, som går av stapeln i Stockholm 2014.

Unggrisen är bara ett exempel på den produktutveckling av svenskt kött som håller på att ta fart. Under 2012 har konsumenterna fått både Rapsgris och Guldgris i köttdiskarna. Vi möter nya styckningsdetaljer som flankstek, fjäderbladsbog och pingvinklubba. Konsumentintresset är på topp och branschen börjar ta produktutvecklingen på allvar.

Att potentialen för svenskt kött är stor vet vi. I Jordbruksverkets rapport ”Hållbar köttkonsumtion” konstateras att kött ska väljas med omsorg. Det betyder i de flesta fall svenskt kött sett ur klimat-, miljö-, djurskydds- och hälsoperspektiv. Tyvärr drunknade rapporten i en ”köttskatt” som Jordbruksverket inte ens riktigt föreslog. Mediefokuset blev bara köttskatt och att vi borde minska köttkonsumtionen.

Sverige har unikt goda förutsättningar med tillgång till vatten, marker och bete. Vi har duktiga djuruppfödare som kan få fram bra kött.

Debatten bör kompletteras med att vi i Sverige har möjlighet att öka produktionen av svenskt kött. Sverige har unikt goda förutsättningar med tillgång till vatten, marker och bete. Vi har duktiga djuruppfödare som kan få fram bra kött. En ökad produktion bidrar till arbetstillfällen och kan ge goda exportintäkter. Kan vi dessutom fasa ut en del importerat kött till förmån för vårt svenska kött är vinsten dubbel. Tre realiteter talar för att framtiden kan bli ljusare:

  • Svenskt kött är framtidens kött. Vi har tidigt inrättat oss efter det som nu kommer i resten av världen: resursmedvetenhet, god djuromsorg och hänsyn till klimat och miljö.
  • Konsumenterna gillar kött och vill ha mer kvalitetskött. De vill välja med omsorg och ha kunskap om såväl uppfödning som tillagning.
  • Stort intresse för köttets ursprung. Att ursprungsmärka med Svenskt kött är en framgångsfaktor.
Denna artikel har även publicerats i ATL