Vad gör en grisskötare på dagarna egentligen?

Cissi Klasson

av Cissi Klasson

Det är alltid lika roligt att se vilken reaktion man får när man säger att man jobbar som grisskötare eller för all del, svinpiga, som jag själv benämner mig, trots att ”pig”-tiden är förbi och jag snarare måste betraktas som driftsledare. Såklart är starttiden olika men ofta startar en arbetsdag för oss mellan 6-7. För att dagens uppgifter ska fungera så smärtfritt som möjligt är det lämpligt att först ta en snabb kaffe och snabbt gå igenom arbetsfördelning samt om det är något som måste ske direkt på morgonen utanför rutin.

Det är viktigt att alla sinnen är öppna för intryck när man gör första rundan i stallarna varje morgon.

Mellan 7 och 9 är det rutinarbete där man börjar med att skrapa sina avdelningar som man är ansvarig över. I samband med detta kontrolleras hälsa hos alla djur, sjuka/halta djur markeras och noteras på skrivblock för senare behandling. Jag gillar inte när djurskötarna har musik i öronen på morgonen. Det är viktigt att alla sinnen är öppna för intryck när man gör första rundan i stallarna varje morgon. Allt som avviker från normalt måste uppmärksammas. Till exempel en fläkt som inte låter som den ska, värme i avdelningen ska reflekteras över, luften ska vara frisk, läckande vattennipplar måste man kunna höra och detta samtidigt som man skrapar bort smuts från liggytan i boxen och med ögonen uppmärksamma hur varje individ beter sig i boxarna. När skrapningen är klar så strör man med lämpligt material, halm, spån eller torv beroende på status i boxarna.

En grisskötare ska inte leta efter det normala utan bara uppmärksamma avvikande ljud, temperatur, drag och djur.

Vid 9-tiden är det vanligt att man har 30 minuters rast där de flesta fikar eller äter lite frukost. Här finns möjlighet att stämma av med övriga medarbetare hur långt alla kommit i rutinerna, om något strular, om någon behöver hjälp. Djurskötarna kan och få ta egna beslut och planera resterande dag. Efter frukost kanske någon börjar behandla sjuka djur medan någon annan drar igång och vaccinerar eller dräktighetstestar.

Jag föredrar att utföra rutinjobb tillsammans eftersom det ökar säkerheten, arbetsglädjen och djurskötarna lär sig av varandra och kan utvecklas

En vanlig fråga är hur man hinner mata alla djur, vilket ju är en bra fråga. Men idag är alla moderna produktioner utrustade med automatisk utfodring, ofta via pipelines som löper längs med taket där fodersoppan pumpas ut i trågen genom magnetventiler. Om inte blötfoder används är det vanligt att torrfoder skruvas fram till foderautomater som löper ned i trågen och som släpps antingen manuellt eller automatiskt. Vi matar alltså inte djuren för hand längre men, vi foderjusterar alla djur varje dag, så på det sättet kan man ändå säga att vi kontrollerar utfodringssystemet.

Självklart finns det en stor risk att något gått snett under dagen som man inte lyckats lösa på sina 8 timmar. Det är ju ändå djur vi jobbar med.

Vid lunchtid samlas teamet igen och nu bör alla rutinjobb vara klara. Eftermiddagens timmar kan då ägnas åt att hålla rent, förbereda inför morgondagen eller slutföra vissa uppgifter. Dagen slutar som för vilken anställd som helst, efter 8 timmar och ofta går djurskötaren en sista gång genom utvalda avdelningar där djuren behöver extra tillsyn. Självklart finns det en stor risk att något gått snett under dagen som man inte lyckats lösa på sina 8 timmar. Det är ju ändå djur vi jobbar med. En grisskötare i Sverige ska kunna ta mycket eget ansvar och vara öppen för förändring och samarbete. Jag vill med detta inlägg hylla alla grisskötare i Sverige idag som jag tycker förtjänar stort tack.

Ni är med och producerar världens bästa fläsk och är gentemot många andra kollegor i världen grymt (pun intended) duktiga på att kombinera produktion med det berömda djurögat som helt klart krävs mer av i den svenska produktionen.

Trevlig helg!

/Cissi