Alla svenskar har ett förhållande till
falukorv. Falukorv har i årtionden varit bland allas topp-tio-maträtter. Vi gillar falukorven stekt, strimlad, i ugn eller kokt. I
min tidiga barndom fick vi stekt falukorv med stuvade morötter och kokt potatis. Vi
barn trätte om hur många tilldelade skivor av den stekta falukorven var och en
fick.
Falukorven smakade bättre förr säger en del
äldre. Falukorven måste ha över 45% kött, innehålla mest nötkött och lite
potatismjöl, så mycket är skyddat. Många tillverkare stannar vid låga
köttmängder, har i mer fett, oftast från griskött och kan med detta sänka
priserna. Men man måste inte stanna där. Det är fullt tillåtet att ha i höga
kötthalter.
Vi jobbar
alltså inte i lågprissegmentet, korven har ett pris på 129 kr kilot och det
står vi för.
Vi har gjort en falukorv som heter Brittas
Falukorv som innehåller 81% kött, cirka 15% fett och 4% potatismjöl, högst
andel kött i Sverige. Den belönades med silvermedalj på Chark-SM 2008 och är jättegod. Vi jobbar
alltså inte i lågprissegmentet, korven har ett pris på 129 kr kilot och det
står vi för. Generellt är vi ledsna över att en del av de stora kedjorna har
kött som lockprisvaror. Vi tycker inte det känns rätt varken mot bonden, djuret
eller maten.
Men det känns som om det hÃ¥ller pÃ¥ och svänger – nu är korv inne. Det är supertrendigt. MÃ¥nga provar att stoppa egen korv, röker
själva eller gör råkorvar, med olika smaker och olika sorters köttinnehåll.
Men det känns som om det hÃ¥ller pÃ¥ och svänger – nu är korv inne.
Ett tecken i tiden är en Korv med bröd-festival
utanför Strängnäs. Helt underbart tycker jag. Att man drar igång ett sånt
arrangemang. Då kommer det många utställare som säljer hemgjorda bröd med
korvar på längden och tvären. Fjolårets succé, Korvfestivalen i Stockholm upprepas även i år i
Globen i Stockholm, med en massa olika inslag kring korv och korvtillverkning. Bland annat
hur vi äter en korv snyggt, enligt Magdalena Ribbing.
Vi var på Island i förra veckan och deras absolut
största turistattraktion är en korvkiosk i Reykjavik, med nästan 1 miljon
besökare ifjol. Bilden är från när Birgitta och jag testade
varsin Wienerkorv, med exakt rätt längd på brödet för att passa korven.
När vi slaktar våra fina hereforddjur så
siktar vi naturligtvis på gott hängmörat nötkött. Men när vi styckar ett
nötboskap så blir det både finkött, cirka 35%, grytkött cirka 25%, nötfärskött cirka
25% och 15% småbitar som går bra att mala till korvråvara. Därav har vi gett
oss in i charkbranschen, viktigt att ta tillvara allt från djuret.
Vi har KRAV-odling, det är ju ett sätt att
spara på resurser och skapa ett hållbart samhälle och då gäller det även vid
tillvaratagandet av djuret.
De är så duktiga vår kossor, de gör det mesta själva och vi finns bara och
rycker in vid fellägen som man säger.
Nu är det full kalvningssäsong, igår fick vi
fem kalvar. Kossorna är runda och nu kommer det att vara full fart med kalvningar. Kor är dräktiga
9 månader som vi människor, vi räknar 9 månader och 10 dagar till förväntad
kalvning. De är så duktiga vår kossor, de gör det mesta själva och vi finns bara och
rycker in vid fellägen som man säger.
En kalv kommer med två ben först, sedan
huvudet och plopp så kommer resten. Sätesbjudning vill man inte ha, det vill säga, man ser
att kon har värkar går in och känner med handen och det första man känner är en
svans. Tursamt nog är det sällan. Ifjol hade vi veterinären ute två gånger på
150 kalvningar, låt oss hålla tummarna att det gäller även i år.
Ute i stora världen, i de stora köttländerna
som vi besökt genom åren till exempel Canada, Australien och Argentina, har man
mycket större besättningar, kanske 2000-5000 kor på en gård. Men kalvningar
försöker de absolut ha översikt på, det är viktigt. Fördelen som både Pampas och
Canada har är att det är torrt ute, djuren går i stora hagar, man fodrar en
sträng ensilage på marken, det blir ingen kladdig lerig vinteråker.
8 mars påminner mig om att det är
internationella kvinnodagen, en viktig dag anser jag. Hade vi haft kvinnor som
bestämt i världen, då hade de säkert ordnat med fungerande livsmedelsproduktion
till sina närmaste och till sitt land. Utan mat orkar inget barn skolan och
ingen orkar nästa steg i utvecklingen.
Att förvalta jord till näringsriktig mat är
en fredshandling. Eller hur, nu är det snart vår, ska ni odla någon täppa? Förr
hann jag alltid så fröer i lådor på
fönsterkarmen, fridfullt, mysigt med det små spirande groddarna, men sen hann
jag aldrig sköta det hela ordentligt. Ska jag tro det går i år?? Vi hörs! Britta