På senaste tiden har kossan pekats ut som en miljöbov. Kossans roll som naturvårdare har helt hamnat i kölvattnet. Låt oss försöka reda ut begreppen och berätta vad egentligen kossan gör för nytta för miljön.

Kossor och deras rapar

Kor äter gräs och andas ut koldioxid. Nytt gräs växer upp och växterna tar upp koldioxiden och binder den som kol. En ko som betar gräs ingår i ett kretslopp – så länge vi inte ökar mängden idisslare på jorden så bidrar dessa inte till en ökning av växthusgaser. Men i kons mage bildas också metangas. En ko rapar metan och den gasen ger en större påverkan på klimatet än koldioxid. Men raparna till trots så är inte kon den största källan till metanutsläpp det är utan olje- och gasutvinning.

Sedan 1995 har det svenska jordbrukets utsläpp av klimatgaser minskat med 14 procent. Utsläppen från kreaturens matsmältning har minskat med nära 17 procent sedan 1994. De står idag för 5,7 procent av Sveriges totala utsläpp.

Men gör korna någon nytta då?

Ja, korna är våra naturvårdare som har varit med och förvandlat det en gång skogsklädda Sverige till ett jordbrukslandskap med öppna landskap och stor biologisk mångfald. När korna betar så hålls landskapen öppna och där finns det växter som gynnar insekts- och djurlivet. Många växter och djur är hotade, men kan räddas om landskapet fortsätter att hållas öppet. Hagmarker rymmer en oerhört rik biologisk mångfald.

Kossorna äter gräs som ger oss mat

Idisslare är unika eftersom de med sina fyra magar kan tillgodogöra sig växternas cellulosa och förvandla för människan oätligt gräs och hö till ett fantastiskt livsmedel, mjölk. Av mjölken kan vi göra yoghurt, fil, grädde, smör, kvark och ost. Två tredjedelar av det svenska nötköttet kommer redan från mjölkkor. Korna ger oss även gödsel som gör att vi kan odla våra marker ekologiskt.

Kon och odling av vall är en förutsättning för ett hållbart ekologiskt kretsloppsjordbruk. Vi behöver alltså korna.

Svenskt kött ger lägre klimatpåverkan

Den svenska produktionen av kött ger en lägre miljöpåverkan än de flesta importprodukter. I många andra delar av världen finns det brist på vatten och skogar avverkas för att ge plats åt lantbruket. I Sverige har vi en kort odlingssäsong och dessutom bra tillgång på vatten i jämförelse mot många andra länder i världen. Det gör att det både är klimatsmart och miljövänligt att odla gräs och klöver, det som kallas vall. Vallodlingen tillför mer mullråämnen än vad som förbrukas genom markens mineralisering.

Välj svenskt kött för miljöns skull

Allt det här är du med och stödjer när du väljer svenskt kött istället för importerat. Det är något som vi tycker att man kan vara stolt över.

Sveriges mest kända klimat- och miljöforskare Johan Rockström utnämner Sveriges bönder till ”världens duktigaste” och skriver såhär i ett brev till LRF:

Till Sveriges bönder

Världens duktigaste bönder finns i Sverige. Det är ni som producerar vår mat inom ramen för världens mest långtgående regler för djurskydd, smittskydd, antibiotikabegränsning och miljökrav. Överlag är reglerna bra, även om vi ser en obehaglig tendens till förföljelse av bönder när okunskap och förutfattade meningar får styra i djurskyddsärenden.

Dessutom skjuter vi, som nation, oss själva i foten, när vi straffar ut världens mest hållbara lantbruk, genom att tillåta att livsmedelsmarknaden överflödas med billig matimport som varken uppfyller de sociala eller ekologiska minimikraven, som vi ställer på vår egen lokalt producerade mat. Ofattbart. Oacceptabelt.

Detta inger stor oro. Inte bara för vår egen livsmedelssäkerhet och vår levande landsbygd. Dessutom, vet vi i dag att det blir ingen framgång med Parisavtalet för klimat, eller Aichiavtalet för biologisk mångfald, om vi inte lyckas ställa om världens lantbruk att bli 100 procent hållbart och fossilfritt.

Sverige har "pole position" att lyckas. Låt oss inte missa den straffsparken.

Heja Sveriges duktiga bönder! Ni är bäst. Och viktigast.

Johan Rockström