Kommunerna som segrade

Några kommuner ligger i fronten när det gäller djurskyddskrav vid upphandling av mat. En av dem är Rättviks kommun som ställt stränga krav utan att detta ifrågasatts av leverantörerna.

En annan är Sigtuna kommun som satte upp nästan samma ribba. Trots att de rättsliga processerna gett svajiga besked, är ändå SKL:s råd till andra kommuner att följa i samma spår.

Många är de domstolar som de båda kommunerna fått övertyga när de försökt skärpa kraven vid upphandling av animaliska livsmedel till sina förskolor, skolor och äldreboenden. Rättviks kommun har precis kommit i hamn i denna fråga efter en lång historik i rätten. Först vann kommunen i förvaltningsrätten, men domen överprövades och gick till kammarrätten i Sundsvall där kommunen förlorade. En ny upphandling gjordes som klarat sig utan överprövning.

-Från början utgick vi från Miljöstyrningsrådets kriterier kring miljöhänsyn på animaliska livsmedel som kött, ägg och mejerivaror. Men vi fick dessa överprövade av en grossist. Sedan modifierades kraven och skrivningen runt uppföljningen. Vi har precis fått klart allt nu, gett tilldelningsbeslut och skrivit avtal med flera leverantörer, säger Sven-Erik Walin.

Kraven som fått bifall rör exempelvis näbbtrimning, inredda burar, grisars golvyta och strö. Därtill har kommunens regler kring att använda antibiotika, transport till slakt och bedövning vid slakt också godkänts. En aspekt som orsakat huvudbry är hur uppföljning och kontroll av villkoren ska ske efter att grossister ifrågasatt hur dessa ska fungera. Hur ska till exempel kommunen och leverantören kolla att en gris inte har kuperats på sin svans innan den gick till slakt?

-De kan kontrolleras genom verifikat, intyg eller inspektion. Vi har möjligheten att själva åka ut och kontrollera, men än har vi inte gjort det, säger Sven-Erik Walin.

Vilket tryck blir det då i era krav?

-Vi åker bara ut om det förekommer särskilda skäl.

…men Sigtuna fick ja

I en helt annan kommun längre söderut, Sigtuna, har diskussionerna också gått varma om den offentliga upphandlingen av mat. Kommunen formulerade nya regler i linje med baskraven från Miljöstyrningsrådet som därmed inte alls var lika hårda som i Rättviks fall. Ändå fick Sigtuna i en första bedömning nej från förvaltningsrätten, men sedan ja från kammarrätten i Stockholm. Kortfattat handlade de tre kraven om kortare tider för transport av djur till slakt, bedövning av alla djur innan slakt och stopp för slentrianmässigt användande av antibiotika i djurfoder. I sina domskäl skriver kammarrätten att kommunen har rätt att ställa djuretiska krav när LOU, Lagen om offentlig upphandling används. Domen klargjorde att kommunen visat under processen att det går att följa upp dessa krav via kontroller, till exempel genom transportloggar från lastbilar, certifikat på att djuren bedövas före slakt och intyg från gårdar, något som visat sig vara knepigt att få fram av våra samarbetspartners.

-I oktober skickade kommunen ett antal artiklar för uppföljning till vår leverantör Menigo och begärde in processkartor om hur de efterlever kraven, historik på transporter och verifikat som ska stödja att kraven efterlevs. Det gällde bland annat vanlig nötfärs, kycklingfilé och kebabkött där vi helt enkelt ville veta hur djuren hade behandlats och ursprung. Till slut fick jag en del dokumentation men det tog tid, säger Kimmo Stenroos, kostchef i Sigtuna.

Men åsikterna går isär om vem som ska stå för kostnaderna kring arbetet med uppföljningen. Kimmo Stenroos hävdar att Menigo ska betala, vilket de också ”medgett till en del”. Han kommer att gå vidare med andra varor som han vill ska kontrolleras ännu djupare.

-Genom batchnummer av produkter, genom markeringar och stämplar på kartongen, borde leverantörer kunna följa varorna bakåt i kedjan, från gård till slakteri och tillverkare samt grossist.

SKL: Det går att ställa krav

I båda fallen Sigtuna och Rättvik tog de kommunala tjänstemännen hjälp av juridikexperten Mathias Sylwan vid SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Han är upprörd över att rättsinstanser ger så olika signaler i samma fråga.

-Samma frågor har bedömts helt olika av domstolarna. I Sverige blandar många domstolar ihop EU:s regler för vad som får säljas med EU:s regler för vilka krav som får ställas i en upphandling. Att en vara får säljas på EU-marknaden innebär inte att en kommun måste köpa den bara för att den är billig. Kommunen får ställa krav på hälsa, miljö och djurskydd som går längre än vad lagen säger så länge kraven inte syftar till att gynna just svenska producenter, säger Mathias Sylwan.

Enligt honom hade det varit lättare om någon dom gått till EU-domstolen för att få ett prejudicerande fall. Hans råd till kommuner i landet är ändå kort, men tydligt:

-Kraven som används av Miljöstyrningsrådet är förenliga med EU:s krav, så det går att sätta upp sådana regler vid upphandlingar.

Smaktest också med i kraven från Rättvik

Tillsammans med krav på djurskydd ställs också krav på att den inköpta maten ska smaka bra, i Rättviks upphandling av animaliska livsmedel. Där plockas alltid ett antal varor, till exempel kött och charkprodukter, ut för ett blindtest där smak, konsistens, lukt, utseende och svinn vid tillredning bedöms och poängsätts. Hänsyn tas kring både dessa kvalitativa aspekter och prisbild vid bedömningen av anbud.

-Vi har gjort det när det gäller kött och chark, och det är ett bra test, säger Sven-Erik Walin.

Denna artikel kommer från http://matlandet.se/365/

Nyheter Blogg Press Filmrum Kalender Kötthack Köttpodden