Svenskt nötkött: Bra miljö- och klimatval

I Sverige kommer en stor andel av det svenska nötköttet från mjölkkor och deras tjurkalvar. Det gör svenskt nötkött och svensk mjölk till en klimatsmart kombination. Och utan svenska kossor skulle våra artrika betesmarker växa igen.

Det finns en stark koppling mellan mjölk- och köttproduktion i Sverige. Den svenska per capitakonsumtionen av mjölk är bland de högsta i EU. Vi konsumerar också många andra mejeriprodukter som ost, smör och grädde. Omräknat till mjölk konsumerar varje svensk i genomsnitt 340 kilo om året.

– Vår mjölkkonsumtion och våra många mjölkkor gör att Sverige har goda möjligheter att producera inte bara mjölk utan även ett gott och klimatsmart nötkött, säger Jan Forsell, ordförande Sveriges Nötköttsproducenter.

Mjölkkorna producerar både kött och mjölk och deras klimatpåverkan fördelas lika mellan mjölken och köttet. I Sverige kommer en stor andel av det svenska nötköttet från mjölkkor och deras tjurkalvar.

Cirka 60 procent av de drygt 400 000 svenska nötkreatur som slaktades 2013 var renrasiga djur av mjölkras. Drygt 40 procent av svenskt nötkött kommer från djur av köttras.

Merparten av det svenska nötköttet, ungefär 54 procent, kommer från stut, kviga eller ko som har mera fett insprängt i muskulaturen och en slaktåldervarav den absoluta merparten utgörs av ungtjurar.

Sveriges långsiktiga arbete med ett förebyggande smittskydd och en god djuromsorg bidrar också till lägre utsläpp av växthusgaser eftersom friska djur växer snabbare.

Analyser av jordbrukets klimatpåverkan i EU visar att svensk produktion av nötkött ligger bra till ur ett klimatperspektiv.

Ett kilo svenskt nötkött ger, enligt en holländsk studie* från 2011, upphov till omkring 30 procent mindre utsläpp av klimatgaser jämfört med genomsnittet i EU.

Ett bra miljö- och klimatval

– Det är viktigt för svensk konkurrenskraft att vi skapar rätt förutsättningar för svenskt jordbruk och för svensk köttproduktion, säger Leif Denneberg, generaldirektör för Jordbruksverket. Nötkreatur bidrar till omistliga miljövärden som öppet landskap och biologisk mångfald.

Utan nötkreatur skulle en stor del av Sveriges 450 000 hektar naturbetesmarker växa igen eftersom de inte går att odla på traditionellt sätt. Många av Sveriges rödlistade arter skulle då försvinna. Att kossorna omvandlar gräs och klöver till högvärdiga proteiner är en miljövinst i sig. Men även foderodlingen till svenska nötkreatur,
med fleråriga vallväxter som gräs och klöver, innebär ett plus för miljön. Dessa grödor kräver små växtskyddsinsatser och de läcker mindre näringsämnen till omgivande vatten.

Dessutom är de en fördel ur klimatsynpunkt eftersom grödor som inte plöjs varje år fungerar som ett skyddande växttäcke som hindrar jordens mullämnen att oxideras och läcka lustgas och därmed spä på växthuseffekten. Sammantaget odlas vallgrödor för bete och vinterfoder på mer än 40 procent av den svenska åkerarealen.

I Sverige har antalet nötkreatur fortsatt att minska samtidigt som importen av kött ökat under många år. Det gör att våra artrika betesmarker lever farligt även om en svag minskning av importen av nötkött noteras för 2014. Nackdelen med att nötkreaturen rapar metan som bildas när mikroorganismer omvandlar gräs och klöver till proteiner i djurens våmmar är svår att bemästra. Istället kan man välja nötkött med så låg klimatpåverkan som möjligt. Och här står sig svenskt nötkött väl.

Av: Lars Höök

Nyheter Blogg Press Filmrum Kalender Kötthack Köttpodden