Titta in i grisstallet

Hur har svenska grisar det egentligen? Nu kan du hälsa på hos Jeanette Blackerts grisar och se själv hur bra de har det.

I filmen ovan som ingår i skolmaterialet MatRätt får två ungdomar hälsa på hos grisbonden Jeanette Blackert på Blackert lantbruk. Det blir ett samtal om svensk djuruppfödning, närodlat foder och kretslopp. Vill du veta mer om grisuppfödning kan du lyssna på det avsnitt av Köttpodden där Svenskt Kötts vd Elisabet Qvarford samtalar om grisuppfödning med just Jeanette Blackert.

I ett tillhörande faktablad som MatRätt tagit fram kan man lära om vad som gör att den svenska grisuppfödningen är bättre än i många andra länder. 

Här är exempel på hur det svenska regelverket för grisar går längre än EU:s:

  • I svenska grisstallar är boxen där suggan föder och tar hand om sina ungar större än vad EU:s bestämmelser kräver.
  • Även växande grisar ska ha större ytor än EU:s krav.
  • Enligt svenska regler ska grisar hållas i par eller i grupp. Det är viktigt eftersom grisar är sociala djur.
  • EU:s lagstiftning säger att suggor ska hållas lösgående i grupp under den tid då de är dräktiga, men att de får fixeras bland annat när de ska föda. Den svenska suggan får aldrig fixeras utan hon ska kunna röra sig fritt och bygga bo i samband med grisningen.
  • Alla grisar i Sverige ska ha tillgång till halm eller annat strömedel för att kunna böka och sysselsätta sig.
  • Om grisar hålls för trångt och inte kan sysselsätta sig med något, ökar risken att de börjar bita på varandras svansar. Sverige har förbud mot att kupera grissvansar, det vill säga klippa av knorren.
  • Smågrisar måste bedövas före kastrering.

Här hittar du skolmaterialet MatRätt i sin helhet.

Nyheter Blogg Press Filmrum Kalender Kötthack Köttpodden