Uppåt för svenskt kött 2014

Importen av nöt- och griskött minskade under 2014 samtidigt som exporten och den inhemska produktionen ökade. Importen av griskött minskade totalt med nästan sju procent. Produktionen av svenskt lammkött ökade också, även om importen gjorde det med.

Jordbruksverket har gjort sammanställning av förbrukningen av kött, det vill säga åtgången i slaktad vikt inklusive ben.

Ett glädjande trendbrott visar att andelen svenskt kött ökade för gris-, nötkött.

Vi förbrukade mer nöt- och lammkött men mindre griskött. Totalt sjönk förbrukningen av kött med 0,7 procent under 2014. 

Förändringarna kan kopplas till några händelser:  

  • Användningen av antibiotika till lantbrukets djur debatterades flitigt i olika sammanhang. Sverige är sedan lång tid tillbaka det EU-land som använder minst antibiotika till lantbrukets djur och även internationellt sett har Sverige en låg förbrukning.
  • Förekomsten av multiresistenta bakterier i utländsk grisproduktionen och konsekvenser av detta för människohälsan uppmärksammades. En svensk undersökning av avelsgrisar har visat att dessa är fria från MRSA.
  • Under året belystes att Sverige har höga krav på djurvälfärd i grisproduktionen – knorren är intakt, grisarna lever i lösdrift och det finns halm i stallarna. 
  • Organisationen ”Svenskt kött” arbetar aktivt och framgångsrikt med marknadsföring, information och märkning.  
  • Livsmedelsverkets råd om att man inte bör äta mer än 500 gram rött kött och charkprodukter i veckan diskuterades under 2014.
  • Den offentliga upphandlingen ställer allt oftare krav knutna till miljö och djurskydd.
  • Att livsmedelsindustrin och handelskedjorna nu byter ut en del av importköttet mot svenskt kött har stor betydelse för utvecklingen av svensk köttproduktion, då konsumenterna påverkas av vad som exponeras och marknadsförs.
  • Under 2014 ställde sig Landsbygdsdepartementet, berörda myndigheter och hela livsmedelskedjan bakom en gemensam handlingsplan för att öka den svenska grisproduktionen. 
  • Valutakursutvecklingen med en svag svensk krona har under 2014 missgynnat importen till Sverige.

Vad påverkar vår konsumtion av kött?

Importen och förbrukningen av kött har bara minskat vid ett fåtal tillfällen sedan Sveriges EU-inträde. Senast marknaden krympte var i samband med den globala finanskrisen 2009.

Många faktorer påverkar vår konsumtion av kött, men en exakt gradering av deras inbördes betydelse är svår att göra. Historiskt sett har köttlarm som upplevs hota vår hälsa haft störst betydelse för konsumtionsutvecklingen. Utbrotten av galna kosjukan är det tydligaste exemplet, som under 2001 ledde till både konsumtions- och prisfall på uppemot 25 procent inom EU. Även trender, inkomst och priser påverkar vad vi äter och köttkonsumtionen har generellt en hög känslighet för förändringar i hushållens ekonomi. Klimatdebatt och djurskydd bedöms ha inflytande på en del konsumenters val av livsmedel. Efterfrågan på kycklingkött har stigit kraftigt, både i Sverige och andra EU-länder, av skäl kopplat just till hälsa, ekonomi, trender, klimatpåverkan och även religion.

Nyheter Blogg Press Filmrum Kalender Kötthack Köttpodden