Maud Olofsson uppmuntrar svensk köttnäring att höja status

Under ett presseminarium i förra veckan samlades flera ur gräddan av den svenska köttbranschen. Allt mellan märkning av kött och längre mörningstider till längd på transporter diskuterades och en sak är klar: alla vill jobba för att höja statusen på det svenska köttet. Maud Olofsson var på plats och delade ut pris till årets köttdisk.

De samlade från press och bransch var inbjudna av Svensk Köttinformation som ville initiera ett större nätverkande inom näringen och öka kunskapen om svenskt kött. 

Forum för diskussioner och information

I och med seminariet har Svensk Köttinformation etablerat ett forum där näringens aktörer kan mötas och diskutera gemensamma frågor gällande svenskt kött. Detta för att bli bättre på att höja statusen på det svenska köttet och få en chans att nå ut med information kring svenskt kötts mervärden. Längre fram i år följs det första seminariet, som behandlade köttet från gård till butik, upp med ett seminarium som sträcker sig fram till köttet på tallriken.

Alla var där

I panelen satt olika aktörer inom köttbranschen med kompetens inom hela kedjan från gård till butik. För producentsidan svarade Lars Hultström, ordförande för Sveriges Grisproducenter, och på nöt- och lammsidan fanns Inger Pehrson och Caj Sjunnesson. För handeln talade Niclas Ensäter, nordisk kategorichef kött på Ica och Mats Norén, kategorichef för kött på Coop. Karin Jonsson, djuromsorgschef och Fredrik Jönsson, platschef Skara båda från Scan AB och Majsan Pense försäljningschef från Atria Lithells företrädde alla slakterisektorn. Ytterligare kompetens gav Marianne Brattberg, bitr. överveterinär på Livsmedelsverket och Gunnela Ståhle från Svenskt Sigill.

Många menade att märkningen av svenskt kött i butik är otillräcklig och behöver förbättras. Ursprungsmärkning av kött är frivillig på alla köttslag utom nötkött där den är lagstadgad på EU-nivå. Dock var de samlade eniga om att en tydligare märkning är viktigt, eftersom det efterfrågas av konsumenterna.

- Det finns aktörer som inte är tillräckligt tydliga med att märka ut köttets ursprung, bekräftade Gunnela Ståhle från Svenskt Sigill.

Mörning av nötkött var en annan het fråga och ett ”bäst efter”-datum på kött efterlystes. De 7 dagars mörning som idag är branschöverenskommet räcker inte alla gånger och hålls dessutom inte alltid. Produktkvaliteten på svenskt nötkött varierar, var gängse uppfattning. Ella Nilsson, VD Svensk Köttinformation, talade om drömmen om 14 dagars mörningstid. Niclas Ensäter instämde.

- En lång mörning ger jämnare ätkvalitet, bekräftade han.

Enligt Majsan Pense kan korta mörningstider förklaras av bristande kunskaper i butik och flödesproblem när efterfrågan är större än tillgången.

Årets köttdisk utsågs

Köttkunskapen i butik har minskat i och med det konsumentpackade köttets intåg. Detta har lett till att den genuina kunskapen om kött har urholkats. För att uppmuntra dem som lyckats väl med uppgiften utdelades pris för Årets Köttdisk 2006 till två framgångsrika köttansvariga på Ica Söder i Gävle och Hemköp City i Stockholm. Priset delades ut av ingen mindre än näringsminister Maud Olofsson vars två huvudbudskap var: Höj statusen på svenskt kött och gynna lantbruksföretagen så skapas fler jobb!

2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 2008 2007