116 frågor och svar

• Fråga: Hur kan ni säga att svenska djur har det så bra? Jag har sett i tidningen att det finns gårdar där djuren far illa.

  Svar:

  Faktum är att svenska djur har det väldigt bra, bättre än i många andra länder. Det ser både den svenska djurskyddslagstiftningen, branschens egna djuromsorgsinitiativ och uppfödarnas eget ansvar till. Men tyvärr så finns det i alla branscher alltid personer som av olika skäl inte klarar av det man borde klara. Oftast beror det på hälsoskäl eller sociala skäl. Den svenska grisuppfödningen är sedan 2010 certifierad med en oberoende tredjepartskontroll. Dessutom har det införts en djurskyddsdeklaration som ska utfärdas när veterinären besöker gården. Samma modell ska införas i nötköttsproducerande besättningar.

  1 personer har blivit hjälpta av detta svar, 1 har inte blivit det.

  Var denna artikel till hjälp?

• Fråga: Vilka är de etiska riktlinjerna för svensk djuruppfödning?

  Svar:

   

  Sveriges bönders värdegrund för livsmedelsproducerande djur antogs av Lantbrukarnas Riksförbunds styrelse 2002. Värdegrunden är en viktig del i den svenska modellen för en hållbar livsmedelsproduktion och har fyra punkter:

  1. Ansvar. Vi anser att djur kan nyttjas för mänskliga syften under ansvar. Vårt ansvar är att tillförsäkra en god djuromsorg.
  2. Skyldighet. Vi har en moralisk skyldighet att behandla djuren ansvarsfullt och med respekt. Våra ambitioner och målsättningar med djurhållningen ska uttryckas och förverkligas med hänsyn till djurens behov.
  3. Respekt. Djur ska respekteras som kännande varelser oavsett produktionsförmåga och egenskaper.
  4. Samspel. Det finns ett samspel mellan människa och djur. Vi har ömsesidigt behov och nytta av varandra.

  Läs LRF:s värdegrund här (PDF)

  1 personer har blivit hjälpta av detta svar, 0 har inte blivit det.

  Var denna artikel till hjälp?

• Fråga: Hur ser er värdegrund ut i praktiken, när det gäller att tillgodose djurens grundläggande behov?

  Svar:

  Vårt sätt att handla ska:

  • Prövas och vara försvarbart utifrån vår värdegrund.
  • Ha ett gott syfte.
  • Ta hänsyn till djurens grundläggande behov.
  • Kännetecknas av öppenhet.

  Värdegrunden och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får:

  • En god djurhälsovård.
  • Sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda.
  • Möjlighet att bete sig naturligt.
  • Skydd mot smärta, lidande och negativ stress.
  • Skötare som tar hänsyn till det enskilda djurets behov.
  • Djurmiljöer anpassade för djuren.
  • En god djuromsorg i samband med transport och avlivning.

  Detta är principerna. Vi vill ha friska och välmående djur. Det innebär att djurhälsa är lika viktigt som att djuren ska kunna utföra sina naturliga beteenden. Exempelvis grisens naturliga beteenden som att bygga bo och rota ska kunna utföras i stallet.

  1 personer har blivit hjälpta av detta svar, 1 har inte blivit det.

  Var denna artikel till hjälp?

• Fråga: Anser ni att köttproduktionen är berättigad i dagsläget, med tanke på hur den påverkar klimatet?

  Svar:

  Frågan är inte helt enkel. Klimatfrågan måste ses tillsammans med andra frågor som har med miljö och hållbar utveckling att göra. Till dessa hör exempelvis biologisk mångfald, ekosystemtjänster, möjligheter att utnyttja mark för köttproduktion som inte passar för annan livsmedelsproduktion, och en levande landsbygd. Det är också viktigt att vi långsiktigt klarar en livsmedelsförsörjning i Sverige även vid eventuell avspärrning eller kristider.

  Allting vi människor gör påverkar klimatet. Skillnaden mellan klimateffekter av livsmedelsproduktion och all annan verksamhet är att vi behöver livsmedel som kött för vår överlevnad. Mycket av annan verksamhet är inte livsnödvändigt.

  Utmaningen är att kunna hålla ner klimateffekterna globalt sett genom en så klok köttproduktion som möjligt. Den svenska köttproduktionen är mindre klimatbelastande per kilo kött än köttproduktion i de allra flesta andra länder. Det beror bland annat på att djuren växer snabbare här då de är friska, får bra omsorg och att vi har god tillgång till vatten och foder av hög kvalitet. Vi har också en bra teknik för att ta till vara och använda stallgödseln och vi använder mindre handelsgödsel än i andra länder. Att konsumera svenskt kött är alltså klimatsmart.

  1 personer har blivit hjälpta av detta svar, 1 har inte blivit det.

  Var denna artikel till hjälp?

• Fråga: Är det sant att man kastrerar smågrisarna? Varför gör man det?

  Svar:

  För att köttet annars får en obehaglig galtlukt och galtsmak och i praktiken blir helt oätligt. Grisarna kastreras normalt utan bedövning, men vi har i Sverige långtgående forskningsprojekt som syftar till att hitta andra och bättre metoder som är praktiskt genomförbara ute på gårdarna. Just nu har Jordbruksverket öppnat möjligheten att uppfödaren själv kan utföra lokalbedövning efter att ha genomgått en utbildning eller vaccinera grisen mot könsmognad.

  1 personer har blivit hjälpta av detta svar, 1 har inte blivit det.

  Var denna artikel till hjälp?

• Fråga: Nästan alla jag känner äter kött. Hur mycket kött produceras egentligen i Sverige?

  Svar:

  Det stämmer att vi är glada i kött i Sverige. 97% av befolkningen äter kött. Däremot är den svenska köttproduktionen liten.

  Årligen slaktas i Sverige 2,9 miljoner grisar, 460 000 nötkreatur och 250 000 får och lamm. Det motsvarar ca 1% av grisslakten inom EU, ca 2% av nötkreatursslakten och 0,5% av får- och lammslakten. Det är allt.

  Danmark, som är ett mycket mindre land, föder årligen upp 20 miljoner grisar. Siffrorna för Frankrike och Tyskland är 25 miljoner och 58 miljoner.

  1 personer har blivit hjälpta av detta svar, 1 har inte blivit det.

  Var denna artikel till hjälp?

• Fråga: Varför vill ni öka köttkonsumtionen? Borde vi inte äta mer vegetariskt?

  Svar:

  Vi vill inte öka köttkonsumtionen. Vi vill få fler att välja svenskt kött.

  1 personer har blivit hjälpta av detta svar, 1 har inte blivit det.

  Var denna artikel till hjälp?

• Fråga: Hur mycket av köttet som vi äter i Sverige är importerat?

  Svar:

  Av det kött vi svenskar köper i dagligvaruhandeln är ungefär 50% av nötköttet, 25% av grisköttet och 40-45% av charkköttet importerat. Inom storhushållssektorn är siffrorna ännu högre; ca 85%, 85% och 70%. Totalt sett stod importens andel av vår konsumtion för 50% av nötköttet, 35% av grisköttet och 63% av lammköttet under 2010.

   

  1 personer har blivit hjälpta av detta svar, 0 har inte blivit det.

  Var denna artikel till hjälp?

• Fråga: I min butik är det nästan alltid samma sorts köttbitar som finns att köpa. Utomlands finns det många fler varianter. Vad gör ni åt det?

  Svar:

  Det är sant att det är en ganska liten del av det färska svenska köttet utöver filé, karré, biff, entrecôte och köttfärs som hamnar i disken i butiken. Det är synd eftersom det finns så många fler goda och prisvärda delar av svenskt kött att laga till hemma, bara man vet hur man ska göra. Några bra exempel är högrev, fläsklägg, lammbringa och flankstek. Vi på Svenskt Kött lovar att göra mycket mer för att hjälpa till med inspiration och matlagningskunskap. Tills vidare kan du läsa över 900 recept här.

   

  Var denna artikel till hjälp?

• Fråga: Hur kan ni påstå att djuren mår bättre inomhus under 5 månader om året i Sverige än utomhus året runt i behagligt klimat i Argentina?

  Svar:

  Det som vi betraktar som behagligt klimat är inte samma för djuren. Idisslarna har mycket större problem med värme än med kyla eftersom deras matsmältning ger så mycket värme. Ett ungdjur, t ex en kviga har en kritisk temperatur (då hon måste använda energi från fodret för att hålla kroppstemperaturen) på ca -15 grader. Motsvarigheten för oss människor (utan
  kläder....) är ca  +28 grader. Varma dagar ser man hur djuren söker skugga och vi har i nöt- och lammköttsproduktionen svala stallar som ger en bra "komforttemperatur".
  
  I de stora feedlotsen med många tusen djur i Brasilien och Argentina vattnar man på djuren för att det inte ska bli outhärdligt med värmen.
  
  I Sydamerika är det dessutom vanligt med långa torrperioder där det för de betande djuren är ont om foder. Djuromsorg är inte bara klimat utan i hög grad djurhälsa och god tillgång till bra foder och tillräckligt med vatten. 

  1 personer har blivit hjälpta av detta svar, 0 har inte blivit det.

  Var denna artikel till hjälp?