Svensk djurhållning skiljer sig till stora delar från många andra länders och det påverkar effekterna på miljön. Sverige är ett av de största länderna i Europa, men det är bara ca 7,5 % av landarealen som är jordbruksmark och bara ca 1,5 % som är permanent betesmark - en unikt låg andel jämfört med andra länder. Förutsättningar med vårt klimat och alla våra skogar, berg och sjöar har påverkat lantbrukets sätt att producera livsmedel och därmed präglat landskapets utseende. Betesmarkerna är ett bevis på hur viktiga de betande djuren har varit för vår matförsörjning under många tusen år. Idag är betade marker både en del av vår kulturhistoria och en energieffektiv livsmedelsproduktion.
Målinriktat arbete för minskning av miljöproblem
Lantbruket har både negativ och positiv miljöpåverkan och arbetar målinriktat för att minska miljöproblemen. Forskning och rådgivning är viktiga komponenter. Alla behöver ökade kunskaper för att kunna göra medvetna val - där bland annat klimateffekter och biologisk mångfald sätts in i ett helhetsperspektiv.
Sverige tillhör de länder i världen som har allra strängast miljölagstiftning. I samband med att vi gick med i EU 1995 tillkom stora möjligheter att utbilda lantbrukare hur man förebygger miljöproblem. Det blev också möjligt för lantbrukarna att göra extra åtgärder - att producera "miljönytta" - mot ersättning via fleråriga avtal. Exempel på sådana åtgärder är skötsel av betesmarker, att anlägga våtmarker och att ha ekologisk produktion utan användning av kemisk bekämpning. Sammantaget har svensk livsmedelsproduktion i dag en lägre miljöpåverkan är de flesta andra länder.
Konsumtion av svenskt kött minskar export av miljöpåverkan
Sammantaget ger den svenska produktionen av kött och andra livsmedel en lägre miljöpåverkan än de flesta importprodukter. Genom att välja livsmedel från närområdet minskar exporten av miljöpåverkan till andra länder.
Alla måste bidra
Det finns en internationell överenskommelse att den globala temperaturen inte får öka mer än med 2 grader jämfört med förindustriell tid. EU har beslutat att utsläppen av växthusgaser måste minska med 20% till 2020, gärna mer. Enligt den svenska regeringens Vetenskapliga råd bör användningen av fossil energi i Sverige minska med ca 75-90% till år 2050. De här kraven måste alla delar av samhället hjälpas åt att uppfylla. Där ingår både lantbrukets köttproducenter och alla konsumenter. Genom medvetna val - att välja kött med totalt sett bästa miljöeffekt - och att inte kasta mat i onödan bidrar alla till ett bättre klimat.
