Arbeta med faktablad

Högläsning i grupper.

Läs texten i Faktabladet Antibiotika och djuruppfödning. Texten finns här eller i en PDF längre ner på sidan.

Gör så här

  • Turas om att läsa högt. Några meningar eller ett stycke per person är lagom.
  • Hjälp varandra att ställa frågor till texten och reda ut oklarheter.
  • Sammanfatta innehållet efterhand som ni läser.

Tänk på att

  • läsa långsamt
  • använd pauser vid punkt och komma.

Faktablad Antibiotika och djuruppfödning

Friska djur behöver inte antibiotika. Sverige är det land i EU som använder minst antibiotika till djur. Tyskland använder åtta gånger mer antibiotika. Italien och Spanien har 27 respektive 34 gånger högre antibiotikaförbrukning än Sverige.

För övriga världen finns inte tillgänglig statistik på samma sätt som för EU. Men användningen av antibiotika till djur är ännu högre i vissa länder, till exempel Kina.

Därför använder Sveriges bönder minst antibiotika inom EU

I Sverige använder veterinärer och djuruppfödare antibiotika på ett ansvarsfullt sätt. Det är endast sjuka djur som behandlas och med en god djurvälfärd och sjukdomsförebyggande åtgärder finns förutsättningar för att djuren ska hålla sig friska och inte behöva antibiotika.

I Sverige har vi sedan 1986 haft ett förbud mot att använda antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte. Svenska bönder har en lång tradition av att arbeta tillsammans med veterinärer och myndigheter för att minska behovet av antibiotika i djurhållningen. Ett sådant förbud kom först år 2006 inom EU och saknas fortfarande utanför EU.

De investeringar som bönderna och branschen gör i god djuromsorg har gett utdelning i bland annat friskare djur. Friska och välmående djur är viktigt för svenska djurbönder.

Globalt sett används mest antibiotika inom djurhållning

Ingen vet exakt idag hur stor andel av all antibiotika som ges till djur globalt sett, eftersom det inte alltid kontrolleras. Men det vi vet är att mängden antibiotika som används inom djurhållning är betydligt större än den som används till människor.

Detta är ett stort problem. Hela 70 procent av den antibiotika som används i USA går till boskapsdjur - inte till människor. I Sverige används mycket mindre antibiotika inom djurhållning än till människor. Medan människor använder 60 ton under ett år ger vi bara 10 ton till våra djur.

Bondens arbete är viktigt

Djur som mår bra och god hygien är grunden för att minska behovet av antibiotika i djurhållningen. Genom bland annat förebyggande djurhälsovård, god djurmiljö och god skötsel minskar risken för sjukdomsutbrott. Färre sjuka djur gynnar både djurs och människors hälsa.

Det är genom bondens dagliga skötsel som djuromsorgen och djurens hälsa säkras. Även om regler och kontroller är nödvändiga så är det djurskötaren som tar hand om djuret varje dag som är den viktigaste garanten för att djuren har det bra. Ett gott djuröga, stort djurintresse och hög kompetens säkrar en god djuromsorg. Veterinärer och andra rådgivare besöker ofta gårdar och arbetar tillsammans med lantbrukare för att ytterligare förbättra djuromsorgen och djurhälsan.

Därför är svenska grisarnas knorr på svansen viktig

Svensk grisuppfödning är unik. De svenska grisarna har större ytor att röra sig på än grisar i andra länder, de får behålla sina svansar, ha tillgång till strö och de får gå fritt och utöva sitt viktiga bobyggnadsbeteende i samband med grisning.

En dålig miljö med till exempel bristfällig sysselsättning till grisarna och små ytor riskerar att leda till att grisarna får beteendestörningar och börjar bita varandra i svansen.

I Sverige arbetar grisuppfödarna förebyggande genom att tillgodose en god djurmiljö som större ytor och sysselsättning till grisarna i form av strö, till exempel halm. I de flesta andra EU-länder väljer man att lösa problemet genom att kupera, det vill säga klippa av, grisarnas svansar. Att kupera är egentligen bara tillåtet om man har problem och har vidtagit en mängd förebyggande åtgärder utan effekt. Ofta är även antibiotikaanvändningen hög i dessa länder. Det finns ett direkt samband mellan en svanskuperad gris, en hög antibiotikaanvändning och utveckling av antibiotikaresistenta bakterier. Därför är svenska grisarnas knorr på svansen så viktig!

Sverige är världsledande i förebyggande djurhälsoarbete

Svenska djur är bland de friskaste i världen. Genom olika bekämpnings- och kontrollprogram har vi lyckats utrota eller effektivt kontrollera flera sjukdomar som finns i andra länder. Detta har vi uppnått genom ett gott samarbete mellan veterinärer, djuruppfödare och myndigheter. Ett bevis på att vi har lyckats är att vi använder minst antibiotika inom EU.

Antibiotika ska användas klokt

Klok antibiotikaanvändning är viktig. Djur som på grund av bakterieinfektion behöver en antibiotikabehandling ska givetvis få det. I Sverige behandlas oftast endast det sjuka djuret, medan gruppvis behandling är vanligast i andra EU-länder. I en del EU-länder är det inte ovanligt att djur rutinmässigt behandlas i förebyggande syfte, det vill säga även innan infektion påvisats hos djuren.

Fyra vägar för att minska antibiotikaförbrukningen inom EU och resten av världen

Antibiotikaanvändning till lantbrukets djur kan minskas genom att följa den svenska modellen. Den går ut på att:

  • Antibiotika inte får användas i förebyggande syfte.
  • Antibiotika endast får användas efter ordination av veterinär.
  • All användning av antibiotika måste dokumenteras. En veterinär ska regelbundet gå igenom och signera dokumentationen.
  • Om antibiotika återkommande används till en grupp djur, ska skälen för detta dokumenteras. En utredning ska genomföras av veterinär och ett åtgärdsprogram ska upprättas och följas.