Säkert kött (copy 0)

Svenskt kött är säkert att äta. Svenska djur är bland de friskaste i världen. Vi har mycket god djurhälsa hos alla de tre djurslagen gris, nötkreatur och får.

Det är genom bondens dagliga skötsel som djuromsorgen och djurens hälsa säkras.

Långsiktigt arbete med djurhälsa

Den goda djurhälsan i Sverige bottnar i ett långsiktigt arbete med att utrota sjukdomar och förebygga risk för smitta. Den låga antibiotikaförbrukningen är ett kvitto på det lyckade resultatet.

Sverige har en sträng djurskyddslagstiftning, med höga krav på hur våra djur får födas upp. En likaså sträng livsmedelslagstiftning reglerar hur slakten ska genomföras och all hantering av köttet efter slakt. Det är förbjudet att slakta ett djur utan att först bedöva det.

Bakterier och andra smittämnen i kött

Bakterier finns över allt och i de allra flesta fall är bakterierna ofarliga för djur och människor. Vissa är helt nödvändiga att använda vid konservering eller framställning av livsmedel, som t ex mjölksyrebakterier. Andra kan göra att matvaror förstörs och vara mer eller mindre farliga att få i sig. Med god hygien och obruten kylkedja så långt det går minskar riskerna för ogynnsam bakterietillväxt.

Salmonella

Salmonellabakterier är en stor grupp bakterier där vissa kan finnas hos djur och i värsta fall föras vidare till människa.

I Sverige är risken att få salmonella från svenskt kött är minimal. Detta tack vare goda skötselrutiner och en god kontroll över hela livsmedelskedjan från foder till slakt och styckning. Vid den omfattande provtagningen som sker hittas salmonella endast i promille av proven, något som är världsunikt. Det är ovanligt med salmonella i svenska besättningar men skulle en besättning bli smittad så finns det strikta regler för hur denna ska bekämpas. Allt syftar till att inget salmonellasmittat kött ska nå konsumenterna.

Salmonellabakterier dör vid upphettning till 60 grader.

Trikiner

Trikiner är ett släkte av parasiter som består av små maskar. De lever i däggdjur, bland annat människor, grisar, hästar och i vilda djur, till exempel vildsvin.

Sjukdomen trikinos kan smitta via slarvigt tillagat kött som inte är besiktigat.

I Sverige har man inte hittat trikiner i svenska tamsvin på många år. Alla svenska grisar testas ändå för trikiner på slakteriet, så att man vet att allt svenskt griskött som lämnar slakteriet är trikinfritt.

Yersinia

Även om det svenska grisköttet är trikinfritt finns andra risker med att äta otillagat griskött. Livsmedelverket avråder från att äta rått griskött, det ska hettas upp till cirka 70°C.

Orsaken till det rådet är en annan bakterie som förekommer hos grisar, Yersinia Eneterocolitica. Grisarna kan ha bakterien i kroppen utan att själva bli sjuka.

Till skillnad från många andra bakterier förökar den sig bra i kylskåpstemperatur och kan bli ett problem i produkter med längre hållbarhet. Yersinia tål frysning och kan överleva i frysta livsmedel under längre tid - månader till år.

Små barn upp till fyra års ålder är särskilt känsliga för matförgiftning på grund av Yersinia. Symtomen hos barn är oftast feber och diarréer som varar i ungefär två till tre veckor. Hos vuxna varierar symtomen mera. Det kan vara diarréer, kräkningar och magont men också halsont, feber, huvudvärk och ledinflammation.

EHEC

Escherichia coli är en tarmbakterie som normalt förekommer hos de flesta varmblodiga djurarter och människor. En variant av bakterien kan ge infektion hos människor med blodiga diarréer och i vissa fall även orsaka njurskador och andra allvarliga skador. Man kallar den bakterie som ger sjukdomen hos människa EHEC. Barn och äldre samt personer med nedsatt immunförsvar löper större risk för sjukdomen.

Omkring 2 procent av Sveriges nötkreatur har bakterien i tarmen. Det kan även förekomma hos andra idisslare som t.ex. får.

Vid slakt kan slaktkroppar förorenas med gödsel om inte djuren är rena och slakten inte sker på ett hygieniskt sätt. Smittan kan då hamna på utsidan av köttet och spridas vidare till människor. Genomstek därför alltid köttfärs och se till att helt kött får en stekyta. I djurhållningen och vid slakten görs olika åtgärder för att förebygga smitta. Djuren ska vara rena vid leverans till slakteriet och stränga hygienkrav gäller vid slakten. På slakteriet görs också stickprovskontroller.

Smittan kan även spridas från människa till människa och via andra livsmedel. Man kan även bli smittad i utomhusmiljö via bad i förorenad sjö. Det har även förekommit att grönsaker vattnats med smittat vatten. Med god hygien kan man enkelt undvika smitta. Tvätta händerna efter djurkontakt och innan du äter och tillagar mat. Man arbetar med en strategi och handlingsplan inom lantbruksnäringen för att minska riskerna för EHEC.