Julmat

Julskinkan är fortfarande en stor favorit på julbordet. Här berättar vi mer om den. 

Redan på sommaren börjar man slakta grisar för att få tillräckligt med julskinka. Producenterna fryser in stora mängder köttråvara som senare bereds till skinka. Hela skinkan på grisen består av flera delar: innanlår, ytterlår, rulle, lägg, rostbiff och fransyska. Till stora julskinkor delar man hela skinkan i två delar, medelstora i tre delar och små i fyra delar. Skinkorna formas sedan runda eller avlånga och läggs i nät för att hålla formen. De runda ger stora skivor, de avlånga är lättast att skära jämnstora skivor av och har kortare tillagningstid.

Färdigkokt julskinka

Konsumtionen av julskinka är cirka 1 kilo per person och år. I dag säljs det mer kokt än okokt julskinka i butikerna. Man behöver bara ta av plastpåsen, klippa bort nätet, pensla på griljeringen och låta den få lite färg i ugnen. Tillverkaren av kokt skinka kokar varje skinka i sin förpackning. Innan dess har man sprutat in en rimningslag i skinkorna, den innehåller salt, socker och konserveringsmedel. 

Därefter får skinkorna ligga i några dagar, sedan vakuumförpackas de och kokas i ångskåp till en bestämd innertemperatur, oftast mellan 68 och 70 grader, det varierar mellan olika företag. Innertemperaturen har betydelse för saftigheten men det har även rimningslagen samt kokmetoden. Om det till exempel är för hög temperatur i ångskåpet går tillagningen snabbare, skinkan blir torrare och det finns mer köttspad kvar i påsen. I sin förpackning har den kokta skinkan en relativt lång hållbarhet men när förpackningen är bruten är håller den i cirka tre dagar.

Rimmad julskinka

Okokt skinka är behandlad med rimningslag men den ska sjudas hemma i en lag med kryddpeppar och lagerblad till en innertemperatur av 70 grader. Kokspadet kan användas till dopp-i-grytan. Julskinka kan även tillagas under folie i ugnen. Efter tillagningen griljerar man skinkan.

Olika typer av ekologiska skinkor

Ekologisk skinka som är märkt med EUs ekologiska märkning får innehålla natriumnitrit (E250), det är ett konserveringsmedel som ofta används i charkuteriprodukter och som även ger rosa färg. En KRAV-märkt skinka får inte innehålla natriumnitrit. Nitrit förhindrar att den farliga bakterien Clostridium botulinum växer till.

Tvärtemot vad många tror så är julskinka smalmat. Köttet innehåller endast 3 procent fett när man har tagit bort det synliga fettet.

Först i slutet av 1800-talet började man äta julskinka i Sverige, av den typ som man äter idag.

Gå till nästa lektion