Kött, klimat och miljö

Svenska produkter har generellt lägre utsläpp av växthusgaser och kortare transporter. Detta är särskilt viktigt för animaliska produkter, men även för frukt och grönt.

Allt vi äter påverkar klimatet. Alla kan bidra till att minska klimatpåverkan genom att till exempel:

  • Välja livsmedel som är näringsrika i förhållande till sin klimatpåverkan
  • Exempelvis ger läsk och godis upphov till utsläpp av växthusgaser men bidrar inte med någon näring
  • Minska svinnet och slänga mindre mat
  • Välja svenska produkter framför importerade då de generellt har lägre utsläpp av växthusgaser och kortare transporter. Detta är särskilt viktigt för animaliska produkter, men även för frukt och grönt
  • Äta livsmedel som är i säsong.

Utsläpp från svenskt jordbruk minskar

Utsläppen av växthusgaser från jordbrukssektorn har minskat långsamt sedan 1990 och är nu knappt 10 procent lägre än 1990, enligt Naturvårdsverket. Minskningen beror främst på minskad djurhållning (framför allt mjölkkor och grisar) och delvis på minskad användning av mineralgödsel. År 2015 var utsläppen från jordbruket av metan och lustgas 6,9 miljoner ton koldioxidekvivalenter och koldioxid från dieseln ca 0,5 miljoner ton, vilket motsvarar 13,5 procent av Sveriges totala utsläpp.

Utsläpp från svenskt nötkött lägre än EU-medel 

Utsläppen från svenskt nötkött är cirka 25 procent lägre än medelproduktionen i EU och utsläppen från produktionen i EU är cirka 60 procent lägre än den globala medelproduktionen.

100 procent av den soja som Sveriges bönder köper är certifierad. På så sätt driver det svenska lantbruket inte på skövlingen av regnskog. Allt fler ersätter också sojan med egenproducerat protein för att ytterligare få ned utsläppen. Svensk växtodling och foderproduktion har också låga utsläpp.

Svenska djur växer snabbt tack vare bra avelsarbete, gott hälsoläge och god fodertillgång. Sammantaget gör det att utsläppen per producerat kilo kött blir lägre än vid produktion i områden som inte har samma goda förutsättningar.

Biologisk mångfald och ett levande landskap

Svensk natur har idealiska förutsättningar för betande djur. Idisslare som får och nötkreatur kan producera mat på marker som annars skulle planteras med skog. I det svenska klimatet växer gräs väldigt bra och vi har oftast ingen brist på vatten. Det är idealiska förutsättningar för betande djur. Den solenergi och koldioxid som binds i gräset omvandlas av nötkreaturen till högvärdigt protein. Så har det skett i årtusenden och därmed gjort det möjligt för oss att leva i denna del av världen.

Tack vare det öppna, betade landskapet kan många arter av växter, fåglar och insekter leva. Många av våra insekter som humlor, bin och dagfjärilar finns enbart i odlingslandskapet. En enda kvadratmeter hagmark kan rymma upp till 60 olika växter. 

Gemensamma miljökvalitetsmål

Båda på nationell nivå i Sverige och på EU-nivå finns det miljökvalitetsmål. Den svenska lantbruksnäringen och myndigheterna arbetar gemensamt för att uppnå de målen.

Här är exempel på åtgärder som man arbetar med inom det svenska lantbruket:

  • Göra produktionen så effektiv som möjligt: friska djur, bra foder, hög tillväxt och god djuromsorg
  • Anpassa djurens foder för minsta möjliga metanutsläpp och minsta möjliga kväve- och fosforöverskott.
  • Utnyttja djurens gödsel effektivast möjligt som växtnäring
  • Bygga biogasanläggningar där biogasen ger el och värme och ersätter fossil energi
  • Minska energiförbrukningen genom t ex sparsam körning och mindre transporter
  • Öka kolbindningen med vallfoder från åker och i gräsmarker
  • Ersätta soja med svenska proteingrödor
  • Ökad satsning på forskning och utveckling om klimateffekter och möjliga åtgärder.

Läs mer

Nötkött och klimat

Gå till nästa lektion