Tradition

Charkuterier har en rik tradition i Sverige. Förr slaktade man djuren på gårdarna och tog vara på alla delarna, ingenting fick gå till spillo. Genom att salta, röka, torka och göra korv av köttet bevarade man den värdefulla råvaran.

På gårdarna och i byarna utvecklades lokala specialiteter och smaksättningar. Flera av dessa finns fortfarande kvar, till exempel värmlandskorv, falukorv, skånsk leverpastej och småländska isterband.

På gårdarna och i byarna utvecklades lokala specialiteter och smaksättningar.

Falukorven har sina rötter i Falun och bakgrunden var att man behövde oxhud för att tillverka starka linor för att hissa upp malmen ur koppargruvan. Köttet som blev kvar saltades och röktes. Under 1500-talet kom det tyskar till staden som lärde ut konsten att göra korv av det rökta köttet. 

Garanterad traditionell specialitet

För att bevara de traditionella specialiteterna finns det idag en märkning som utfärdas av EU. Falukorven som är en av de äldsta svenska specialiteterna är idag klassad som en så kallad ”Garanterad traditionell specialitet”. För att få kallas för falukorv måste korven vara gjord enligt ett speciellt recept och innehålla minst 45 procent kött. Särartskydd ger EU endast till produkter som har en traditionell sammansättning eller som framställs genom traditionella tillverkningsmetoder.

Längre hållbarhet

Att röka köttet efter att det har saltats är en traditionell metod för att ge smak och hållbarhet. Rökt skinka är ett exempel på hur en fin styckningsdel från grisen får smak och längre hållbarhet genom att man först saltar och sedan röker den. Skinkan får lite olika smak och karaktär beroende på vilket eller vilka träslag som används för att skapa röken.

Det finns också många varianter av rökta korvar, till exempel prickig korv eller rökt medvurst, som skärs i tunna skivor och läggs på smörgåsen. Prickig korv bestod ursprungligen av rökt nötkött som blandades med fett från grisen. Bacon är sidfläsk som är både saltat och rökt.

I samband med slakten på gårdarna förr tog man även vara på det näringsrika blodet och gjorde blodpudding och palt. Djurens tarmar rengjordes och blev korvskinn och av levern gjorde man pastej som bakades i ugnen. Av tradition äter man fortfarande mer bredbar pastej i södra delen av Sverige. I norr är det vanligare med den skivbara varianten.

Varför svenskt kött Därför väljer vi svenskt köttKött från Sverige Styckdetaljer Charkuterier Köttkvalitet Köpa, laga och förvara Statistik Näring Uppfödning, miljö och klimat Frågor & svarFörvaring av kött

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!