Biologisk mångfald och ett levande landskap

I Sverige är det just de betande djuren som ser till att vi har våra hagmarker och därmed våra vackra öppna landskap. Utan betande djur kan vi inte upprätthålla en rik biologisk mångfald.

I betesmarkerna finns många växter som gynnar ett rikt insekts- och djurliv. Många av dessa växter och djur är hotade och kan bara bevaras genom att markerna betas. Fjärilar, andra pollinerare och många fåglar är helt beroende av den blommande mångfalden på ängar, naturbeten och andra ytor som inte är åkermark. 85 % av alla växter i naturen och alla grödor som odlas i EU för att bli vår mat är beroende av pollinerande insekter.

Växter och insekter behöver varandra. Insekterna får sin mat från växternas blommor och blad. När insekterna flyger mellan växternas blommor tar de med sig pollen från den ena till den andra och befruktar växten så att den kan bilda frukter och frön. Det är nödvändigt för att växten ska överleva. Om antal olika växter minskar, blir det mindre föda till olika insekter som också minskar i antal. Då blir det också färre insekter som kan pollinera våra grödor som raps, klöver, ärter, bönor äpplen, jordgubbar. Då kan det bli mindre mat till människor. 

Våra betesmarker innehåller förutom höga naturvärden även höga kultur- och skönhetsvärden och ger förutsättningar för attraktiva landskap att bo och vistas i.

I Sverige är ca 85% av alla nötkreatur och alla får på bete under sommaren.

Utan betesdjur förslummas landskapet och förmörkas av skog. På ängen kan det finnas upptill 60 blomväxter per kvadratmeter och på naturbetena upptill 40 per kvadratmeter. Det är lika artrikt som i regnskogen. Låter vi betesmarken växa igen eller planterar gran kan antalet växtarter per kvadratmeter sjunka till mindre än 6.

I Sverige är ca 85% av alla nötkreatur och alla får på bete under sommaren. De nötkreatur som vistas inne är unga mjölkraskalvar och en hel del tjurar som är svårare att klara ute på ett tillfredsställande sätt.

Vad är biologisk mångfald?

Biologisk mångfald betyder att det finns många arter och inom varje art stor en stor varition. Stor variation innebär att olikheten är stor och att det är några som lite bättre kan anpassa sig till en ny situation, ett torrt år, en tidig frost, bättre utnyttja en tidig vår eller en sen höst. Större variation innebär är det många som då kan hjälpas åt att ge mat till insekter. Och tvärt om – finns många olika insekter är chansen större att det finns några som ändå kan göra pollineringsjobbet i en ovanlig situation, att det är varmare, att några växter blommar tidigare än normalt. Mångfald innebär att någon annan kan rycka in när det behövs. När mångfalden minskar blir naturen och ekosystemen mer sårbara. Det gäller också många av våra jordbruks- och trädgårdsgrödor och i förlängningen mat till människor.

Här är en fördjupande film om biologisk mångfald som Jordbruksverket tagit fram som en del i sitt skolmaterial MatRätt.

Källor infografik: 

Varför svenskt kött Därför väljer vi svenskt köttKött från Sverige Styckdetaljer Charkuterier Köttkvalitet Köpa, laga och förvara Statistik Näring Uppfödning, miljö och klimat Frågor & svarFörvaring av kött

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!