Svenskt nötkött för klimatets skull

Svenskt nötkött ger mindre utsläpp av växthusgaser än kött som produceras i andra delar av världen. Friska djur, bra foder och en låg antibiotikaanvändning är några av förklaringarna. I Sverige har vi också gott om vatten. Den svenska uppfödningen konkurrerar därför inte med människan om denna livsviktiga resurs.

Klimatavtrycken är betydligt lägre för det kött som produceras i EU jämfört med kött som producerats i exempelvis Afrika, Asien eller Latinamerika. Det beror till stor del på en högre produktivitet i uppfödningen, bättre foderhantering och utfodring samt bättre gödselhantering. Djuren växer snabbare och utsläppen per kilo kött blir därmed lägre.

Koppling till mjölkproduktion fördel

Den svenska nötköttsproduktionen ligger väl till ur klimatsynpunkt även jämfört med EU. Delvis beror det på att den svenska köttproduktionen är nära kopplad till mjölkproduktionen. Ungefär 65 procent av det svenska köttet kommer från mjölkras. Kött från mjölksektorn delar sitt klimatavtryck med mjölken och utsläppen per kilo kött blir därmed betydligt lägre än från specialiserad köttproduktion. En, under många år, pressad lönsamhet i mjölk- och köttproduktionen har tvingat fram en hög produktivitet i Sverige.

Enligt en holländsk studie ligger utsläppen från den svenska produktionen av nötkött nästan 25 procent lägre per kilo kött jämfört med genomsnitt i EU.

Enligt en holländsk studie är utsläppen från den svenska produktionen av nötkött nästan 25 procent lägre per kilo kött jämfört med genomsnittet i EU. Enligt en jämförande studie mellan typiska gårdar i Sverige och några andra länder var den dagliga tillväxten hos ungnöt, räknat i gram per djur och dag, högre i Sverige. Och skillnaderna var betydande; Sverige hade 1 500 gram daglig tillväxt per djur, Tyskland och Frankrike omkring 1 250, Irland cirka 600 gram och Brasilien cirka 300 gram. En motsvarande jämförelse av tillväxten hos mjölkrastjurar i Sverige, Tyskland och Polen visar att den dagliga tillväxten även här var väsentligt högre i Sverige än i jämförelseländerna.

Sveriges bönder i framkant

Oberoende forskare bedömer att klimatutsläppen från den svenska köttproduktionen kan minskas med 30–50 procent genom olika åtgärder i produktionen. Böndernas egen organisation LRF, liksom Jordbruksverkets samlade miljörådgivning inom Greppa Näringen, är aktiva i arbetet.

Hög tillväxt minskar utsläppen per kilo kött

A och O för att ytterligare få ned utsläppen av växthusgaser är en hög och jämn produktion, friska djur och en god tillväxt hos djuren. Det ger lägre utsläpp av klimatgaser per kilo kött. God djuromsorg, fortsatt låg antibiotikaanvändning och ett bibehållet gott smittskydd är fortsatt viktigt.

Eget foder av rätt slag minskar utsläppen

Att välja fodermedel som ger liten klimatpåverkan är viktigt. Här har Sveriges klöver- och gräsensilage en fördel framför majsensilage eftersom klöver och gräs binder mera kol i marken. Med klöver i vallen minskar också behovet av mineralgödsel eftersom klöver med hjälp av bakterier är självförsörjande på kväve. Detta är bra för klimatet eftersom tillverkningen av mineralgödsel ger utsläpp av växthusgaser.

Med klöver i vallen minskar också behovet av mineralgödsel

En större andel lokalt producerat foder minskar utsläppen från transporterna. En högre egenförsörjning med proteinrikt grovfoder och en större andel inhemska proteinfoder som ärter, åkerböna och rapsmjöl minskar utsläppen. Regelbundna analyser av fodrets näringsinnehåll är viktiga för att minska överutfodring. Detta i sin tur innebär lägre kväveinnehåll i gödseln och minskade utsläpp av ammoniak och lustgas från gödseln.

Låg användning av soja

I Sverige har odlingen av inhemskt proteinfoder, som kan ersätta soja, ökat kraftigt under senare år. Andelen soja i mjölkproduktionen har mer än halverats per kilo mjölk de senaste 15 åren och i nötköttsproduktionen är användningen mycket låg. I Lantmännens färdigfoder till nötkreatur har exempelvis ingen soja använts de två senaste åren. Alla aktörer i den svenska livsmedelsbranschen, från fodertillverkare till dagligvaruhandel, har dessutom förbundit sig att endast använda sig av soja som är certifierad av Round Table on Responsible Soy, vilket bland annat innebär stopp för avskogning.

Bra gödselhantering

En förbättrad stallgödselhantering kan ytterligare minska utsläppen. Möjliga åtgärder för att minska förlusterna av ammoniak är en bättre täckning av gödselbehållare och en snabbare nedbrukning av stallgödseln efter spridning.

Ökad kolinlagring i mark

Genom ökad betesdrift och genom att ha markerna bevuxna med vallgrödor under längre tid ökar mullbildningen och mer kol kan bindas i marken. Kolinlagringen kan pågå under 20–50 år (ibland ännu längre) innan marken blir mättad med kol. Betesmarker med träd kan ge högre kolinlagring än rena gräsmarker. Kolinlagringen varierar mycket men kan vara betydelsefull. En normal åkermark innehåller i matjorden 75 000 kilo kol per hektar. En åtgärd som ökar kolinlagringen med 400 kilo per hektar och år, exempelvis ökad vallodling eller spridning av stallgödsel, innebär att 1,5 ton CO2-ekvivalenter binds i marken. Som jämförelse kan nämnas att ett års genomsnittlig konsumtion av nötkött ger ett utsläpp av växthusgaser som motsvarar 470 kilo CO2-ekvivalenter.

Mera biogas av gödseln

Allt fler lantbrukare omvandlar djurens gödsel till biogas. Det ger, förutom klimatsmart energi, minskat läckage av metan från gödseln och en näringsrik och luktfri restprodukt som kan doseras mer exakt på åkrarna och därigenom minska förlusterna av växtnäring. En ko ger i genomsnitt 17,4 kubikmeter gödsel per år. Med ett biogasutbyte på 14 kubikmeter metan per ton så ger det 244 kubikmeter biogas per ko och år. Det motsvarar 440 mils bilkörning och kan ersätta 264 liter bensin eller 740 kilo CO2-ekvivalenter.

Varför svenskt kött Därför väljer vi svenskt köttKött från Sverige Styckdetaljer Charkuterier Köttkvalitet Köpa, laga och förvara Statistik Näring Uppfödning, miljö och klimat Frågor & svarFörvaring av kött

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!