Våra matvanor och nötkött

En stor andel av det kött vi svenskar äter importeras.Det betyder att vårt klimatavtryck har flyttat utomlands och att vi inte längre rår över det. Hela 70 procent av klimatavtrycket från vår livsmedelskonsumtion låg utanför Sveriges gränser år 2015.

Svenska matvanor har ändrats påtagligt sedan 1980. Under perioden 1980–2014 har vårt kaloriintag ökat med 9 procent till 3 100 kcal per person och dag. Totalförbrukningen av rött kött och fågel har under samma period ökat med 37 procent till 87 kilo kött med ben per person och år. Mängden grönsaker och frukt har också ökat. Grönsaker med 99 procent till 82 kilo och frukt med 28 procent till 107 kilo per person och år. Samtidigt stoppar vi i oss alltmer onyttigheter som läsk och godis. Konsumtionen av läsk har trefaldigats till 92 liter och godisätandet ökat med 52 procent till 15 kilo per person och år. Under samma period har Sverige gått ifrån att vara i stort sett självförsörjande på kött till att bli en stor importör. Den svenska produktionen av nötkött, som minskat med nio procent sedan 1980, står därmed endast för hälften av det nötkött vi konsumerar.

Den svenska nötköttsproduktionen står endast för hälften av det nötkött vi konsumerar. Resten av nötköttskonsumtionen består av importerat kött.

Efter EU-inträdet 1995 ökade förbrukningen av nötkött kraftigt, främst tack vare lägre köttpriser. Men sedan 2005 har förbrukningen av nötkött stabiliserats på ungefär 26 kilo inklusive ben (slaktad vikt) per person och år.

Förbrukning av kött

Produkt

Förbrukning 1980

Förbrukning 2005

Förbrukning 2015

Ändring

Ändring

(kg/person och år slaktviktmed ben)(kg/person och år slaktviktmed ben)(kg/person och år slaktviktmed ben)1980-2005
kg (%)
2005-2015
kg (%)
Nötkött18,325,625,97,3 (40)0,3 (%)
Lammkött0,61,21,70,6 (100)0,6 (42)
Griskött34,535,934,11,4 (4)-1,8 (-5)
Övrigt kött5,64,13,2-1,5 (-27)-0,9 (-22)
Summa rött kött:59.066,864,97,8 (13)-1,9 (-3)
Fjäderfä4,915,722,410,8 (220)6,7 (43)

Källa: Jordbruksverkets årliga statistik

Köttkonsumtion i statistik och i verkligheten

Vår köttkonsumtion beskrivs med olika siffror. När vi här talar om att svensk förbrukning av nötkött är cirka 26 kilo per person och år så anger den siffran slaktvikten, det vill säga kött med ben, brosk, hinnor och fett. Cirka 30 procent av slaktvikten försvinner vid styckning och putsning. Svensk konsumtion av benfritt nötkött är med andra ord 18,2 kilo per person och år eller 350 gram per person och vecka. Livsmedelsverkets rekommendation om maximalt 500 gram rött kött per person och vecka avser tillagat kött av nöt, gris, lamm och vilt. 500 gram tillagat kött motsvarar, enligt Livsmedelsverket, 600–750 gram rått kött per person och vecka.

Klimatavtrycken har flyttat utomlands

De totala utsläppen från konsumtion av livsmedel har ökat under den senaste 20-årsperioden. Men det är utsläpp vid livsmedelsproduktion i andra länder som bidrar till ökningen. Dessa utsläpp har ökat med 84 procent under perioden 1993–2013 samtidigt som de svenska minskat med 34 procent. Efter EU-inträdet har andelen importerat rött kött ökat kraftigt samtidigt som den svenska produktionen minskat.

Av nötköttet var 2015 endast 52,4 procent uppfött i Sverige och av grisköttet 70 procent.

Av nötköttet var 2015 endast 52,4 procent uppfött i Sverige och av grisköttet 70 procent. Andelen lammkött som fötts upp i Sverige var samma år 30,5 procent. Att en så stor del av det kött vi äter i Sverige numera importeras betyder att våra klimatavtryck flyttat utomlands och att vi inte längre rår över dem. Hela 70 procent av klimatavtrycket från vår livsmedelskonsumtion låg utanför Sveriges gränser år 2015. Två år före EU-inträdet, år 1993, var samma andel 46 procent. Livsmedel stod 2013 för 33 procent, eller 22,5 miljoner ton CO2-ekvivalenter, av de samlade utsläppen från konsumtion i Sverige. Av dessa utgjorde 6,7 miljoner ton utsläpp i Sverige och 15,7 miljoner ton utsläpp i andra länder. Av de samlade utsläppen från vår konsumtion av livsmedel stod utsläppen i Sverige med andra ord endast för 30 procent.

Varför svenskt kött Därför väljer vi svenskt köttKött från Sverige Styckdetaljer Charkuterier Köttkvalitet Köpa, laga och förvara Statistik Näring Uppfödning, miljö och klimat Frågor & svarFörvaring av kött

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!