Svensk grisuppfödning

De svenska grisarna ska ha tillgång till strö och får behålla sin knorr på svansen. Grisuppfödare kan ha olika typer av produktioner, antingen integrerad produktion med både smågrisuppfödning och slaktsvinsuppfödning eller enbart en av dessa två varianter.

Det finns totalt cirka 1.200 gårdar i Sverige som har grisköttsproduktion. Av dessa är det många som både har suggor som får kultingar som sedan föds upp på gården hela vägen till de skickas till slakt. Det kallas för integrerad produktion. Det finns sedan olika typer av specialisering, bara suggor som grisar och smågrisarna säljs eller bara uppfödning av slaktgrisar. Vi har cirka 120.000 suggor i Sverige och årligen slaktas ungefär 2,5 miljoner grisar.

En ungsugga, gylta, får sin första kull vid 1 års ålder. En sugga får normalt sett cirka 8 kullar med 12-14 griskultingar per kull. Det vanligaste är att en sugga föder drygt två kullar per år. Det gör att man i genomsnitt får ca 23 slaktgrisar per år från en svensk sugga. Men det finns de som kan ge mer än 26 slaktgrisar per år. Jämfört med många andra länder så ger våra suggor färre grisar per år bland annat på grund av att vi har en lag som kräver högre avvänjningsålder hos smågrisarna än inom andra länder i EU. Slaktgrisarna blir ca 6-7 månader gamla och väger ca 100 kg när de slaktas.

Vanligaste grisraser

I Sverige använder man oftast treraskorsningar av grisar. Det betyder en korsning mellan Lantras och Yorkshire som moder och antingen en renrasig Hampshire eller Duroc som fader. Genom att kombinera bra egenskaper från de olika raserna får man grisar som är livskraftiga, växer bra och ger bra köttkvalitet. "Pigham-grisar" har alltid Hampshire som faderras.

Olika typer av stallför olika grisar

Suggor som inte har några smågrisar att ta hand om kallas sinsuggor. De går tillsammans i grupp i en stor box. Detsamma gör gyltorna (ungsuggorna). Någon vecka innan suggan ska föda sina kultingar flyttas hon till en egen box, där hon går lös och kan utöva sitt bobyggnadsbeteende som är ett viktigt naturligt beteende. I boxen föder hon och diar sina kultingar i 4-6 veckor. Efter 4-6 veckor flyttas suggan tillbaka till gruppboxen. Där får hon träffa galten eller semineras för att få nya kultingar.

Kultingarna eller smågrisarna flyttas tillsammans med sina syskon till ett tillväxtstall och när de är ungefär tre månader till ett stall som är lite större eller till en annan gård. Där växer de i ytterligare tre månader innan det är dags för slakt.

I ekologiska stall har grisarna även tillgång till utevistelse. På vissa gårdar kan slaktgrisar från flera kullar gå tillsammans i en stor box.

I alla boxar måste grisarna har tillgång till strö av något slag.

I alla boxar måste grisarna har tillgång till strö av något slag. Oftast är det halm. Halmen gör att grisarna håller sig sysselsatta och suggan kan utföra så kallat bobyggnadsbeteende. I många andra länder har grisarna inget strö alls.

Boxen som de svenska grisarna bor i måste ha en del med helt golv där grisarna t ex kan ligga och vila. De flesta boxar har en annan del som "toalett" med dränerande golv så att urin och gödsel inte bli kvar i boxen. I många andra länder är hela golvet i boxen dränerat, i dessa boxar går det inte att ha strö.

Allätare

Grisar är allätare precis som vi. Vanligen utfodrar man grisarna med spannmål från den egna gården kompletterat med proteinfoder som ärtor, åkerböna eller soja. Fodret kan utfodras torrt eller som blötfoder. Har man blötfoder går det extra bra att använda fodermedel från livsmedelstillverkning, t ex vassle, drank eller drav.

Antibiotika endast när djuren är sjuka

Svenska grisbönder har länge arbetat förebyggande med sjukdomar och försökt hindra smittspridning. Det är förbjudet att ge djuren antibiotika för att de ska växa bättre. Antibiotika får endast användas för att bota sjuka djur och ingen behandling får ges utan recept från veterinär. Köttmjöl i foder till grisar är också förbjudet.

Grundcertifiering gris

Grundcertifiering Gris är en standard för kvalitetssäkrad grisproduktion. Den innehåller detaljerade regler om bland annat stallmiljö, djuromsorg och smittskydd i enlighet med svensk lagstiftning.

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!