Kött från mjölkkor

Det finns en stark koppling mellan mjölk- och köttproduktion i Sverige. Vi dricker av tradition mycket mjölk och per capita-konsumtionen av mjölk är bland de högsta i EU. Vi konsumerar också många andra mejeriprodukter såsom ost, smör och grädde. Omräknat till mjölk konsumerar varje svensk i genomsnitt 340 kilo mjölk om året.

Vår höga mjölkkonsumtion och våra många mjölkkor gör att vi har goda möjligheter att producera ett både gott och klimatsmart nötkött. Kött från mjölkkor och deras kalvar ger 35-50 procent lägre utsläpp av klimatgaser jämfört med specialiserad nötköttsproduktion.

Orsaken är att mjölkkorna producerar både kött och mjölk och att deras klimatpåverkan fördelas lika mellan mjölken och köttet.

Kopplingen mellan mjölk och köttproduktion kan också illustreras så här:
För att mjölkko ska ge mjölk måste hon föda en kalv varje år. De kalvar som inte blir nya mjölkkor föds upp till slakt. Även mjölkkorna slaktas när de mjölkat klart efter i genomsnitt 5-6 år. Man brukar räkna med att för varje liter mjölk som en ko producerar under ett år så produceras också 30 gram nötkött.
Eftersom varje svensk konsumerar 340 kilo mjölk i form av olika mejeriprodukter under ett år så motsvarar det ungefär 10 kilo nötkött (340 X 0,03 kg) med ben per person och år.

Det är ganska precis 40 procent av de 26 kilo nötkött som varje svensk äter under 1 år.

56 procent av köttet kommer från mjölkkor

­­­­­­Den svenska produktionen av nötkött var ungefär 126 000 ton under 2013. Av detta kött kom drygt 56 procent från våra dominerande mjölkkoraser SRB och SLB.

I Sverige fanns 2013 cirka 4 700 mjölkföretag med sammanlagt 344 000 mjölkkor, i genomsnitt 74 mjölkkor per gård.Varje ko föder en kalv och ger i genomsnitt 8 400 kilo mjölk under ett år.

Hälften av de kalvar som varje ko föder är kvigkalvar som antingen blir nya mjölkkor eller föds upp till slakt. Kött från kor och kvigor har naturligt mera fett insprängt i musklerna och köttet blir därmed mera marmorerat och rikt på smak eftersom mycket av köttsmaken sitter i fettet. När korna efter sin tid som mjölkkor går till slakt är de ungefär 5-6 år gamla.Kött från kor som fått äta lägga på hullet efter mjölkningsperiod eller från kvigor är därför eftertraktat av många kockar. Totalt sett föds cirka 150 000 kvigkalvar i svenska mjölkbesättningar varje år.

Hälften av mjölkkornas kalvar är tjurkalvar. Dessa föds upp som mellankalvar och slaktas när de blivit omkring 11 månader eller som ungtjurar och slaktas vid i genomsnitt 18 månader. En del av tjurkalvarna kastreras och föds i stället upp som stutar. Stutar växer lite långsammare men får i gengäld lite mer insprängt fett i musklerna och ett smakligare kött. En stut slaktas först efter att den blivit två år. Genomsnittlig slaktålder för stutar av mjölkras är två år och tre månader.

Mellankalv

Svenskt kalvkött kommer från kalvar som från 2 veckors ålder fötts upp med fri tillgång till grovfoder som hö eller ensilage. Grovfodret innehåller bland annat järn som krävs för att hemoglobin ska kunna bildas. Det gör att det svenska kalvköttet inte är riktigt lika ljust som det kalvkött man kan se i övriga Europa. I gengäld har svenska kalvar normala halter av hemoglobin i blodet vilket inte alltid är fallet i övriga EU. (Se även under Djuromsorg)

Målet är snabb tillväxt med hjälp av ett smakligt kraftfoder med högt proteininnehåll kompletterat med ett gott grovfoder. Kalvarna slaktas vid omkring 8-11 månaders ålder och klassas då som mellankalvar. Närmare 80 procent av djuren är kalvar från mjölkkor av SRB eller SLB-ras. Den helt övervägande delen är tjurkalvar. Totalt slaktades i Sverige under 2013 drygt 27 000 mellankalvar med en medelslaktvikt på drygt 158 kilo. Köttet från mellankalv utgjorde samma år drygt 3 procent av den totala nötköttsslakten.

Fakta:

3,3 % av totala nötslakten
27 000 djur/ 4 210 ton

Köttkvalitet

Mört, Ljust, inget insprängt fett.

Ungtjurar och tjurar

Den enskilt största uppfödningskategorin i Sverige är ungtjurar. Runt 50 procent är tjurar av mjölkkoraserna SRB eller SLB. Resten är djur av köttras. Tjurarna föds upp med i praktiken fri tillgång till ett gott kraftfoder och ensilage. Ungtjurar slaktas vid cirka 1,5 års ålder när de väger omkring 600 kilo. Totalt slaktades drygt 140 000 ungtjurar 2013.

Samma år slaktades även omkring 20 000 lite äldre tjurar med en genomsnittlig slaktålder på 2 år och 5 månader. Ungtjurar står för omkring 37 procent av allt svenskt nötkött och de lite äldre tjurarna för cirka 6 procent, sammantaget 43 procent av den totala svenska slakten.

Fakta:

43 % av totala nötslakten
165 000 djur/ 54 070 ton

Köttkvalitet

Vinner på att möras, Ljusare rött/ brunrött, Lite insprängt fett.

Stutar

Stutar är kastrerade tjurkalvar som föds upp tills de blir omkring 2 år. Den genomsnittliga slaktåldern är 2 år och 4 månader. De väger då över 600 kilo. Uppfödning av stutar är extensiv och passar bra på gårdar med god tillgång på betesmarker och naturbeten. Nästan 3 av 4 stutar är kastrerade mjölkrastjurar. Eftersom mjölkkorna kalvar året om så kan en stut hinna med att gå på bete under två säsonger beroende på när på året kalven fötts. Under vinterhalvåret får djuren fri tillgång till ensilage som kompletteras med kraftfoder och spannmål vid behov.

Stutar har precis som hondjuren lättare att anlägga fett och köttet blir gärna marmorerat, det vill säga får en högre andel fett insprängt i muskulaturen.
2013 slaktades drygt 30 000 stutar i Sverige, omkring 22 500 av dessa var av mjölkraserna SRB och SLB. Av den totala svenska nötslakten utgjorde kött från stutar cirka 7,5 procent.

Fakta:

7,5 % av totala nötslakten
30 000 djur/ 9 530 ton

Köttkvalitet

Mört, Rött, Mycket insprängt fett.

Kviga

Honkalvar kallas kvigor tills de får en egen kalv och blir kor. Detta sker normalt när djuret hunnit bli 24 månader. De allra flesta kvigor av mjölkras rekryteras till nya mjölkkor i takt med att äldre kor tas ur mjölkproduktion. Av de cirka 57 000 kvigor som slaktades 2013 var bara omkring 13 000 eller 23 procent av mjölkras. Resten, 77 procent, var kvigor av köttras som Hereford, Simmental eller olika korsningar. Kött från kvigor är eftertraktat eftersom det, precis som kött från stut har lite mer insprängt fett och därmed lite mer smak.

Man får passa så att kvigorna inte lägger på sig för mycket hull. Fri tillgång till ett bra ensilage brukar räcka under stallperioden när djuren inte kan beta utomhus.

Kvigor slaktas vid i genomsnitt 28 månader och väger då mellan 550 och 600 kilo.

Fakta:

12,9 % av totala nötslakten
56 890 djur/ 16 180 ton

Köttkvalitet

Mört, Rött, Mycket insprängt fett.

Ungko

En mindre del, knappt 8 procent av den svenska slakten utgörs av ungkor med en genomsnittlig slaktålder på 3 år och 3 månader. Merparten av dessa djur, 75 procent, är av mjölkraserna SRB och SLB.
Precis som stutar och kvigor är kött av ungkor ofta lite mer marmorerat än kött från tjurar.

Fakta:

7,8 % av totala nötslakten
35 300 djur/ 9 860 ton

Köttkvalitet

Mört, Rött, Mycket insprängt fett.

Ko

Kött från kor utgör drygt 25 procent av den svenska nötkreatursslakten. 2013 slaktades nästan 103 000 kor, varav 70 procent var av mjölkraserna SRB och SLB.
Slaktåldern var i genomsnitt drygt 6 år men variationen är betydande. Mjölkkorna går normalt till slakt när de fött 3-4 kalvar och blivit cirka 5,5 år medan kor av köttras blir betydligt äldre, ofta runt 7-8 år, innan de slaktas.

Fakta:

25,4 % av totala nötslakten
102 780 djur/ 32 020 ton

Köttkvalitet

Mört, Rött, Mycket insprängt fett.

Varför svenskt kött Därför väljer vi svenskt köttKött från Sverige Styckdetaljer Charkuterier Köttkvalitet Köpa, laga och förvara Statistik Näring Uppfödning, miljö och klimat Frågor & svarFörvaring av kött

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!