Svensk kullig boskap

Hit räknas fjällko och rödkulla, båda gamla svenska lantraser som varit nära att utrotas i Sverige. Gemensamt för dessa raser är att de saknar horn och istället har en kulle på huvudet, man säger att de är ”kulliga”. Rasföreningarna för fjällko och rödkulla slogs ihop år 1938 till svensk kullig boskap men aveln fortlöpte till stor del avskilt och splittrades åter under 1980-talet. Båda raserna räknas idag som skilda raser med egna stamböcker.

Fjällkon är oftast vit med röda, svarta eller grå prickar eller fält. De är små, väger omkring 400-450 kilo och har en mankhöjd på cirka 125 centimeter.

Rödkullan är en kombinerad mjölk- och köttras som väger omkring 350 - 600 kilo. Korna är oftast helröda men vita tecken kan förekomma.

Svensk kullig boskap ger betydligt mindre mjölk än SRB och SLB, men klarar sig på mindre foder under vintern och magrare beten som skogsbeten under sommaren. Under kontrollåret 2016 gav de i genomsnitt 5 371 kilo mjölk med en fetthalt på 4,42 procent och en proteinhalt på 3,58 procent vilket omräknat till energikorrigerad mjölk betyder 5 716 kilo mjölk per ko och år. 

Varför svenskt kött Därför väljer vi svenskt köttKött från Sverige Styckdetaljer Charkuterier Köttkvalitet Köpa, laga och förvara Statistik Näring Uppfödning, miljö och klimat Frågor & svarFörvaring av kött

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!