Uppfödningsformer

Svenskt nötkött håller en hög internationell klass och är producerat på ett sätt som är bra för både djuren och miljön. Den svenska djurskyddslagen är en av världens hårdaste och miljöreglerna tuffare än i många andra länder.

Detta gör svenskt nötkött till ett bra val för djuren, miljön och det öppna landskapet. Till det kommer att köttet är producerat i Sverige och skapar sysselsättning i Sverige på orter där jobb ofta är en bristvara. För dig som vill göra ett aktivt val för att ytterligare minska din klimatpåverkan, för att särskilt gynna naturbetesmarkerna eller det ekologiska lantbruket finns särskilda uppfödningsformer med egna märken. Här har vi listat några av dem och vad som utmärker dem.

Svenskt Sigill

Svenskt Sigill- märket innebär regler som på några områden går utöver svensk lag. Produktionen kontrolleras också av en oberoende part.

Bland reglerna märks bland annat förbudet mot att utfodra djuren med soja samt oljepalmsprodukter. Svenskt Sigill säger också nej till genmodifierat foder, så kallat GMO-foder.

Klimatcertifierat

Nötköttsproducenter som är anslutna till och lever upp till Svenskt Sigills regler har möjlighet att vidta ytterligare åtgärder för att minska uppfödningens klimatpåverkan.

De måste då följa ett regelverk som KRAV och Svenskt Sigill gemensamt tagit fram tillsammans med ledande klimatforskare. För att få märka sitt nötkött med klimatmärket måste uppfödaren förbinda sig att effektivisera gårdens energianvändning, minska användningen av fossil energi, endast använda förnyelsebar el, göra noggranna analyser av gödsel och foder för att kunna minimera gårdens växtnäringsläckage samt att producera minst 70 procent av djurens foder på gården. Friska djur och snabb tillväxt premieras också. Högsta tillåtna slaktålder för tjurar är 19 månader och för stutar och kvigor 25 månader.

Naturbeteskött

Naturbeteskött är ett certifierat och kontrollerat produktionssystem för kvalitetskött uppfött på naturbetesmarker. Bakom märkningen står Svenskt Sigill och Världsnaturfonden WWF. Svenskt Sigill har tagit fram regelverket som bland annat innebär att uppfödaren, utöver att följa Svenskt Sigills grundregler, måste ha mer än 50 procent naturbeten av gårdens betesmarker. Djuren ska beta på naturbetesmarkerna under minst halva betesperioden. Av nötkreaturen får endast kvigor, ungkor och stutar säljas som naturbeteskött och nötköttet måste dessutom möras i minst två veckor innan försäljning.

KRAV

KRAV står för ekologisk produktion och innebär att kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och genmodifierade organismer (GMO) inte får användas på gården.
För att bli en certifierad KRAV-gård krävs en 2-årig omställning. KRAV ställer krav på många områden inom djuromsorg, hälsa, socialt ansvar och klimatpåverkan.

Minst 60 procent av fodret till mjölkkor och rekryteringsdjur måste vara producerat på den egna gården eller på en granngård. För specialiserad nötkreatursuppfödning är kravet 75 procent. Allt foder måste vara KRAV-certifierat och alla nötkreatur ha fri tillgång till grovfoder. Djuren får inte behandlas rutinmässigt eller förebyggande med läkemedel. Sjuka djur ska behandlas utan dröjsmål. För mediciner med karenstid gäller dubbelt så lång karens som i konventionell produktion.

Varför svenskt kött Därför väljer vi svenskt köttKött från Sverige Styckdetaljer Charkuterier Köttkvalitet Köpa, laga och förvara Statistik Näring Uppfödning, miljö och klimat Frågor & svarFörvaring av kött

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!