Frågor & svar

Biologisk mångfald betyder att det finns många arter och inom varje art stor en stor varition. Stor variation innebär att olikheten är stor och att det är några som lite bättre kan anpassa sig till en ny situation, ett torrt år, en tidig frost, bättre utnyttja en tidig vår eller en sen höst. 

Större variation innebär är det många som då kan hjälpas åt att ge mat till insekter. Och tvärt om – finns många olika insekter är chansen större att det finns några som ändå kan göra pollineringsjobbet i en ovanlig situation, att det är varmare, att några växter blommar tidigare än normalt. Mångfald innebär att någon annan kan rycka in när det behövs. När mångfalden minskar blir naturen och ekosystemen mer sårbara. Det gäller också många av våra jordbruks- och trädgårdsgrödor och i förlängningen mat till människor.

Läs mer om biologisk mångfald här

Det finns inget enkelt svar på den frågan. Betesmarkerna ger inte så mycket foder och är därför inte enbart lönsamma för den köttproduktion de ger. Naturbetesmarkerna finns utspridda i hela landet, så det behövs många gårdar och djur för att klara målen. Enligt Naturskyddsföreningen har vi för få betesmarker för att nå miljömålen om en biologisk mångfald.

Idag finns ca 1,5 miljoner nötkreatur som matchar ca 1,5 miljoner hektar vallar och naturbeten. Beroende på hur mycket kött och mjölk vi konsumerar och vilka djur som betar på naturbetena behövs mellan 1,8 miljoner djur och 540 000 djur. I det senare fallet produceras ingen mjölk alls. Källa: Röös, SLU, 2016.

Sverige är unikt vad gäller djurens välfärd och livsmedelssäkerhet och det är vi stolta över. Svenska djurskyddslagstiftningen går längre än EU:s minimikrav, både vad gäller djurens boendeförhållanden liksom regleringar kring smittskydd och djurhälsa.

Svenska djur är friskare än vad djuren är i många andra länder och vi har en lång tradition av att arbeta förebyggande. Tillsammans med Norge och Finland är Sverige bäst i världen på att motarbeta och förhindra salmonella. Förekomsten av resistenta bakterier är mycket låg i svenskt kött och vi har den lägsta användningen av antibiotika inom EU.

Flera djuruppfödare och slakterier kompletterar dessutom lagstiftningen med egna och frivilliga regler, för att ytterligare förbättra djurens hälsa och välbefinnande. Det går också att certifiera sin produktion enligt särskilda regler och där kontroller att reglerna följs utförs av tredje part.

Läs mer om svensk djuruppfödning här 

Livsmedelsverkets kostrekommendation anger upptill 500 g kött per person och vecka. Den svenska köttproduktionen täcker inte mer än två tredjedelar av rekommendationen. Källa: Livsmedelsverket.

Av det kött som fanns till försäljning i Sverige 2012 var ungefär 48% av nötköttet, 32% av grisköttet och 65% av lammköttet importerat. I händelse av att importen av kött från andra länder skulle bli avskuren klarar vi inte att försörja vår befolkning med kött enligt näringsrekommendationerna.

Naturvårdsverket skriver i miljömålsutvärderingen att det behövs fler betesdjur för att hindra naturbetesmarkerna från att växa igen. Hagmarkerna behövs för att insekter, bin och fåglar ska kunna leva där och bidra t ex vid pollinering. Källa:Naturvårdsverket, Styr med sikte på miljömålen, 2015.

Gräset förädlas bara av idisslare. I Norrland och Svealands skogsbygder är mellan 90 och 60 % av åkermarken vall (mest gräs). Källa: Jordbruksverket, Jordbruksstatistisk årsbok 2014.

För landet som helhet behövs odling av ca 1 miljon hektar vall för att behålla åkermarkens bördighet för andra grödor. 

Det beror på att produktionen är effektiv. Djuren har det bra, är friska och växer snabbt. De får ett bra foder som är producerat från en växtodling med korrekt nivå av kväve i jorden.

Flera rapporter pekar på att en effektivisering av omvandlingen av biprodukter från livsmedelsindustrin skulle göra produktionen än mer klimatsmart. Källa: Röös, SLU 2016. 

Klimatfrågan måste ses tillsammans med andra frågor som har med miljö och hållbar utveckling att göra. Till dessa hör exempelvis biologisk mångfald och ekosystemtjänster, samt möjlighet att nyttja den mark som inte passar för annan livsmedelsproduktion till köttproduktion.

Utmaningen är att kunna hålla ner klimateffekterna globalt sett genom en så klok köttproduktion som möjligt. Den svenska köttproduktionen är mindre klimatbelastande per kilo kött än köttproduktion i de allra flesta andra länder. Vi tar tillvara allt på varje djur som slaktas och inget går till spillo.

Djuren behövs, särskilt i vårt nordiska klimat, för att förädla gräs och biprodukter från livsmedelsproduktionen till föda som vi människor kan äta. I Sverige har vi också god tillgång till rent vatten, som är en förutsättning för produktion av kött.

Idisslare som nötkreatur och lamm, har fyra magar. I dessa omvandlas gräs till näringsrika produkter som kött och mjölk. Gräs kan bara förädlas av idisslare, och i Sverige har vi god tillgång till foder av hög kvalitet.

Enmagade djur, som grisar, har mycket låga utsläpp av klimatgaser när de äter biprodukter som oljekaka, drank (en restprodukt från framställning av bland annat etanol), vassle och rester från godis, glass och brödtillverkningen.

Djuren är en viktig del av kretsloppet på gården. De betande djuren ser till att våra hagmarker hålls öppna så att fjärilar, bin och fåglar kan leva där och hjälpa till med t ex pollinering. Deras gödsel återför viktig näring till jorden, där grödor sedan odlas.

Vi har bra teknik för att ta till vara och använda stallgödseln till odling av olika grödor, vilket gör att vi har möjlighet att använda mindre handelsgödsel än i andra länder. Gödselhanteringen är bra med stora lagringsutrymmen för att kunna sprida gödseln när det passar bäst i växtodlingen.

Läs mer om kött, miljö och klimat här

År 1995 producerades nästan allt griskött som såldes i Sverige av svenska grisföretagare, samt närmare 90 procent av nötköttet och ca 60 procent av lammköttet. Sedan ökade importen och den svenska produktionen minskade stadigt fram till 2012.

Av det kött som fanns till försäljning i Sverige 2012 var ungefär 32 procent av grisköttet, 48 procent av nötköttet och 65 procent av lammköttet importerat.

Under 2015 minskade importen av griskött och den trenden fortsatte även 2016. Importen av nötkött ökade samtidigt som produktionen minskade. Den svenska produktionen av lammkött stod så gott som still med en ytterst liten ökning medan importen ökade rejält som en följd av den ökade förbrukningen av lammkött.

I slutet av 2017 nåddes vi av rapporter från Jordbruksverket om en försiktig ökning av produktionen av svenskt gris- och nötkött, medan produktionen av lammkött minskade något.

För de senaste siffrorna i statistiken besök Jorbruksverkets webbsida eller Svenskt Kötts statistikdatabas 

Svenskt kötts uppdrag är att informera de konsumenter som äter kött om fördelarna med att välja kött som är producerat i Sverige, INTE att öka konsumtionen av kött.

Anledningen till det är att Livsmedelsverkets kostrekommendation anger en konsumtion av upp till 500 g kött per person och vecka av hälsoskäl, för att kroppen ska få bland annat högvärdigt protein, vissa mineraler och vissa vitaminer.

Tyvärr klarar den svenska köttproduktionen inte mer än cirka två tredjedelar av detta, så mycket kött importeras till vårt land.

De fördelar vi informerar om är bland annat att svenskproducerat kött är mindre klimatbelastande per kilo kött än köttproduktion i de allra flesta andra länder. Det svenska nötköttet har cirka 60 procent lägre klimatpåverkan än det globala genomsnittet.

Den svenska produktionen har också lägst användning av antibiotika i hela EU. För såväl hälsans skull som för miljö och klimat är det därför bättre att i största möjliga mån välja svenskt kött framför importerat. 

Läs mer om nyttan med svenskt kött här

Ställ en fråga

Vill du ha svar på en fråga rörande kött? Skriv din fråga och e-postadress i formuläret nedan. Skriv gärna ditt namn också. Var noga med att stava e-postadressen korrekt, annars kan vi inte svara.