Frågor & svar

Det beror helt enkelt på hur hårt du stekt. De halter som förekommer i mat tillagad under normala förhållanden anses inte ge någon ökad risk för cancer.

Vid mycket hård stekning av kött bildas ämnen som troligtvis är farliga för människan. Dessa ämnen har visat sig vara cancerriskförhöjande och mutagena, med förmåga att skada arvsmassan, i tester utförda av Livsmedelsverket. Därför bör man undvika att äta bränt, hårt stekt och hårt grillat kött.

Källa: Livsmedelsverket

Järn liksom andra mineraler är stabila mot värmepåverkan. Det förefaller ha varit klarlagt ända sedan tidigt 80-tal att mikrovågsmatlagning har en minimal effekt på såväl protein, fett som mineralinnehållet i mat. Inte mycket nytt tycks ha framkommit på senare år.

Källa: Näringslära för högskolan,1999, Cross, Fung. The effect of microwaves on nutrient value of foods.CritRevFoodSciNutr 1982;16(4):355-81.

Druvsocker och ibland glukossirap kan ingå i charkprodukter. Detta framgår i så fall av ingrediensförteckningen. Mängden deklareras ej på förpackningar men i flertalet charkprodukter är sockerhalten dock lägre än 1 procent.

Oftast förekommer socker i rimsaltade produkter. Traditionellt används endast små mängder socker när man rimmar kött. Till exempel innehåller julskinka ca 30 g socker till 5 liter vatten och 900 g salt.

I leverpastej tillsätts socker för att balansera skärpan i leversmaken. I Livsmedelsverkets livsmedelstabell för kolhydrater finns en analys av leverpastej som visar på 7 g kolhydrater/100 g varav socker (sackaros) utgör 1,2 g. Tabellen är från 1996, men stämmer bra med nutida recept på leverpastej.

I äldre recept hävdas ofta att lite socker är en nödvändig krydda i köttbullar. Det finns dock gott om färdiga köttbullar utan socker i våra butiker, och gör du egna köttbullar kan du välja om du vill tillsätta socker eller låta bli.

Här kan du läsa mer om charkuterier

Att dricka juice till blodpuddingen ökar inte upptaget, men minskar det inte heller.

I blodmat finns mycket hemjärn, ca 98 procent, men där saknas den så kallade köttfaktorn. Upptaget från blodmat blir således lägre än från kött, men det totala järninnehållet i blodmat är så pass högt att det ändå är en mycket god järnkälla.

Du kan servera rökt skinka eller stekt bacon till blodpuddingen för att med köttfaktorn hjälpa kroppen att ta upp järnet.

Läs mer om kött och järn här

Det beror naturligtvis på hur stor din köttkonsumtion är, ifall du ska öka eller minska den av hälsoskäl. Nordiska näringsrekommendationen förespråkar en daglig köttkonsumtion på ca 125 g.

Anledningen till att man rekommenderar att äta kött är främst för att det innehåller högvärdigt protein som är lätt för kroppen att ta upp. Kroppen mår allra bäst av att hämta protein från olika proteinrika livsmedel.

Det finns många olika vetenskapliga undersökningar och studier som visar att hälsorisker som resulterar i livshotande sjukdomar som tjocktarmscancer eller hjärt- och kärlsjukdomar är väldigt komplext. Man måste ta hänsyn till en persons hela levnadssätt för att kunna läsa ut samband mellan kost och sjukdomar. Här är en debattartikel från 2015 av SLU professorn Jana Pickova om ämnet.

Det som nyare studier visar är att en väl sammansatt kost av oprocessade råvaror, med en bra balans mellan protein, fett och kolhydrater är det bästa för kroppen. Att äta bra fett och kolhydrater med lågt glykemisk index är det allra bästa för kroppen.

De flesta svenskar äter för lite grönsaker. Rekommendationen är 500 g per dag, vilket de flesta svenskar inte kommer upp i. Många äter också på tok för mycket socker och raffinerat vetemjöl. Sedan spelar även andra faktorer in, som rökning eller snusning, alkoholvanor, motionsvanor och stress.

Födoämnesallergi mot nöt- och griskött är mycket ovanligt. Enstaka fall av korsallergi katt och griskött finns.

Barn som är allergiska mot mjölk kan i sällsynta fall även reagera på nötkött. Vissa av dessa barn har visat sig kunna tåla nötkött som upphettats till hög temperatur som till exempel frystorkat kött.

Livsmedelsverket rekommenderar max 500 gram rött kött i veckan. Du behöver inte äta ”rött kött”, i det här fallet gris-, nöt- och lammkött, men det är en bra del av en hälsosam och varierad kost. Vad du ska tänka på är att du får i dig av alla essentiella aminosyror i det protein du äter. Du kan också behöva komplettera med vitaminer och mineraler i din kost.

Ett enkelt sätt att ta reda på näringsvärdet i den mat du äter är att gå till livsmedelstabellerna på Livsmedelsverkets hemsida.

"Rött kött" är ett oklart begrepp, således, och på Svenskt Kött brukar vi inte använda det. Om man ska bedöma t ex en vetenskaplig artikel där begreppet "rött kött" används så behöver man alltså först ta reda på vilken definition som har använts.

I Sverige avses oftast gris, nöt, lamm samt vilt. En del inkluderar innanmat andra inte. Kött från fågel och fisk räknas som vitt. Undantaget är struts, som är en fågel, men vars kött räknas som rött.

I vissa medelhavsländer definierar man som i Sverige, men inkluderar kanin och get.

I USA avses oftast gris-, nöt- och lammkött.

I Australien menar man bara nöt- och lammkött.

Ja, det finns transfett i kött, men i mycket små mängder.

Griskött innehåller minst transfett, endast 0,2 procent av den totala mängden fett utgörs av transfett. Det innebär att den som äter en fläskkotlett med fettranden kvar får i sig 0,012 g transfett. (Jämför med ett wienerbröd som ger 0,660 g.)

I fettet från nötkött utgör transfett 3,4 procent av totalfettet. Det innebär att den som äter en stekt biff får i sig 0,11 g transfett. (Jämför med ett hekto småkakor som ger 1,40 g).

I får/lammkött kan transfettsyror variera mellan 4,3−9,2 procent av totala fettet. Transfett från lammkött spelar dock liten roll i svensk kost eftersom vår konsumtion av lamm är så låg, ca 1 kg per person och år.

WHO rekommenderar att transfett inte ska ge mer än 1 procent av dagsintaget av energi. För den som äter 2000 kcal per dag innebär det max 2,2 g transfett per dag.

Här kan du läsa mer om kött och fett.

Griskött är liksom övrigt kött inte fett i sig. En kotlett renskuren från synligt fett har en fetthalt på endast 2-3 procent.

Läs mer om fett i kött här

Det finns ingen risk för friska personer att äta sig till ett järnöverskott med hjälp av vanlig mat. Järnbalansen regleras av kroppen utifrån järnbehovet hos praktiskt taget alla människor.

Att äta större doser järntabletter under längre tid utan att ha järnbrist misstänks dock kunna leda till järnöverskott och bör undvikas.

Det finns en mycket liten grupp människor som är drabbade av den ärftliga sjukdomen hemokromatos. Den som har hemokromatos kan man inte reglera sitt järnupptag och det kan leda till olika grader av järnöverskott.

Läs mer om järn och kött här

Flickor och kvinnor mellan 11−60 år behöver extra mycket järn. Ett enkelt sätt att få i sig järn är att äta järnrik mat. Mörkt kött är mer järnrikt än ljust. Leverpastej, blodpudding och annan innanmat är extra järnrik. Om man lagar mat i järngryta tar maten upp lite av järnet i grytan och rätten blir mer järnrik.

Här kan du läsa mer om järn och kött

Kvaliteten på protein är högre i ett livsmedel som innehåller många aminosyror eller, som när det gäller kött, samtliga aminosyror. Det finns ca 20 aminosyror varav 8 av dem är essentiella (livsviktiga) vilket innebär att vi måste få i oss dem via maten, eftersom kroppen inte själv kan producera dem.

Kött innehåller naturligt samtliga av de essentiella aminosyrorna. Det finns inget vegetabiliskt livsmedel som innehåller alla de essentiella aminosyrorna. Vid vegetarisk eller vegansk kost behöver man kombinerar olika livsmedel i en och samma måltid för att få i sig alla essentiella aminosyror. 

Här kan du läsa mer om kött och protein

De svenska näringsrekommendationerna för en vuxen med stillasittande arbete är 50-70 gram protein per dag. Protein hittar du i kött, fisk, ägg, mjölk, spannmål och baljväxter som bönor och linser.

Proteinet i animaliska produkter kallas högvärdigt protein, eftersom det innehåller alla essentiella (livsnödvändiga) aminosyrorna.

Proteinet i baljväxter innehåller inte samtliga essentiella (livsnödvändiga) proteiner utan kräver att du kombinerar olika vegetabiliska livsmedel i en och samma måltid för att din kropp ska få alla de essentiella aminosyror den behöver.

Här kan du läsa mer om kött och protein.

Köttfaktorn stimulerar järnupptaget, detta beskrevs av en forskargrupp redan 1968. Sedan dess har många forskare bekräftat köttfaktorns effekt. Många försök har också gjorts för att försöka fastställa exakt var köttfaktorn sitter och hur den fungerar, men än så länge vet man inte detta med säkerhet.

Man vet dock att köttfaktorn är kopplad till muskelprotein och att den förekommer i kött, fågel, fisk och skaldjur. Ännu återstår alltså forskning för att klarlägga alla detaljer kring köttfaktorn.

Den främsta källan till ovanstående är boken Iron Nutrition in health ande diseases av L Hallberg och N-G Asp, John Libbey & Co 1996.

Kött består av vatten, muskler, fettvävnad och bindväv. En muskel har många muskeltrådar som hålls samman av muskelhinnor.

De näringsämnen som finns i kött är protein och fett samt mineraler och vitaminer. Kött innehåller högvärdigt protein som behövs för att ersätta och bygga upp kroppens celler. 

Kött innehåller också stora mängder av de viktiga mineralämnena järn, zink och selen samt B-vitaminer, bl a vitamin B12 som så gott som bara finns i animaliska livsmedel. Speciellt järn och zink tas lättare upp från kött än från vegetabilier.

Ett bra sätt att söka rätt på livsmedels näringsinnehåll är via Livsmedelsverkets näringstabeller på deras hemsida.

Nordiska näringsrekommendationen förespråkar en daglig köttkonsumtion på ca 125 g för att säkerställa att vi får i oss protein och tillräckligt av vissa vitaminer och mineraler. Det går givetvis att äta vegetariskt och veganskt men då behöver man ta tillskott av dessa vitaminer och mineraler. 

Kött innehåller högvärdigt protein som lättare tas upp av kroppen än protein från vegetabilier. Proteinet i kött innehåller också samtliga essentiella aminosyror. Allt kött innehåller vitamin B12, som icke köttätare måste tillsätta syntetiskt i sin kost.

Mineralerna zink och järn tas lättare upp av kroppen från kött än från vegetabilier. När det gäller järn är det den så kallade köttfaktorn som underlättar upptaget. Köttfaktorn är kopplad till muskelprotein och förekommer i kött, fågel, fisk och skaldjur. 

Här kan du läsa mer utförligt om kött och näring.

Ställ en fråga

Vill du ha svar på en fråga rörande kött? Skriv din fråga och e-postadress i formuläret nedan. Skriv gärna ditt namn också. Var noga med att stava e-postadressen korrekt, annars kan vi inte svara.