Frågor & svar

Djuren bedövas precis som vanligt och som alltid i Sverige. Avblodningen görs på samma sätt genom att djuret sticks i halsen. Det som är skillnaden från vanlig slakt är att en person med muslimsk status närvarar vid halalslakt. Denne uttalar en bön för djuret. I Sverige har vi absoluta krav på att djur ska vara bedövade innan slakt. Det omfattar även så kallade halal-slaktade djur. Inga undantag är tillåtna.

Ja, i Sverige har vi absoluta krav på att djur ska vara bedövade innan slakt. Det är reglerat i lag, inga undantag är tillåtna.

Kastrering utförs för att förhindra förekomst av så kallad ornelukt eller galtlukt. Lukten uppstår när köttet värms upp vid tillagning. En stor del av vår smak upplevs genom näsan, så därför är upplevelsen att köttet smakar "gris".

Ornelukt uppkommer hos vissa hangrisar i samband med att de blir könsmogna. Köttet blir då för de flesta människor inte bara mindre gott utan snarare fullständigt oätligt. Ornelukt orsakas främst av de naturligt förekommande hormonerna androstenon och skatol hos grisen.

En klar majoritet av de hangrisar som föds såväl ute i Europa som i Sverige kastreras i dag vid ett par dagars ålder i syfte att undvika att köttet vid upphettning ska lukta och smaka illa. Kastrering av hangrisar var fram till den 1 januari 2016 en kontroversiell fråga, eftersom den enligt då befintliga regler kunde utföras utan att bedöva grisen. Sedan 2012 har dock svenska grisar fått smärtlindring när de kastreras, enligt en frivillig överenskommelse i branschen.

Från och med den första januari 2016 måste alla grisar bedövas i samband med att de kastreras, enligt en ändring i djurskyddsförordningen. Grisuppfödare kan efter utbildning sköta om bedövningen själva. Tidigare var det enligt svensk lag inte möjligt för djurägarna att själva få bedöva sina grisar, för detta krävdes en veterinär.

Läs mer om svensk grisuppfödning här

Läs mer om kastrering av grisar hos LRF eller hos Sveriges Grisföretagare. 

Djuromsorg är inte bara utomhusklimat utan i hög grad djurhälsa och god tillgång till bra foder och tillräckligt med vatten.

Det som vi människor betraktar som behagligt klimat är inte samma för djuren. Idisslarna har mycket större problem med värme än med kyla eftersom deras matsmältning ger så mycket värme.

En kviga har en kritisk temperatur (då hon måste använda energi från fodret för att hålla kroppstemperaturen) på ca -15 grader. Motsvarigheten för oss människor (utan kläder) är ca +28 grader. Varma dagar ser man hur djuren söker skugga och i Sverige har vi i nöt- och lammköttsproduktionen svala stallar som ger en bra "komforttemperatur".

I Sydamerika hålls ofta djuren i stora anläggningar, så kallade feedlots i slutet av produktionen. En feedlot kan innehålla många tusen djur. Där ska djuren äta upp sig före slakt, och där häller man vatten på djuren för att det inte ska bli outhärdligt med värmen.

I Sydamerika är det dessutom vanligt med långa torrperioder där det för de betande djuren är ont om såväl vatten som foder. I Sverige har vi en riklig tillgång på friskt vatten.

Läs mer om svensk djuruppfödning här

LRF arbetar ständigt för att ytterligare förbättra djuromsorgen och har ett gott samarbete med andra organisationer och med myndigheterna i dessa frågor.

De bedriver förebyggande djurhälsovård och rådgivning när det gäller djurhälsa, smittskydd och djurskydd. LRF har en regional organisation som arbetar nära lantbrukarna där man ordnar informationsträffar och ger stöd och hjälp.

Det finns också i varje LRF-region en omsorgsgrupp. Omsorgsgruppens verksamhet är inriktad på att arbeta förebyggande med en god djuromsorg. Där finns också möjlighet att få hjälp med såväl djur som människor när man får signaler om bristfällig djurhållning.

Läs mer på LRF:s webbsida

Djuromsorgen i Sverige håller hög nivå och påståendet att den är bland den bästa i världen grundar sig på jämförande statistik från bland andra Jordbruksverket och motsvarande myndigheter i andra länder.

De svenska djurens hälsa är mycket god, och ett ständigt arbete pågår för att djuromsorgen fortsatt ska hålla hög kvalitet. Det visar statistik från djurskyddskontroller som genomförs på de svenska gårdarna av olika myndigheter. Kontroller och uppföljning sker också av transporter och slakt.

Användningen av antibiotika i djuromsorgen i Sverige är den lägsta i hela EU. Det vittnar om god djurhälsa och djuromsorg. Läs mer om användningen av antibiotika här

Svensk djuromsorg vilar på följande värdegrund:

  • En god djurhälsovård.
  • Djuren ska få sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda.
  • Djuren ska möjlighet att bete sig naturligt.
  • Djuren få skydd mot smärta, lidande och negativ stress.
  • Djuren ska ha skötare som tar hänsyn till det enskilda djurets behov.
  • Djurmiljöerna ska vara anpassade för djuren.
  • En god djuromsorg i samband med transport och avlivning.

Läs mer om svensk djuruppfödning här

Djurskyddet i Sverige håller en hög nivå. Kontrollerna från myndigheterna, såväl ute på gården som vid transporter och slakt, är omfattande.

Gårdarna besöks av olika rådgivare och veterinär där man hjälps åt för att förebygga och förbättra djuromsorgen. Tack vare återkommande kontroller rapporteras också eventuella missförhållanden i djuruppfödningen och kan snabbt åtgärdas.

Sverige har historiskt sett alltid haft kunniga och engagerade djurägare med ett genuint intresse för sina djur. Dagens djurbönder uppehåller traditionen och är stolta över sina djur och ser god djuromsorg som en hederssak.

Ställ en fråga

Vill du ha svar på en fråga rörande kött? Skriv din fråga och e-postadress i formuläret nedan. Skriv gärna ditt namn också. Var noga med att stava e-postadressen korrekt, annars kan vi inte svara.