Frågor & svar

Framdelskött innehåller mer bindväv och grövre muskelfibrer och blir därför mindre mört än bakdelskött. Det beror på att musklerna arbetar mer i den här delen av djurets kropp.

För att få framdelsköttet mört ska man tillaga det med mycket vätska till exempel kokning eller bräsering. Vätskan och vattenångan gör att bindväven lättare bryts ned. Framdelskött som högrev, bringa eller bog är därför lämpliga styckningsdetaljer för många klassiska långkokrätter som kalopsdill- och pepparrotskött.

"Fläskhare" är inte ett vedertaget begrepp för någon styckningsdel, men används ibland på restaurang för det som i butik kallas "fläskytterfilé". Det vill säga kotlettrad putsad från ben och fett.

Enligt Svenska akademiens ordboksredaktion kan ordet ha sammanhang med en liknande användning i tyskan av Hase eller nederländska Haas(je), som betyder just hare. I den nederländska ordboken kopplar man ordet Haas till ländmuskel (besläktat med det svenska ordet ’has’ om än med något annan betydelse).

Detta förklaras med att ländmuskeln ansågs vara den finaste biten av jaktdjuret och med tiden kom ordet Haas att beteckna en "fin köttbit" överhuvudtaget.

Här kan du läsa mer om styckdetaljen

Någon vedertagen klass 1 och 2 finns inte. Dock börjar olika leverantörer att sälja utvalt kött av hög kvalitet och särskilt utvalda djur. Särskilt köttraskött börjar också finnas i handeln.

Grishals är det samma som fläskkarré, fast på skånska. Så du kan anrätta din köttbit efter de recept på fläskkarré som finns. Ta en titt bland våra recept, till exempel.

Grovmalen passar bra till köttfärssås och hamburgare. Den finare används oftast till våra klassiska svenska husmansrätter som köttbullar och pannbiffar.

Ytterfilé är ett begrepp som har börjat användas på senare tid. Den styckningsdel som avses är en kotlettrad, renputsad från fett och ben. Ett korrekt namn på styckningsdelen borde vara "hel kotlettrad utan fett och ben".

Tyvärr kan konsumenten få uppfattningen att det är filé man köper, vilket alltså inte är fallet, och då är det kanske inte så konstigt ifall man misslyckas med matlagningen. Kotlettens kött behöver tillagas på lägre temperatur och längre tid än filén för att bli mör.

Innerfilé har börjat användas om ’äkta’ filé, alltså den möra styckningsdel som det finns två av på varje djur. Filé behöver inte lika lång tillagningstid som kotlett, och stekt i skivor blir den bäst på medelvärme.

Det är också skillnad på filé från lamm och filé från gris när det gäller tid och temperatur vid tillagning. Såväl kotlettrad som filé från lamm är mindre och går snabbare att tillaga jämfört med motsvarande styckningsdelar från gris. 

Här kan du läsa mer om benfri kotlettrad på gris.

Ställ en fråga

Vill du ha svar på en fråga rörande kött? Skriv din fråga och e-postadress i formuläret nedan. Skriv gärna ditt namn också. Var noga med att stava e-postadressen korrekt, annars kan vi inte svara.