Statistik om kött
Hur mycket kött äter vi
Konsumtion av kött per person
De senaste fem åren har köttkonsumtionen legat relativt stabilt på strax över 500 gram rött kött per person och vecka. Fågel brukar kallas vitt kött. Kött från nöt, gris, lamm, får, ren och vilt brukar kallas rött kött, exempelvis i statistik och kostråd.
Allt hamnar inte på tallriken
Det uppstår ofta missförstånd kring hur mycket kött vi egentligen äter. Det finns nämligen olika sätt att mäta konsumtionen.
Totalkonsumtionen redovisar slaktad vikt. I den ingår ben, senor, fett och annat som tas bort innan försäljning i detaljhandel. För att köttet ska bli redo för tillagning putsas ytterligare en del bort. Vid tillagning minskar köttet i vikt och på tallriken skärs ben och fettrand som varit med i tillagningen bort, vilket gör att det som hamnar på gaffeln är ännu mindre. Det förekommer också svinn i alla steg.
Konsumtionen ”på gaffeln” om 27,1 kg rött kött per år motsvarar 521 gram per vecka.
Här kan du läsa mer:
» Hur mycket kött äter vi?
» Konsumtion av kött [Jordbruksverket]
Hur har köttkonsumtionen förändrats över tid?
Det är en utbredd missuppfattning att vi äter allt mer rött kött och att köttkonsumtionen bara ökar. Det stämmer faktiskt inte. Sanningen är att de senaste 15 åren äter vi allt mindre rött kött.
Efter EU-inträdet 1995, när billigare mat började komma in i landet, ökade konsumtionen och nådde en topp runt 2011. Efter det har konsumtionen alltså minskat betydligt och de senaste fem åren har vi ätit ungefär lika mycket rött kött som vi gjorde 1975, 1981 och 1992.
Det som fortsatt öka är konsumtionen av kyckling, men även den har stabiliserats de senaste åren.
Mindre chark och mer kyckling
Konsumtionen av olika köttslag och livsmedelsgrupper ser olika ut över tid. Jämför man nuvarande konsumtion med vad som konsumerades på 60-talet ser vi att griskött, nötkött och lammkött endast ökat marginellt. Däremot är de stora trenderna tydliga – konsumtionen av chark minskar samtidigt som konsumtion av kyckling ökar.
Observera att grafiken ovan redovisar uppskattningar av vad som faktiskt äts ”på gaffeln”, medan grafiken nedan visar försäljningen av olika köttslag över tid, så kallad direktkonsumtion. Läs mer om olika sätt att mäta konsumtion i avsnittet ovan.
Hur mycket av köttet vi äter är svenskt?
En övervägande majoritet, 86 procent, uppger att de köpte svenskt kött vid senaste köptillfället. Tre av fyra kan även tänka sig att betala mer om köttet är svenskt. I butik är ofta majoriteten av det färska köttet som säljs svenskt, men i andra sammanhang som på restaurang, i snabbmat och färdigrätter är ursprung inte lika tydligt och det är också där det importerade köttet har en större plats.
Vid EU-inträdet ökade tillgången av billigare kött från andra EU-länder på den svenska marknaden. Det ledde till att konsumtionen av kött ökade i Sverige, av framför allt importerat kött medan andelen svenskt kött minskade. Sedan 2011 har dock konsumtionen av rött kött minskat i Sverige medan andelen svenskt kött har ökat.
För grisköttet har trenden vänt från bottennoteringen 2013 och väntas vara runt 80 procent även kommande år. Trenden för nötkött och lammkött är dock att andelen svenskt kommer minska, framförallt på grund av att produktionen i Sverige minskar.
Var kommer det importerade köttet från?
Sverige importerar mest kött från andra länder i Europa, men vi importerar också en del nötkött från Sydamerika och en stor del av lammköttet kommer från Nya Zeeland.
Vi spenderar allt mindre pengar på mat
Vi har aldrig tidigare lagt så lite pengar på mat som vi gör idag. Ett genomsnittligt hushåll i Sverige spenderar endast 13 procent av inkomsten på livsmedel enligt Statistiska centralbyrån, SCB (2021). Under 50-talet stod livsmedel och dryck för ungefär 40 procent av hushållens utgifter.
Vad är det då vi köper för våra pengar? Hela 35 procent av matbudgeten spenderas inte på mat, utan på så kallad utfyllnadsmat som snacks, sötsaker och dryck.
Vi äter en mindre andel råvaror, mer färdigmat och fler kalorier
Vi äter allt fler kalorier och bakom siffrorna har maten förändrats i grunden.
Vi köper:
- Mindre mjöl, men mer bröd, pasta och ris.
- Mindre rå potatis, men mer chips och andra färdiga potatisprodukter.
- Mindre rent socker, men mer godis och dricker betydligt mer läsk.
Vi äter mindre av rena råvaror och lagar alltså mindre mat från grunden. Istället äter vi mer färdiga och förädlade livsmedel. Maten har med andra ord flyttats längre bort från råvaran – och ofta också längre bort från ursprunget.
Vilken mat produceras i Sverige?
Bara 7 procent av Sveriges yta är jordbruksmark
Det är faktiskt bara 7% av Sveriges yta som är jordbruksmark. En del av den är betesmark och en del är åkermark. På den bördigare åkermarken odlar man till exempel spannmål, raps och baljväxter. Men den vanligaste grödan på åkermark i Sverige är faktiskt vall, alltså gräs. Det beror på att gräs kan växa i hela Sverige, även i områden där det är svårt att odla annat.
Svenska marker är perfekta för en kombination av odling och djurhållning och historiskt var det så det svenska lantbruket såg ut. Man har haft växtodling med odling av exempelvis vete, baljväxter och raps på de åkrar där det är möjligt, sen på de marker där det mest växer gräs hade man idisslande djur som lamm och nötkreatur.
Från åkern fick man spannmål till bröd och gröt. Gårdarna hade ofta också en gris som kunde äta både spannmål av sämre kvalité och rester från hushållen. Från djuren fick man kött och mjölk, men också gödsel. Gödsel bidrog med viktig näring till åkern så att spannmålen kunde växa bättre kommande år.
Även om gårdarna har förändrats från då till idag, är det till stor del så här den svenska livsmedelsproduktionen ser ut.
Jordbrukssverige 2025
Fram till för ungefär 100 år sedan var Sverige ett bondesamhälle där majoriteten av hushållen antingen producerade sin egen mat eller arbetade inom jordbruket. I takt med industrialisering och urbanisering flyttade allt fler människor till städerna från landsbygden och färre bönder har genom åren fått försörja allt fler.
Att svenska bönder fortsätter producera mat är egentligen grunden till att många andra i samhället ska kunna ha andra arbeten. Eftersom vi alla behöver mat.
I Sverige fanns det år 2025:
- 55 000 jordbruksföretag, varav 14 500 hade lantbruksdjur
- 4,9 miljoner hushåll
Alltså en bonde per 90 hushåll, eller en djurbonde per 338 hushåll.
31 procent färre djurbönder på 15 år
Antalet bönder och lantbruksföretag minskar. Något som kan påverka vår tillgång till mat, vår beredskapsförmåga och försörjningstrygghet för att bara nämna några aspekter.
Ur ett historiskt perspektiv ser det ut så här:
| Antal lantbruksföretag med olika inriktningar | ||||
| År 1990 | År 2010 | År 2025 | ||
| Mjölkproduktion | 25 900 | 5 600 | 2 500 | |
| Diko-produktion | 10 900 | 12 200 | 9 200 | |
| Får och lamm | 9 700 | 8 700 | 7 800 | |
| Grisar | 14 300 | 1 700 | 1 000 | |
| Totalt antal jordbruk med lantbruksdjur | 21 000 | 14 500 | –31% | |
| Totalt antal jordbruk | 71 000 | 55 000 | –23% | |
Utvecklingen av svensk köttproduktion
Produktionen och möjligheten att producera mat förändras hela tiden. På en rörlig EU-gemensam marknad är det många faktorer som påverkar möjligheten att producera mat, som regelverk, elpris, räntor, priser på insatsvaror och priser för råvaran för att bara nämna några.
Antalet nötkreatur fortsätter att minska och har faktiskt aldrig varit så få som nu, och då började mätningarna 1866.
Hur stora är svenska gårdar?
Att gårdarna har blivit färre har också inneburit att gårdarna generellt har blivit större och ibland pratar man om ett “industrijordbruk”, men är det verkligen så? Hur stora är svenska gårdar egentligen?
En gård med:
- Dikor, alltså kor för uppfödning av kalvar, har i genomsnitt – 21 kor per företag.
- Mjölkkor har i genomsnitt – 118 kor.
- Får har i genomsnitt – 31 tackor och baggar.
- Grisar har i genomsnitt – 189 suggor och galtar.
» Läs mer om gårdsstorlekar i Jordbruksverkets rapportering om lantbrukets djur
Svensk köttproduktion i jämförelse med andra länder
Till ytan är Sverige ett stort land, men när det gäller livsmedelsproduktion är vi inte så stora. Om man jämför med andra länder har Sverige generellt en väldigt liten djurproduktion.
Enligt statistik från FAO fanns det år 2023:
- 1,4 miljoner grisar i Sverige
- 11 miljoner i Danmark
- 21 miljoner i Tyskland
- 440 miljoner i Kina.
För nötkreatur är det också stora skillnader.
- 1,4 miljoner nötkreatur i Sverige
- 7 miljoner på Irland
- 90 miljoner i USA
- 240 miljoner i Brasilien
Konsumtion och produktion globalt
Ökad konsumtion av fågelkött och griskött i världen
Som en följd av att fler människor i världen har det bättre ekonomiskt ställt har genomsnittet för den globala köttkonsumtionen ökat de senaste sextio åren. Det köttslag som ökat mest är kycklingkött följt av griskött. Medan konsumtionen av kött från nötdjur, får och lamm inte ökat nämnvärt per person.
Hos FAOSTAT och OECD hittar du mer information om statistik för köttkonsumtionen globalt.
I vilka länder äter man mest kött?
Hur vi konsumerar kött beror till stor del på våra kulturella aspekter och traditioner, men även ekonomiskt välstånd och religion spelar in. Därför varierar konsumtionen i olika delar av världen.
Bland de länder som äter mest kött finns USA, Australien och Argentina, men också Tonga, Bahamas, Danmark och Spanien enligt FAOSTAT.
Sverige ligger tydligt under EU-snittet, i närheten av våra grannländer Norge och Finland. Notera att detta är en global uppskattning och inte exakt data för hur mycket som faktiskt äts.
Köttproduktionen i världen ökar
Köttproduktionen i världen har ökat. Det köttslag som ökat allra mest på en global nivå är kycklingkött följt av griskött. Produktionen av kött från nötdjur, får och lamm har inte ökat nämnvärt per capita, men vi har blivit fler människor på jorden och produktionen har ökat därefter. Produktionen har ökat mest i länder som Kina, USA och Brasilien.
Kina är största producenten av kött
Sett ur ett globalt perspektiv är det stora skillnader mellan ländernas köttproduktion, både i hur den går till och hur stor produktionen är. Det finns såklart också stora skillnader befolkningsmässigt i dessa länder.
När det gäller köttproduktion är Kina störst i världen, där finns också en stor befolkning och landet är en av de marknader där produktionen ökar mest.
Sverige har en väldigt liten köttproduktion. Här konsumeras också i stort sett allt svenskt kött på den svenska marknaden. Många av de andra länderna i grafiken exporterar en stor del av sina produkter – bland annat till Sverige.
Mer statistik
Prisutveckling för kött:
» Jordbruksverkets sammanställning kring uppgifter om priser
Grön uppväxling inom svenskt jordbruk:
» Statistik om dagens jordbruk och önskad utveckling framöver
- Hur mycket kött äter vi?
- Så har köttkonsumtionen förändrats över tid
- Hur mycket av köttet vi äter är svenskt?
- Varifrån kommer det importerade köttet?
- Mindre pengar läggs på mat
- Så har våra matinköp förändrats