Det finns fler skillnader än prislappen mellan djuromsorg i Sverige och andra länder. Det handlar om respekt för djurens behov av naturligt beteende.

Svenska djur är friskare än vad djuren är i många andra länder, de får strö och de får ha hela svansen och knorren kvar. Svenskt kött är fritt från hormoner och antibiotika. Nedan följer exempel där svensk lagstiftning är strängare än i andra länder.

Grisar

• Alla får ha knorren kvar
• Alla får halm och strö att sysselsätta sig med
• Alltid fast golv att gå på
• Spaltgolv (dränerande golv) endast för att göra sina behov på
• Suggorna är fria att utföra naturligt bobyggnadsbeteende
• Suggorna föder på naturligt sätt
• Suggorna och smågrisarna har större lagstadgat utrymme än i EU
• Fixering är förbjuden. Skyddsgrindar för att fixera suggan vid grisning får användas i undantagsfall om suggan är aggressiv mot sina kultingar eller mot djurskötaren

• Läs mer om skillnader i grisuppfödning inom EU.

Nötkreatur och får

• Branschen accepterar inte den extrema nötkreatursrasen belgian blue
• Vi har lagstadgat krav på utrymme och skötsel över EU-nivå
• Alla djur har tillgång till grovfoder; ensilage, hö, etc
• Lagstadgad betesgång under sommaren (utom för tjurar, av säkerhetsskäl)
• Djurens rörelse på bete får inte begränsas
• Nästan alla djur går lösa hela livet (under en övergångsperiod är det tills vidare tillåtet med uppbundna nötkreatur vintertid i äldre stallar, dock ej kalvar)
• Alltid bedövning före kirurgiska ingrepp
• Både kor och tackor föder lösgående på naturligt sätt
• Klok avel som förebygger förlossningssvårigheter
• Djuren har alltid tillgång till skydd för väder och vind under den kalla delen av året. Ett kontrollprogram garanterar god djuromsorg i de få nötkreatursbesättningar som endast har naturliga väderskydd.

Slakt

• Max 8 timmars transport
• Höga djuromsorgskrav på djurens inhysning och behandling före slakt
• Alltid bedövning innan slakt och inga undantag, oavsett skäl.

Ta också gärna en titt på filmerna där bönderna själva berättar om sina verksamheter:

• Grisbonde
• Nötbonde

• Lammbonde

Miljö

Den svenska produktionen av kött och andra livsmedel ger en lägre miljöpåverkan än de flesta importprodukter.

Svensk djurhållning skiljer sig till stora delar från många andra länders och det påverkar effekterna på miljön. Sverige är ett av de största länderna i Europa, men det är bara ca 7,5 % av landarealen som är jordbruksmark och bara ca 1,5 % som är permanent betesmark - en unikt låg andel jämfört med andra länder.

Förutsättningar med vårt klimat och alla våra skogar, berg och sjöar har påverkat lantbrukets sätt att producera livsmedel och därmed präglat landskapets utseende. Betesmarkerna är ett bevis på hur viktiga de betande djuren har varit för vår matförsörjning under många tusen år. Idag är betade marker både en del av vår kulturhistoria och en energieffektiv livsmedelsproduktion.

Smittskydd

Svenskt kött är säkert ut konsumtionssynpunkt. Vi har mycket god djurhälsa hos alla de tre djurslagen gris, nötkreatur och får. Till viss del beror det på vårt klimat och på att vi har en förhållandevis liten mängd djur som är utspridda på stor yta.

Med snart ett år sedan märket började införas på charkprodukter med 100% svenskt kött och nu även på helt kött är det ca 140 företag som är anslutna och använder märket.

Vi har pratat med några av dem för att höra hur det fungerar att använda märket.

ICA Maxi Jönköping

- "Svenskt kött" är en enkel och bra märkning som underlättar för konsumenten att få reda på varans ursprung. I dag vill många kunder veta varifrån råvarorna kommer, med den här tydliga märkningen blir det lättare för dem att fatta beslut, säger Karl Ehn, butikschef på ICA Maxi i Jönköping

Bergendahls

- Eftersom allt färskt kött som styckas och packas i våra citygrossbutiker är svenskt, så får det köttet och alla svenska charkprodukter draghjälp av märkningen. Det är starkt av branschen att ta ett samlat grepp och tydliggöra det svenska ursprunget för konsumenten, säger Anders R Karlsson som är kategorichef för färskvaror på Bergendahls.

Axfood

- På Axfood gillar vi märket Svenskt kött för att det är så lätt för konsumenten att förstå. Den märkta varan är svensk, hela vägen från bondgården till butiken. Men nu behöver märket laddas med fler mervärden för att fördelarna ska bli ännu tydligare för konsumenten, säger Ulf Renée, marknadschef på Axfood.

Nyhléns Hugosons

Nyhléns Hugosons har i många år hämtat sitt kött från de norrländska bönderna.

- Vi är stolta över att använda märket "Svenskt kött". För oss är det ett utmärkt sätt att ytterligare förstärka de positiva attityderna som finns kring de svenska råvarorna, säger Mathias Åberg, marknads- och försäljningschef.

Jakobsdals Charkuterier

- Med märkningen "Svenskt kött" är det lätt att se varifrån köttet kommer utan att man behöver lusläsa innehållsdeklarationen. Svensk råvara är dyrare för oss att köpa in och märket motiverar det lite högre priset i butiken, säger Maria Skårberg, vd på Jakobsdals Charkuterier i Göteborg.

Det finns ett enkelt sätt att handla gott: Välj bra kött och bra charkprodukter. Med bra menar vi kött och charkprodukter med märket Svenskt kött och det finns goda skäl till det.

Märket Svenskt kött betyder att 100 procent av all köttråvara i produkten är från gris, nöt, får eller lamm som är fött, uppfött, slaktat och styckat i Sverige. Produkten är också tillverkad och förpackad i Sverige.

Läs mer om de goda skälen att välja svenskt kött. Beställ foldern här

En normalstor familj i Sverige handlar ungefär samma varor under ett helt år. Det blir cirka femtio återkommande produkter på ren rutin. Det innebär att vi äter i stort sett samma saker om och om igen. Detta påverkar även vår bild av vad maten kostar.

...någonstans har man själv ett ansvar att betala för vad en vara är värd.

Vem sätter priset på en vara? Vad är den värd? Svaret är förstås komplext. Det beror också på var man handlar. Men någonstans har man själv ett ansvar att betala för vad en vara är värd.

Häromdagen gick jag min vardagliga tur i butiken för att köpa middagsmaten. Framför mig gick en barnfamilj. Förvånansvärt ofta har man ungefär samma runda i butiken och inte så sällan möts man också till slut i kassan.

Vid mejeridisken hörde jag familjen diskutera om man skulle köpa den tyska mjölken. "Nej nej, inte mjölk från Tyskland" hörde jag mamman säga. Fyra liter svensk mjölk hamnade i varukorgen. Lite senare möttes våra vägar igen, denna gång vid köttdisken.

Samma diskussion. Barnen frågade mamman hur många paket köttfärs de skulle ta. Den här gången kom svaret inte lika direkt.

"Jag vet inte... men ta den irländska om den är billigare".

Den svenska färsen var 10 kr dyrare /kg. På en 400g förpackning blev det i det här fallet en prisskillnad på 4 kr för ett paket. FYRA KRONOR!! Just med tanke på hur mamman resonerade om mjölken så blev jag tvungen att gå fram och fråga hur hon tänkte. Jag ställde en rak och enkel fråga: Vad är det som styr dina val av kött?

"Ja, det ska vara gott och komma från djur som har haft det bra, inga konstiga hormoner och sådant".

Därför uppmanar jag alla som vill göra gott att minst en gång i halvåret väcka sig själv och ifrågasätta sina rutininköp.

I min värld låter det som ett enkelt val mellan det svenska och det importerade. En stund senare mötte jag familjen igen, denna gång vid kassan. På bandet låg där en stor påse med smågodis för 79 kr/kg och en påse Sourcream chips för 119 kr/kg. Varken den svenska eller den importerade färsen var ens i närheten av de kilopriserna.

Jag är helt säker på att det inte handlar om pris, kronor och ören när man ställs inför två medvetna val. Men "autopiloten" får oss att köpa samma 50 produkter om och om igen, utan att tänka efter.

Det betyder inte att det är okej att sluta tänka. Därför uppmanar jag alla som vill göra gott att minst en gång i halvåret väcka sig själv och ifrågasätta sina rutininköp.

För en köttbit måste få ha ett kilopris högre än en växthusdriven paprika från mellaneuropa - i alla fall när autopiloten är urkopplad.

I senaste numret av ICA Nyheter har jag skrivit ett debattinlägg, här är det i sin helhet.

Kött engagerar. Du kan vara för eller emot kött, det spelar ingen roll - alla har en åsikt om kött. Kött är trendigt just nu. Kötttrenden handlar om kunskap, om en vilja att lära sig mer. Inte nödvändigtvis om att äta mer kött.

Hur hanterar jag fransyskan? Oxkinden som jag åt på krogen, var får jag tag på den? Hur stoppar jag min egen korv? Kan man verkligen äta svansen? Den här efterfrågan på kunskap och kvalitet, måste handeln bemöta!

Samtidigt pågår en relevant debatt om köttets miljöpåverkan. En debatt som måste nyanseras betydligt. Risken är annars att vi slänger ut det svenska köttet med debatten om att minska miljöbelastningen.

Svenskt kött är i de allra flesta fall ett miljöklokt val jämfört med importerat kött. Det framgår av Naturvårdsverkets rapport från oktober 2011. Mannen bakom rapporten Livestock's Long Shadow, dr Henning Steinfeld, från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO nyligen varit på Sverigebesök. Han bidrar till att nyansera bilden av svensk köttproduktion.

Svenskt kött är i de allra flesta fall ett miljöklokt val jämfört med importerat kött.

Tidningen ATL sammanfattar:

"Sammantaget behöver inte svenska producenter ta åt sig av den svepande kritik som rapporten gett upphov till. Svensk köttproduktion hjälper i stället till att hålla marker öppna och bevara den biologiska mångfalden."  

Det finns mer fakta som handeln bör lyssna på.

Idag vet vi att 7 av 10 konsumenter väljer svenskt kött och närmare 70% är beredda att betala mer för svenskt kött. Kunskap om ursprung och god djurhållning är faktorer som starkt påverkar valet av kött, det ser vi i en undersökning genomförd av YouGov från februari 2012 på uppdrag av Svenskt kött.

När du känner till allt detta, går det inte annat än att förundras över importen av kött. Naturligtvis är det lättare att få tag på stora volymer köttrasbiffar från länder med mångdubbelt större produktionsvolymer än i Sverige. Dessutom till lägre pris än vad vi kan producera här hemma.

Men hur rimmar det med alla stolta paroller om miljöansvar?

Det är ju nu - precis nu - som vi har läge att möta efterfrågan på kunskap om kött och om djurets anatomi

Var tog "nose to tail" ambitionen vägen i handeln? Ett djur består av mer än biffar och fileer. Det är ju nu - precis nu - som vi har läge att möta efterfrågan på kunskap om kött och om djurets anatomi i kombination med bra försäljning. Med större kunskap kan vi stimulera efterfrågan på de idag mindre intressanta detaljerna och bidra till miljökloka medvetna val av svenskt kött. Genom att skapa efterfrågan på HELA djuret skapas också incitamentet för svenska djurproducenter och köttbranschen att utveckla och driva på produktionen.

Kom igen handeln! Lyssna på konsumenterna och se till att besvara deras kärlek till svenskt kött.

Maria Forshufvud, vd Svenskt kött

I dag har salt blivit högsta mode. Vi smular havssalt från Frankrike eller dyrt bergssalt från Himalaya över biffen innan vi ens har smakat på den. Det grovkorniga saltet knastrar gott mellan tänderna och piffar upp smakerna. Samtidigt är hälsoexperterna eniga om att för mycket salt ger högt blodtryck och att det i sin tur leder till ökad risk för hjärtinfarkt, stroke och njursjukdomar.

Vi smular havssalt från Frankrike eller dyrt bergssalt från Himalaya över biffen innan vi ens har smakat på den.

För knappt två år sedan beslutade hälso- och sjukvårdsministrarna i EU att myndigheterna i medlemsländerna måste sätta fart för att sänka salthalten i maten. I Finland har man en lägre saltkonsumtion än i Sverige. Redan 1994 infördes en speciell märkning av charkuterier och färdiglagad mat i Finland för att konsumenterna ska kunna välja mindre salta alternativ. För det är ifrån den färdiglagade maten som det mesta av saltet kommer.

I Sverige äts det ungefär 10-12 gram salt om dagen, det är dubbelt så mycket som på 1970-talet.

I Sverige äts det ungefär 10-12 gram salt om dagen, det är dubbelt så mycket som på 1970-talet. För att minska risken för högt blodtryck kan det vara lagom att äta 5-6 gram, det är ungefär så mycket som ryms i en tesked.

Samtidigt behöver kroppen salt för att fungera. Natrium som finns i vanligt salt är ett näringsämne som krävs för att nerverna och vätskebalansen ska fungera. Men behovet av natrium är bara 0,5 gram per dag, det motsvarar 1,25 gram hushållssalt eller ett rågat kryddmått.

Och som alla vet så har salt stor betydelse för smaken. När man tillsätter lite salt i en sås så lyfts vissa smaker och andra hålls tillbaka. Det beska i vissa grönsaker mildras till exempel av salt. Men den salta smaken är en vanesak och precis som det går att vänja sig vid kaffe utan socker kan man lära sig att tycka om mat som är mindre salt, men man får räkna med att det tar lite tid.

Några tips är att använda mer örtkryddor.

I matlagningen finns det många sätt att göra såser och grytor smakrika och goda med mindre salt. Några tips är att använda mer örtkryddor. Att öka på mängderna lök och vin i köttgrytor och soppor är också ett sätt att få mustigare smak. 

Under torsdagens mässdag pratade Svenskt kött om nygamla detaljer av nötkött. Eric Persson, köttgesäll och Karl Ljung, Årets Kock 1999 visade upp några utvalda detaljer av nöt som finns på de nya styckningsschemana: njurtapp, flankstek, fjäderbladsbog och även högrev med högrevskärna.

- Det är kul att plocka fram de nygamla detaljerna - det är det som är det moderna med de nya styckningsschemana. Kött är mer och mer ett hantverk, det är kul att få lyfta fram mathantverket, säger Eric Persson.

Vill lära ut kunskapen om anatomisk styckning

Under tisdagen pratades det köttkvalitet och styckning av gris i Martin & Serveras monter. Det var Eric Persson och Andreas Hedlund, Årets Kock 2002. Då fick besökarna reda på hur man styckar fram de bästa bitarna ur skinkan på grisen.

- Det vi gjorde var att visa hur man kan stycka ur en hel skinka anatomiskt. Vi vill lyfta den här frågan inom storhushåll, när de får in skinka behöver de lära sig att stycka den anatomiskt. Då får de finare och naturligare detaljer, säger Eric Persson, köttgesäll.

Andreas Hedlund berättade att han hoppas på att man inom restaurangbranschen kommer bli bättre på att beställa rena detaljer, som till exempel innanlår och rostbiff av skinka.

I torsdags förra veckan släppte Svenskt kött tre, nya, efterlängtade styckningsscheman: Nöt, Gris och Lamm.

Med på dem finns till allas vår stora glädje flera "nya" styckningsdetaljer. Ja, det är ju inte så att våra djur ser annorlunda ut nu. Men vi kanske måste ta några steg bakåt i tiden och börja ta tillvara delar som var "ädla" förr, till exempel njurtapp, fjäderbladsbog (luffarbiffen), bogrulle, triangelstek, kållapp (tunnbringa). Även den fantastiska kinden har fått sin plats på styckningsschemat, både för nöt och för gris.

Även den fantastiska kinden har fått sin plats på styckningsschemat

På lamm, nöt och gris har inte bara anatomin tagits fram, utan också en massa råd och tips på hur man kan skära de nya detaljerna och hur man kan stycka ur fler detaljer. Som vi som konsumenter sen skall kunna hitta i våra butiker och på restaurang.

Detta kommer förhoppningsvis att resultera i fler olika detaljer, i olika prisnivåer, som passar till olika ändamål och de svenska bönderna kan få ut ett lite högre pris från varje enskilt djur än när man maler ner de här detaljerna till färs.

Så vad gör vi då med de här nya detaljerna?

Nöt

• Kinden - fantastiskt god rödvinsbrässerad!
• Rostlock - med kappa kan med fördel stekas krispig som ett stort ankbröst, där man tack vare fettkappan får en otroligt saftig köttbit
• Bogrulle - fantastisk detalj att nattsteka
• Fjädebladsbogen, njurtappen och triangelstek - fantastiska nu inför sommarsäsongen att landa på grillen. Antingen precis som de är med bara salt och peppar, alternativt en kryddig rubb eller med en smaskig grillolja

Gris

• Även på grisen har vi en fantastisk kind, som passar sig ypperligt för diverse långkok
• Bakläggen styckad som en pingvinklubba blir perfekt på grillen i sommar, efter ni kokat den mör, kylt ner och glazerats upp med t ex honung, chili, citron salt & peppar
• Kan vi redan nu i sommar få se detaljstyckade skinkor ute i butikerna så kommer vi att ha flera sköna, grillvänliga detaljer där kryddiga rubbs kommer väl till pass, tex rostbiff, fransyskan, rullen och innanlåret

Lamm

• Nu har fläskflintan gjort sitt - sommaren 2012 kommer lammflintan att erövra världen! Det var ett skämt! Men om ni inte har testat så tycker jag verkligen att ni måste prova!
• Innanlåret på lammet passar sig alldeles utmärkt som stek för två personer
• Och som med grisen om man detaljstyckar skinkan så har vi fler detaljer i våra diskar att välja på! Exempelvis passar fransyskan jättebra som grillskivor

Hoppas att ni finner något riktigt gott svenskt kött att grilla i Valborg!

På plats vid utbildningen på Slakthusområdet i Stockholm fanns Håkan Fällman, Thomas Östlund, vd Svenskt butikskött och Maria Forshufvud, vd Svenskt kött för att dela med sig av all sin kunskap om det svenska köttet. Det handlade om kött av bra kvalitet - till vardags och fine dining.

En praktisk genomgång av slaktkroppar under ledning av Håkan Fällman uppskattades av kockarna. De fick en noggrann redogörelse av styckningsdetaljer av nöt, gris och lamm.

Kockarna fick också en förhandsvisning av Svenskt kötts nya styckningsscheman och berättelsen bakom dem med idé och upplägg.

Vid fyra tillfällen pratar köttgesäll Eric Persson köttkvalitet tillsammans med Andreas Hedlund, Årets kock 2002 respektive Karl Ljung, Årets Kock 1999.

Kom och träffa oss där och passa på att ta en titt på våra nya styckningsscheman.

Var, när hur?

• Plats: Stockholmsmässan, Martin &v Serveras monter A28:20
• Tid: tisdag den 24 april kl 11:00 och 13:00, torsdag den 26 april kl 12:00 och 16:00

Varmt välkomna!

Läs mer

• Styckningsscheman
• Samarbetet med Martin & Servera