Blogg

Livsmedelsverket lyfter fram att köttet man äter ska väljas med omsorg om miljö och djurhälsa. Det är precis vad det svenska köttet står för.

För mycket och för lite skämmer allt. Det är ett uttryck som allt oftare dyker upp i min tankevärld. Inte minst när Livsmedelsverket gått ut med uppdaterade kostråd.

Jag tycker att det är bra att Livsmedelsverket uppdaterar sina kostråd som vi skriver mer om här. Vad gäller kött är rådet att vi inte ska äta mer än 500 gram tillagat rött kött och charkuterier i veckan.

Detta betyder ungefär fyra portioner kött i veckan och ett antal skinksmörgåsar. En skiva skinka motsvarar cirka 10 gram.  Lägg till en skiva bröd, en svensk tomat, några skivor gurka och ett par morötter så är det ett perfekt mellanmål.

Livsmedelsverket lyfter fram att köttet man äter ska väljas med omsorg om miljö och djurhälsa. Det är precis vad det svenska köttet står för.

Det är mycket positivt att Livsmedelsverket lyfter in livsstilsfaktorer och sätter köttet och maten i ett större sammanhang. Särskilt glädjande är det att de manar till att välja kött med omsorg om miljö och djurhälsa, egenskaper som är typiska för svensk köttproduktion.

Konsumenterna har ett ökat intresse för ursprung och närproducerat och det märks, för köttimporten har minskat den senaste tiden. Jag märker en stor efterfrågan på svenskt kött, och enligt handeln är det mer än en trend - det är en värdeförskjutning.

Konsumenterna har ett ökat intresse för ursprung och närproducerat och det märks, för köttimporten har minskat den senaste tiden.

På Svenskt kött vill vi inspirera till matglädje med svenskt kött och andra fina svenska råvaror. Och vi jobbar alltid efter mottot att äta varierat. Kött är godast i lagom mängd och med goda tillbehör som rotfrukter och grönsaker i säsong. När du köper kött eller charkuterier så titta efter märket Svenskt kött. Välj kött med omsorg som Livsmedelsverket så riktigt påpekar.

Det är maffigt att köra en 21 fot bred tröska och säden bara väller in! Det kan göra en såååå glad när det är bra skörd och allt funkar, precis som tvärtom ifall det är liggsäd, blött eller dålig skörd.  Året 2014 går till historien som ett av de bättre åren, trots inga toppvolymer men tack vare det fina skördevädret och att vi fick in torr halm till vinterns alla ströbäddar.

Bilderna som finns med här intill är tagna över gården och alla maskiner på gårdsplanen, när vi står i en skylift vi lånat för en takrenovering.

Ta in alla djur från betet på hösten är också maffigt, se hela gruppen i sakta mak gå hemåt...

Vi har alltid brådaste tiden i september när vi både tröskar, kör in halm, gör tredje skörden ensilage och förbereder för sådd av höstvete. Kommer det en lucka i allt detta börjar vi ta in årets kalvar. Att ta in alla djur från betet på hösten är också maffigt, se hela gruppen i sakta mak gå hemåt, de äldre vet vart de ska gå. Om ni har sett kor gå på en kostig så vet ni hur rogivande det är. När jag var barn och motade in pappas mjölkkor till lagårn för mjölkning så älskade jag att få kliva barfota i en komocka som fortfarande var varm.

Det krävs djuröga och lite erfarenhet, då gör man rätt från början och då hamnar alla djuren där de ska i lugn takt. Man gör som en uppsamlingstrut med stora bra grindar och motar alla lugnt mot den. Väl inne så skramlar djuren runt i en samlingsfålla som vi byggt och där kan vi skilja på unga och gamla, smala och feta för olika utfodringsgrupper.

Det krävs djuröga och lite erfarenhet, då gör man rätt från början.

Sen dräktighetsundersöker vi och i år har tjurarna gjort vad de skulle. En sådan här varm sommar kunde annars ha gett någon tjur ett geting- eller ormbett i pungen och gjort honom infertil ett tag, sånt händer.

Under många år vallade vi djuren med häst, Lennart, jag och vår dotter. Då var vi cowboys på riktigt, det var livskvalité de stunderna. Nu har maken gått över till fyrhjuling, ett smidigt alternativ när man fyllt 50+ och har lite ont i ett knä.

I köttbutiken har vi idag haft köttskola, då kan man komma och vi styckar en bakpart.

I köttbutiken har vi idag haft köttskola, då kan man komma och vi styckar en bakpart, lär ut massa om hur kött hängs, om styckning och vad de olika delar köttdelarna används till. Det är mycket uppskattat och en hel del jägare går den här kursen.

Det är ju älgjakt här i södra Sverige denna vecka. I vårt jaktlag har det fällts en vuxen älg och en kalv och det var vår tilldelning. Nu ska älgen hängmöras i 40 dygnsgrader - inte mer och helst bara bakparten. Framparten med mycket färs tar vi gärna efter 4 dagar. I vårt område finns en massa frigående hjortar och en himla massa vildsvin. Inget är till glädje för oss som bönder, de äter och förstör grödan, säkert 20% av skörden betar de eller bökar bort. Så ju mer jaktlaget skjuter desto gladare blir vi.

Unga vildsvin är goda. I år testar vi även utegrisar från pigham och den gamla rasen Linderödsgris i köttbutiken.

Hjorten är ju aningen söt i köttet så den tycker jag med fördel man kan göra surstek på. Rådjur älskar jag men det absolut bästa viltet är en julhare. Vi skulle alltid ha en harstek på juldagen. Det är gott. Den hängde färsk med en enriskvist i ett träd några dagar innan. När jag reste i Grekland för ett par år sedan insåg jag att kanin var en uppskattad delikatess där som såldes hela, med pälsen kvar i frysköttdisken. Förbluffande!

Unga vildsvin är goda. I år testar vi även utegrisar från pigham och den gamla rasen Linderödsgris i köttbutiken. Den smakar mitt emellan gris och nötkött och har en mörkare färg. Dyrt som skrutt men gott, hoppas att det säljer för då kan vi ju rädda den gamla utrotningshotade rasen.

Det är inte alls långt kvar till VM för det svenska kocklandslaget. I det varma köket tävlar vi med svenskt lamm från Välnäs Gård. Jag har lagat så mycket lamm den senaste tiden att jag i princip kan göra det med förbundna ögon under det 6 timmar långa passet som är vår tid för förberedelse till vår middag för 110 personer.

Att laga mat på denna nivå, där allt granskas in i minsta detalj är otroligt roligt. Dock kräver det ju också bra råvaror.

Men när det kommer till själva lammet är det mycket som ska klaffa. Och domarna är stenhårda och kollar väldigt mycket på konsistenser och valet av råvaror. Vi laborerar därför hela tiden med olika styckningsdetaljer. Vilken detalj ger bäst färs och vilken detalj passar bäst att göra sylta på.

Att laga mat på denna nivå, där allt granskas in i minsta detalj är otroligt roligt. Dock kräver det ju också bra råvaror. Det roliga med det här arbetet är att vi redan i april besökte gänget på Välnäs och berättade vad vi eftersökte och vad vi ville ha levererat i november när VM går av stapeln. Att vi nu börjar se effekterna av vårt samarbete och att vi får ett kött i absoluta världsklass är otroligt roligt. Då blir man stolt som svensk. 

Men som jag alltid har sagt så är det upp till oss kockar att berätta vad vi vill ha för att kunna få det vi vill servera på våra tallrikar.

I början av vårt arbete med att ta fram en rätt provade vi lamm från ett tiotal leverantörer varav 6 var utländska. Att som svensk servera ett utländskt lamm i VM var inget vi eftersträvade. Men som jag alltid har sagt så är det upp till oss kockar att berätta vad vi vill ha för att kunna få det vi vill servera på våra tallrikar.

Tyvärr får jag hålla mig till nästa inlägg innan jag kan avslöja vad det är vi serverar i VM då det är hemligt en vecka till. Men att stå och laga samma färs med detaljer från olika delar av djuret gör ju att man får en bra kännedom om vilka detaljer som passar till vad. Det visar också vilka möjligheter det finns med att köpa ett helt djur istället för att satsa på ryggen eller innerfiléer.

Tyvärr får jag hålla mig till nästa inlägg innan jag kan avslöja vad det är vi serverar i VM då det är hemligt en vecka till.

Men vi kan stolt berätta att vi serverar ett svenskt lamm av absoluta världklass i VM som går i Luxemburg 21-27/11 2014. I mitt nästa inlägg så ska jag berätta hur vi tänker och vad vi gjort med det Svenska lammet från Välnäs.



Det är viktigt att hålla koll på vilka siffror man använder när man skriver om köttkonsumtion. Att jämföra statisk för slaktvikt med vikten på köttet som ligger på tallriken blir helt fel.

I en replik på DN debatt om svensk djurvälfärd svarar en rad SLU-forskare och ordföranden för bland annat Sveriges Konsumenter och Naturskyddsföreningen på en debattartikel som önskar minskade regler för djuromsorg.

Det finns tyvärr en ordentlig sammanblandning av statistik om köttkonsumtion i repliken. Artikelförfattarna skriver:

Enligt FAO konsumerades 2011 globalt 42 kilo kött per capita. I Sverige konsumerades 82 kilo. Den nya forskning på området kött och hälsa som nu bedrivs pekar i allt fler rapporter på att en köttkonsumtion över cirka 25 kilo per capita ökar risken för ohälsa i form av hjärt- och kärlsjukdom och vissa former av cancer.

Artikelförfattarna jämför äpplen och päron. De 82 kilo kött som redovisas är en produktionssiffra som inte alls anger vad vi äter. 82 kilo är slaktvikten innan köttet styckas och görs benfritt och överflödigt fett tas bort. Siffran inkluderar dessutom fågelkött.

För 2011 är siffran för konsumtion av gris, nöt och lammkött utan ben och fett men innan tillagning 41 kilo. Köttet tappar sedan cirka 35 procent i vikt vid tillagning. Vilket utgör en tillagad vikt på knappt 27 kilo.

 

 


Den svenska modellen kostar, men är samtidigt den långsiktigt hållbara vägen, skriver vi på SVT Opinion idag tillsammans med representanter för Sveriges Veterinärförbund, Svenska Djurhälsovården, Vi konsumenter och Branschorganisationen Svensk Fågel. Här är hela debattartikeln:

De nya EU-kommissionärerna för handel samt för hälsa och livsmedelssäkerhet har nu tydligt deklarerat att man inte kommer att godkänna någon klordoppad amerikansk kyckling till EU i de pågående förhandlingarna med USA om frihandelsavtalet, TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership), vilket vi välkomnar.

Men frågan är så mycket bredare än så.

Kött från djur som får så mycket antibiotika i fodret så att bakterierna utvecklar en livsfarlig motståndskraft mot antibiotika är vad som väntar oss i Sverige om frihandelsavtalet blir verklighet och om inga villkor ställs kring hur hormoner, tillväxtantibiotika och andra antibiotika ska användas inom djuruppfödning.

Resistensutvecklingen inom stora delar av världen pekar på behovet av striktare restriktioner i den fria rörelsen, även inom EU.

Bra stallmiljö och god djurvälfärd för att kunna föda upp djur utan systematisk och omfattande antibiotikaanvändning har varit den svenska modellen sedan 30 år tillbaka.

I Sverige har vi sedan dess fortsatt utvecklingen genom förebyggande djurhälsovård, högt djurskydd och hög kvalitet på djurstallar. Resultatet är en hållbar djurhållning med ett minimum av antibiotikaanvändning.

Friska djur behöver ingen antibiotika och kvittot är att Sverige idag har EU:s lägsta antibiotikaförbrukning. Den svenska modellen kostar, men är samtidigt den långsiktigt hållbara vägen.

Sverige har genom sitt medlemskap i EU lyckats förbjuda antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte inom hela EU. Idag är utmaningen att få aktörerna inom EU att fasa ut djurhållning som gjort sig beroende av rutinmässig antibiotikabehandling.

I förhandlingarna bör man därför sätta fokus på resultatet av salmonellafrihet, god djurhälsa och låg antibiotikaförbrukning. I USA råder det brister i regelverket eftersom man som köttproducent utan hinder får använda antibiotika både för att få djuren att växa bättre och för att förebygga sjukdom.

Den blivande svenska regering måste ansvarsfullt och med trovärdighet betona att vi i Sverige inte accepterar kortsiktiga genvägar som riskerar folkhälsan.

Inom EU krävs det alltid veterinärordination vid användning av antibiotika. Inga hormoner får användas i tillväxtsyfte till våra livsmedelsproducerande djur.

Salmonella förebyggs genom ett aktivt arbete på gårdarna istället för att klordoppning och antibiotikabehandling. Det är något vi ska vara stolta över och kämpa för – och något som givetvis måste inkluderas i ett framåtsyftande handelsavtal för att alla ska bli vinnare.

Det är hög tid för USA att slå in på den väg som Sverige gjorde för snart 30 år sedan. En väg som varken accepterar klordoppning, tillväxtantibiotika eller former för djuruppfödningen som gjort sig beroende av rutinmässig och omfattande antibiotikabehandling.

Därför måste en öppenhet och dialog om innehållet finnas mellan EU och USA. Ett frihandelsavtal kan både ha vinnare och förlorare och för att vi alla ska bli vinnare så måste en transparens finnas så att viktiga folk- och djurhälsofrågor inte faller ut som de stora förlorarna.

Det är förhoppningen när vår blivande kommissionär Cecilia Malmström sätter sig och förhandlar om TTIP-avtalet med USA.

  • Torsten Jakobsson, vd Sveriges Veterinärförbund
  • Sten-Olof Dimander, vd Svenska Djurhälsovården
  • Gunnela Ståhle, ordförande Vi konsumenter
  • Maria Donis, vd Branschorganisationen Svensk Fågel
  • Maria Forshufvud, vd Branschorganisationen Svenskt kött

Mitt arbete som styckmästare har förändrats otroligt mycket sedan vi öppnade vår manuella köttdisk. Kundkontakten har blivit helt annorlunda och mycket mer personlig - lite grann som det var förr i tiden. Numera är man inte bara en butiksmedarbetare som lägger upp paket i hyllan längre, utan man har blivit en nära vän med kunderna. 

Kundkontakten har blivit helt annorlunda och mycket mer personlig - lite grann som det var förr i tiden.

För en person som jag som gillar att kommunicera är det helt fantastiskt när kunderna efterfrågar just mig i förtroendefrågor för utbyte av tips och idéer. Kunderna pratar inte bara mat längre utan man möts och träffas vid köttdisken på en helt annan personlig nivå som tidigare varit mycket ovanlig i livsmedelsbranschen.

Idag när jag fyllde på köttdisken ute i butiken så kände jag en mjuk hand på min axel och där stod en kvinna med sin man och sa: "Men där är du ju Lennart"! Var har du varit? Vi har inte sett dig på länge?"

Jag förstod naturligtvis ingenting av vad de pratade om eftersom jag tycker att jag är på jobbet nästan jämt. Jag tar inte ens ut någon sammanhållen semester, varken sommar eller vinter, utan endast lägger in några enstaka lediga dagar varannan vecka. 

Mitt jobb går också mycket ut på att utbilda kunderna i köttkunskap och det är ett förtroende som jag vårdar med ömhet.

Men det är precis det här som får mig att älska mitt yrke! Tänk att man som kund kan sakna mig bland all personal i butiken och att mitt matintresse, service och engagemang gör att kunderna saknar mig när jag inte är på plats. Det måste vara det finaste och den bästa bekräftelsen man kan få som styckmästare i butik.

Det måste vara det finaste och den bästa bekräftelsen man kan få som styckmästare i butik.

Jag har många kunder som kommer till mig om förtroendefrågor om vilka varor jag rekommenderar dem att köpa, så mitt jobb går också mycket ut på att utbilda kunderna i köttkunskap och det är ett förtroende som jag vårdar med ömhet.

Vad många personer som arbetar i butik idag inte tänker på är att de ser kunderna åtta timmar om dagen, men kunden ser dem under högst några minuter. Hur många butiksanställda tänker på det när en kund ber om hjälp eller ser villrådig ut?

I slutet av förra veckan fick Svenskt kött Livsmedelspriset vid Livsmedelsdagarna i Tylösand. Priset delas ut av Livsmedelsföreningen till en person, organisation eller företag som på ett inspirerande och innovativt sätt tagit initiativ till, eller utvecklat förutsättningar för att öka livsmedelsnäringens konkurrenskraft och utveckling.

Jag är naturligtvis stolt och glad för att vårt arbete på Svenskt kött uppmärksammas.  Men framförallt ser jag priset som ett erkännande till de svenska djuruppfödarna. Svenskt kött är en liten organisation med det stora uppdraget att tydliggöra och synliggöra det svenska köttet. Det är ett jobb som bygger på de värden som de svenska bönderna skapar på gårdarna genom att föda upp friska och sunda djur. Svenskt kött har funnits i sin nuvarande form i ganska precis fyra år. Vi ägs av de svenska gris-, nöt- o lamm-uppfödarna, den svenska köttbranschen och LRF.

Våra ledord i vardagsarbetet är kunskap och inspiration.  Vi brinner för att dela med oss av kunskap om kött och svensk djuruppfödning. 

Våra ledord i vardagsarbetet är kunskap och inspiration.  Vi brinner för att dela med oss av kunskap om kött och svensk djuruppfödning.  För vi är övertygade om att ju mer vi kan desto bättre tar vi tillvara på hela djuren.

 En viktig del i vårt arbete är den frivilliga ursprungsmärkningen av svenskt kött. Märket står för att köttet kommer från djur som är födda uppfödda slaktade i Sverige. Köttet är också förädlat och packat i Sverige. Det är en märkning som efterfrågad av många konsumenter och som efter tre år syns tydligt butiksdiskarna. Och i grossisternas produktblad. Det är riktigt bra!

Det händer mycket hos Svenskt kött. Vi håller ett högt tempo och väljer att se möjligheter istället för problem. Just nu är vi inne i sista korrektur-svängen av den nya ”chark-skola” som vi lanserar för butiksmedarbetare i oktober. Då kommer också uppdaterade styckningsscheman med fler och nya detaljer. Hemsidan har vi gjort till navet i vår kommunikation. Det ger resultat och vi har ett växande antal unika besökare. Vi märker att allt fler vill öka sin kunskap om kött, både hur det tillagas men också om dess ursprung och om svensk djuromsorg.

Vi märker att allt fler vill öka sin kunskap om kött, både hur det tillagas men också om dess ursprung och om svensk djuromsorg.

Jag får ofta frågan om vi jobbar för att svenskarna ska äta mer kött. Men så är det inte. Svenskt kött står inte för ökad konsumtion av kött. Vårt motto är att när du väljer kött eller charkuterier, välj medvetet. Hellre lite mindre, men välj svenskt kött. Köttet och charkuteriernas bästa smakkompisar är frukt och grönsaker. Kombinera och ät varierat!

För djurens, naturens, miljöns och hälsans skull.

 

Tro det eller ej men nu när solen stålar från en klarblå himmel är jag mitt uppe i julbestyren. Först och främst är det julskinkorna som ska produktutvecklas och julskinkpåsar som ska designas. Skinkorna är en stor del av grisen och en viktig försäljning för oss året runt så klart. På julafton ska alla ha just sin favoritskinka på julbordet. Och det finns många varianter av skinkor. Stora, mellan och små. Genom att stycka skinkan på olika sätt får vi fram rätt storlek på julskinkorna. De får också olika form beroende på vilka/vilken detalj det är. Julskinkor som består av fransyskan är mer avlånga än de som besår av rostbiffen.

Skinkorna är en stor del av grisen och en viktig försäljning för oss året runt

Det ska finnas en julskinka för alla storlekar på familjer.  Det är tydligt att våra stora skinkor minskar i försäljning och efterfrågan på de små ökar. Vi tar fram skinkor med eller utan svål som sedan blir rimmade och några rökta. Vissa vill tillaga sin skinka själv, medan andra föredrar en färdigkokt julskinka som bara ska griljeras. För oss innebär det ett 20-tal olika julskinkor.

Inte alls konstigt egentligen. Få saker är så traditionsbundet som julen och det innebär olika preferenser i vårt avlånga land. Vi gillar det som känns äkta det blir extra tydligt vid jul. Man kan säga att tradition är det nya moderna.

Man kan säga att tradition är det nya moderna

Jul är kul! Även om det känns lite märkligt att provsmaka rimmade tungor och revben så här när det är 25-grader varmt ute. Men så är utvecklingsarbetet, i vår bransch liksom i klädbranschen där redan höstkollektionen är klar och kanske även vinterns är på god väg.

Jul är kul! Även om det känns lite märkligt att provsmaka rimmade tungor och revben så här när det är 25-grader varmt ute.

Att ta fram design till julsortimentet är verkligen tacksamt. Det finns så mycket vackert som vi förknippar med julen. Inramningen finns där tydligt med snö och julstämning. En röd liten stuga i skogsbrynet där det lyser inbjudande ur fönstren.  Vackra färger i rött och grönt. Så det bara stänga värmen ute och släppa loss kreativiteten! I våra egna varumärken har vi en tydlig koppling till det lokala. Vem vill inte smaka på den småländska julen och en redigt rökt skånsk gårdsskinka är svår att motstå!

Det finns så mycket vackert som vi förknippar med julen. Inramningen finns där tydligt med snö och julstämning. En röd liten stuga i skogsbrynet där det lyser inbjudande ur fönstren. 

När vintern sedan väl är här och alla njuter av den goda julmaten gräver jag fram grillen i snön. För då är det dags att provsmaka 2015-års grillsortiment!

Grilldisken är lagd med färdigmarinerat kött och massor av underbart goda korvar. När jag själv lägger disken på morgonen, så gör jag alltid det med största omsorg och nöjer mig inte förrän jag fått det precis som den känslan av bilden jag har i huvudet. Det är som att måla en tavla - jag har ett mål, men inte ens jag själv vet var det slutar förrän jag lägger den sista pusselbiten i disken.

En välfylld köttdisk med välputsat kött ger ett mycket större säljtryck än en torftig och snålt tilltagen köttdisk som istället annars avslöjar ett bristande engagemang.

Eftersom den manuella köttdisken är som en säljmagnet som varken behöver extrapriser eller påtvingade köp är det helt avgörande hur slutresultatet blir på hela köttdisken. En välfylld köttdisk med välputsat kött ger ett mycket större säljtryck än en torftig och snålt tilltagen köttdisk som istället annars avslöjar ett bristande engagemang.

När jag sedan lagt klar disken så går jag alltid ut på andra sidan och ser hur det ser ut från kundens synvinkel. För mig som jobbar med mitt eget intresse så är det som att titta på ett konstverk när jag tittar på min egen köttdisk utifrån. Samma känsla vill jag att kunderna också ska känna och det vet jag att de gör. Jag glömmer aldrig de första kundernas reaktioner när vi byggt om till manuell köttdisk. De tittade och gick nästan förbi, men vände sedan tillbaka och sa;

- Vänta! Här måste vi köpa något! Kunden hade alltså inte för avsikt att köpa något, men kände ändå behovet att göra det när de såg den fina köttdiskens upplägg.

Blir det en plötslig och tidig värmebölja på våren, så vet kunderna att de alltid kan köpa färdigmarinerat svenskt kött att grilla...

Vi har visserligen många åretrunt-grillare, men de flesta kunder plockar ut grillen först nu när värmen kommer och så gör även jag. Det bästa med vår fina butik är att jag kan starta grillsäsongen när helst jag vill, eftersom jag inte är beroende av leverantörer av färdigmarinerat kött. Har man en manuell köttdisk och egna marinader så går jag efter vädret och det vet kunderna. Blir det en plötslig och tidig värmebölja på våren, så vet kunderna att de alltid kan köpa färdigmarinerat svenskt kött att grilla av bästa kvalitet på Kvantum innan våra konkurrenter ens fått in sina leveranser. 

Det tar ju några minuter att få köttet färdiggrillat, så för att hålla blodsockret på en jämn nivå tills köttet är klart, så tar jag alltid en Bernerwurst och en Käsekrainer från Helmut Walch tills köttet blir klart.

Alla marinader (10 olika) som jag använder till vårt kött finns även till försäljning i små burkar ovanför köttdisken. Där finns min egen favorit "Provence" den består av franska örter, vitlök och syra, vilket ger en underbar doft och smak och som passar utmärkt till både lamm-, fläsk och nötkött. Andra läckra smaker är "Buffalo Wing", "Honung Ingefära", "Rioja, med riktigt rödvin i", "BBQ", med flera. Det tar ju några minuter att få köttet färdiggrillat, så för att hålla blodsockret på en jämn nivå tills köttet är klart, så tar jag alltid en Bernerwurst och en Käsekrainer från Helmut Walch tills köttet blir klart. 



Jag har länge tänkt skriva en blogg om mat och träning, två saker som jag brinner för och som går hand i hand. Mycket output kräver också mycket input. Kroppen är gjord för att vara aktiv och för mig är det ett behov som måste tillgodoses genom träning eftersom jobbet innebär mycket tid framför datorn. När jag var ung red jag galopp på Täby utanför Stockholm och så blev det hästjobb i USA under några år. Under låg tid var det mycket löpning och på senare år har jag funnit lyckan i Cross Fit.

Mycket output kräver också mycket input.

Cross Fit är en högintensiv träningsform där man blandar styrka, smidighet och kondition. Träningen sker alltid i grupp ledd av en utbildad coach. Träningen är mitt andningshål där jag rensar hjärnan och hämtar kraft både mentalt och fysiskt. Vilket är helt nödvändigt för att klara det höga tempo som gäller både i jobbet och privat.

Träningen är mitt andningshål där jag rensar hjärnan och hämtar kraft både mentalt och fysiskt.

När man som jag tränar många gånger i veckan och dessutom har en medfödd hög förbränning krävs det mycket energi och näring. Många som tränar mycket dricker stora mängder med energi- och proteindrinkar av olika slag. Affärer som säljer kostpreparat poppar upp som svampar ur jorden. Säkert finns det dom som behöver tillskott, men inte friska personer som tränar några gånger i veckan. Då känns det bara onödigt och dyrt.

Säkert finns det dom som behöver tillskott, men inte friska personer som tränar några gånger i veckan. Då känns det bara onödigt och dyrt.

Jag tror på att ge kroppen den näring den behöver genom bra varierad kost anpassad efter det behov kroppen har. Som sagt anpassa input efter output. Barnen är alla på väg in i tonåren och är också mycket aktiva med olika sporter. Det är nu dom bygger en bra grund för framtiden med rätt mat och träning. Det är mitt ansvar att se till att dom får bra mat så dom kan utvecklas och bli starka.

Jag tror på att ge kroppen den näring den behöver genom bra varierad kost anpassad efter det behov kroppen har.

Intresset för mat liksom för träning är stort i hela familjen och sambon har jobbat många år inom restaurangbranschen. Hos familjen Sundelöf serveras det alltid svenskt kött och svenska mejeriprodukter. Ekologisk fisk och svenska grönsaker efter säsong alternativt ekologiska. Det är både enkelt och roligt att laga äkta och god mat från grunden. En bra hjälp för oss är veckans matkasse som underlättar vardagens måltider. Till helgen blir det mer innovativ matlagning, eller bara en god bit svenskt kött på grillen med grönsaker och en god sås!


För mycket och för lite skämmer allt. Det är ett uttryck som allt oftare dyker upp i min tankevärld. Inte minst idag när Livsmedelsverket gått ut med ett kostråd för kött.

Rådet baseras bland annat på vetenskaplig sammanställning av ett stort antal studier, genomförd 2007 av World Cancer Research Fund (WCRF).

Jag tycker att det är bra att Livsmedelsverket nu kompletterar sina tidigare kostråd med råd om kött och charkuterier. Rådet är att vi inte ska äta mer än 500 gram tillagat kött och charkuterier i veckan. Man följer de kostråd som andra nordiska länder också ger.

Detta betyder ungefär tre till fyra portioner kött i veckan och ett antal skinksmörgåsar. En skiva skinka motsvarar cirka 10 gram.  Lägg till en skiva bröd, en svensk tomat, några skivor gurka och ett par morötter så är det ett perfekt mellanmål.

I sitt pressmeddelande väljer Livsmedelsverket att fokusera på kostråden för just kött. Jag vill lyfta vikten av att också föra in livsstilsfaktorer och sätta köttet och maten i ett större sammanhang. Mot bakgrund av den kunskap som finns idag om samband mellan mat och cancer har WCRF sammanställt en lista med 10 råd för alla som vill anpassa sin livsstil, som jag tycker är en bra vägvisare. De tre viktigaste råden är:

      • Försök hålla vikten – undvik att bli överviktig
      • Motionera och rör på dig - gärna en halvtimme varje dag
      • Håll igen på socker och fett

På Svenskt kött vill vi inspirera till matglädje med svenskt kött och andra fina svenska råvaror. Och vi jobbar alltid efter mottot att äta varierat. Kött är godast i lagom mängd och med goda tillbehör som rotfrukter och grönsaker i säsong. När du köper kött eller charkuterier så titta efter märket Svenskt kött. Välj kött med omsorg som Livsmedelsverket så riktigt påpekar.


Kor och kalvar är ute i hagarna. Det är där de ska vara. Hos oss blommar nu viol, liljekonvalj, midsommarblommor och smörblommor, allt i ett. Grönskan är enorm. Hela vårt arbete går ut på att fånga solljuset, i den gröna växten skapas energi genom fotosyntesen och bonden tar hand om den energin via foder till djuren. Djuren ger oss förutom dessa vackra hagar kött till människans föda.

Vi vann 2014 års Miljöpris! Kolmårdens Djurpark instiftade pris Läderbaggen, utdelades under näringslivsgalan i Norrköping. Vi fick stå på scenen och ta emot priser och blommor under massa vackra ord om vårt arbete med ekologisk odling, hela kedjan från gräs till kött, till mat för våra gäster.

Fantastiskt omtumlande och glädjande. Ett bevis och tack för all vår strävan som vi gör i vårt arbete med djur och natur.

Fantastiskt omtumlande och glädjande. Ett bevis och tack för all vår strävan som vi gör i vårt arbete med djur och natur. Att vi utsågs måste också ses som ett tecken på tidens trend, även små företag i upplevelse och matbranschen är valbara. Närvarande i Norrköping fanns förutom alla kommunalråd och banker, Fiskeby, Holmens, Lundbergs med flera stora noterade företag.

Våra Herefordkor betar i Mariehovs kullar vid Göta Kanal, Norsholms Naturreservat och i hagen runt sjön Ören i Vånga. Alla hagarna har enorma ekar som sparats av generationer före oss.

Priset förutom äran är en resecheck och en vacker Läderbagge i trä. Läderbaggen är Östergötlands landskapsinsekt, eftersom vårt län är känt som ett av Europas bäst bevarade Eklandsskap. Läderbaggen lever i barken, den så kallade mullen på äldre träd, i över 250-300 år gamla träd hittar man stora musbajsar och det är spillning från larvstadiet.

Våra Herefordkor betar i Mariehovs kullar vid Göta Kanal, Norsholms Naturreservat och i hagen runt sjön Ören i Vånga. Alla hagarna har enorma ekar som sparats av generationer före oss.

Vi städar nu i trädgården efter vintern. Det är en utmaning att skapa en så slät gräsmatta att det går att klippa hos oss. Orsaken är en incident i vintras, någon hade glömt och stänga en grind bland kogruppen, så en morgon stod det 70 kor i trädgården. Det var blött, ingen tjäle och 70 glada kor, à 650 kilo, som tyckte detta var kul, skuttade omkring, gjorde rejäla märken i gräsmattan. Nu fyller vi i med sand så gott det går och hoppas på att gräsmattan brer ut sig.

Orsaken är en incident i vintras, någon hade glömt och stänga en grind bland kogruppen, så en morgon stod det 70 kor i trädgården.

Jag är helt övertygad om att de vet åt vilket håll de ska gå, det vill säga till trädgården, där är bonden han som kommer med maten. Vi hade fyra fem djur som smet hela hösten men de gick aldrig bort från gården utan höll sig på våra marker. Vi har en stor 90 väg som vore farligt om djuren gick ut på 2 km bort.

Andra vintermorgonen, december 2012 när gräset var snöfrostigt tyckte korna att de skulle gå hem från utgården Stjärntorp. De gick ut, följde vägen, men svängde fel borta i korset upp mot 90-vägen, men insåg efter 500 meter att detta är inte vägen hem utan vände och gick rätt, det vill säga 1 km åt andra hållet och gick in på gårdsplanen och la sig och vila. När vi kom ut på morgonen kunde vi se 32 kor liggande och idissla och vänta in oss. Spåren i nysnön som kommit på natten, avslöjade deras väg.

Det som är absolut mest spännande är våra matvandringar vi utvecklat.

Försommaren innebär massa aktiviteter för oss som säljer mat direkt till kund. Vi åker på marknader, grillar på catering, gör studentbufféer och så vidare.

Det som är absolut mest spännande är våra matvandringar vi utvecklat. Vi vandrar i naturen på Östgötaleden, på stigar, på spångar upp genom Biskop Brask ruiner och berättar historien, om vårt kulturarv och visar vad våra Hereforddjur äter, ger smakprov på ätliga växter och har med tillagad mat inspirerad av naturen och vårt matarv. Ett samarrangemang mellan oss och biologen Anette som kör rullande naturskola i Norrköping.

Gästerna i måndags var lyriska, de sa att de fick mycket mer än vad de kunde anat när de bokade, men så är vi - vi som lever nära naturen vi bara gör och känner, vi är inte så duktiga att beskriva det i ord. För då skulle vi vara poeter, det är så sinnligt och har så många dimensioner. Visan som Evert Taube skrev och Anette sjunger på matvandringen får symbolisera:

Ormbräken rister sin slingrande topp, slår upp sina gröna vingar
Lillkalven kisar o dansar galopp, i hagen där lövsången klingar
Gökar gala, ärla och svala, jaga sin föda i flygande fläng,
Fruktträden blomma, fåren de fromma
Beta bland bergen, bland sälta och äng
Solvärmen dallra kring holmar och skär,
Sommaren är HÄÄR

Jag är en sann korvälskare och kan till och med många gånger föredra en god korv framför en ren köttbit. Korv för mig är en salig blandning av smaker, konsistens och känsla när man äter den - ungefär som en nördig vinprovare utvärderar kvaliteten på ett gott vin. Men vad kan man egentligen kräva av en korvtillverkare?

Korv är för mig är en salig blandning av smaker, konsistens och känsla när man äter den - ungefär som en nördig vinprovare utvärderar kvaliteten på ett gott vin.

I vår manuella köttavdelning kan du alltid köpa de godaste korvarna som huvudsakligen kommer ifrån Helmut Walch i Frölunda och som bara innehåller svenska råvaror av högsta kvalitet. Men jag vill utfärda en varning för att de är starkt beroendeframkallande.

Men jag vill utfärda en varning för att de är starkt beroendeframkallande.

Kunderna tror ju ibland att det endast handlar om att välja korvar med en hög kötthalt. Men det handlar om så mycket mer när det gäller korvkvalitet. I mångt och mycket rör det sig om förhållandet mellan kött, fett och kryddor när man ska tillverka en fin korv. Det är helt enkelt ett hantverk, där man behöver kunskap om råvarorna.

Mitt råd till dig som kund är att du ska gå efter smaken och konsistensen och inte bara fokusera på kötthalten.

I mångt och mycket rör det sig om förhållandet mellan kött, fett och kryddor när man ska tillverka en fin korv. Det är helt enkelt ett hantverk, där man behöver kunskap om råvarorna.

Men för att återgå till ursprungsfrågan vad man kan kräva av en korvtillverkare så undrar jag vilket ansvar Heiko Poth, vd på Helmut Walch Charkuteri har när jag nu blivit beroende av hans korvar sedan jag börjat sälja dem? Sverker Olofsson i gamla Plus hade definitivt sagt att "Ska det få va´ så här? Du är ju ändå ansvarig? Får man verkligen tillverka en korv som är så god att den leder till ett beroende för konsumenterna?".



Nyligen fick jag förmånen att delta vid ett av årets bästa event: Vin möter mat. Ett event som ordnades för tredje gången på Restaurang Syster O Bror i Stockholm. Grundtanken med eventet är att skapa ett nätverk mellan mat- och vinmänniskor, ett sätt att göra en brygga mellan två grupper som gärna håller sig på sin egen kant. Jag själv får väl anses vara en matmänniska i det här fallet, även om jag gillar vin.

Även om händerna i skrivande stund knappt har återhämtat sig efter skalningen blev det makalöst gott.

Ett litet mingel med gratisvin tänker ni? Nej nej, här lagades det mat för hela slanten (även om vinet var gratis). Alla deltagare delades upp i lag, alla lag med en kock och en sommelier. Helt förutsättningslöst med ett stort grönsaksbord och en given råvara skulle matglädje skapas. Mitt lag blev ansvariga för kungskrabba. 

Även om händerna i skrivande stund knappt har återhämtat sig efter skalningen blev det makalöst gott. Temat för dagen var Sydafrika och grillning. Sydafrikanska viner gjorde sig utmärkt då eventet ägde rum på Sydafrikas nationaldag och dessutom under landets 20:e år av demokrati.

Bryggan mellan mat och vin är given, men för mig blev det också en brygga till ursprunget: lantbruket.

Maten och vinet var suveränt och kunde ha intagits på vilken toppkrog som helst. Det mest suveräna med kvällen var ändå möjligheten att få träffa alla mat- och vinnördar. Bryggan mellan mat och vin är given, men för mig blev det också en brygga till ursprunget: lantbruket. Kopplingen mellan lantbruk, mat och dryck är viktigare än någonsin för att skapa en medvetenhet kring matens värde. 

För att jag som ekologisk lammuppfödare ska kunna kommunicera mervärdena av mina råvaror, krävs en koppling till de som tillagar dem. Kopplingen måste också finnas för att jag ska veta vad som efterfrågas av kockar och restauranggäster.

För att jag som ekologisk lammuppfödare ska kunna kommunicera mervärdena av mina råvaror, krävs en koppling till de som tillagar dem.

I mitt engagemang som Matlandetambassadör är den här typen av nätverkande A och O. Allt handlar om att minska avståndet mellan lantbruket och resten av samhället. I det arbetet är mat- och vinkännare en essentiell länk.

Stort tack till arrangörerna Karoline Nordefors (skribent & kökschef) och Fredrik Schelin (skribent & delägare Syster O Bror).

På mässan Gastro Nord jobbade jag i Martin & Serveras monter och pratade bland annat om unggris. Jag fick en hel del frågor av krögare som funderar på att börja köpa halva grisar från olika gårdar. Dom var dock väldigt tveksamma till detta då dom tyckte det var svårt att få ekonomi i att köpa ett halvt djur.

I mitt fall tycker jag det svåraste är att veta vad man ska göra med filén.

Jag tänkte berätta lite hur jag tänker kring detta. I mitt fall tycker jag det svåraste är att veta vad man ska göra med filén. Den är så liten i förhållande till det övriga. För att kunna ta hand om en hel eller halv gris och få lönsamhet i det måste man vara lite påhittig och framförallt kommunicera detta på ett bra sätt till sina gäster. 

För att kunna ta hand om en hel eller halv gris och få lönsamhet i det måste man vara lite påhittig.

Att skriva en specifik detalj på menyn kan bli svårt men är man tydlig med att det är gris från en viss gård och samtidigt använder sina yrkeskunskaper på ett bra sätt för att förädla grisen tycker jag bara det är trevligt att skriva till exempel "variation på gris".

För att ta ett väldigt bra exempel på vad man gör med svålen så är den ju ett fantastiskt bra barsnacks. Friterade salta fläsksvålar är ju bland det godaste som finns. Inte en jordnöt i världen slår den smaken. Skrapa rent från kött och fett, låt sjuda i 30 minuter. Torka sedan på galler i ugnen på 80 grader 8-10 timmar. Låt gå över natten när restaurangen står tom. Bryt sedan i bitar och fritera på 190 grader tills det ”poppar”. Salta lätt. Busenkelt!

 Bryt sedan i bitar och fritera på 190 grader tills det ”poppar”. Salta lätt. Busenkelt!

Sidorna saltar man in och röker. Hemgjort bacon är riktigt smarrigt. Användbart som tillbehör i en ragu, nystekt på frukostbuffén eller krispiga bitar i salladen.

Skinkan benar jag ur och brässerar i god buljong med äpple och senap. Skivar tunt och serverar med pressgurka, gelé & gräddsås på lunchen. Den som inte får associationer till farmors söndagsmiddag kommer förstå när dom tar sin första tugga.

 Den som inte får associationer till farmors söndagsmiddag kommer förstå när dom tar sin första tugga.

Läggen kokar jag i god buljong och plockar ner i bitar. Serverar i en ragu tillsammans med till exempel kål och lökar.  Steker en god bit kotlett med fettet kvar som jag öser med smör och massa örter.

Karrén, späcket och bogen gör jag korv på. Kanske smaksätter med en god ost från min lokala mejerist. Serveras antingen i bröd med hemgjord senap i baren som ett snacks eller som kvällens special. Nygjord fläskkorv, ett gott rotmos och lite senap. Svårare behöver det inte vara. 

Nygjord fläskkorv, ett gott rotmos och lite senap. Svårare behöver det inte vara.

Självklart krävs det tid, lite engagemang och påhittighet. Men det är inte speciellt svårt att ta hand om en halv gris.

Är du fortfarande tveksam och undrar över ett gott korvrecept. Tveka inte att maila mig på info@anderssonfredrik.se så ska jag försöka vägleda dig. Lycka till!

Och om du undrar över filén? Ta med den hem till familjen, servera helstekt med kantarellsås på dom sista kantarellerna från förra sommaren som du har i frysen och potatisgratäng. Oslagbart!

Den södra lönnen blommor, den gula maskrosen lyser, sädesärlan går och vickar på sitt karaktäristiska sätt ute på gårdsplanen. Nu är det vår.

Vi ska nu få ut djuren i de olika hagarna så fort vi bara hinner. Det kräver en gedigen stängselrunda. Då åker vi runt med en fyrhjuling, har med nya stolp om de behöver bytas, kollar att elstängseltrådarna är hela efter vintern. 

Förstörarna av staket är i nämnd ordning: is, tjäle, snö, hoppande rådjur och älg, vildsvin som bökar och en och annan badjävel.

Förstörarna av staket är i nämnd ordning: is, tjäle, snö, hoppande rådjur och älg, vildsvin som bökar och en och annan badjävel. Utsläppet hos oss sker i ganska odramatiska former, djuren går ju ut och in hela vintern så det blir inte så mycket skuttande. Mer än tjuren som blir så nöjd och få komma till sina damer, att han börjar med lite extra brölande, skönsång och meddelar hela omvärlden vilken stor best han är.

...så beräknas årets besökare bli över fjolårets imponerande siffra på 200.000.

Läste om Arla´s mjölkbönder som anordnar 46 stycken kobetessläpp i år och med alla andra företag, så beräknas årets besökare bli över fjolårets imponerande siffra på 200.000.

Det är folk som fyller bilden med folk och barnvagnar och kör ut på landsbygden. Alla kommer för att få se kor skutta och hoppa, klappa kalvar och lära sig mer om var mjölken kommer ifrån, dricka mjölk och äta bulle. Fantastiskt! Det är viktigt med öppna gårdar. Vi har öppen grisgård den 18 maj och öppen gård med våra Hereforddjur på Torp den 14 juni. Då erbjuder vi istället Ko-safari. Gästerna sitter i en vagn och kör igenom hagen, kor och kalvar kommer nyfiket fram. Superuppskattat.

Vi har öppen grisgård den 18 maj och öppen gård med våra Hereforddjur på Torp den 14 juni.

Våra söner fyller år mitt i vårbruket och det ska nu firas med helstekt gris. Den saltar vi i fyra dagar och lättröker innan. Sedan spänner vi upp hela grisen på en ställning och lägger grillkol på backen och eldar på. Viktigt med att grilla mest under bog och bakdel, skydda mittpartiet med folie och sedan 4 timmar senare ha en mycket god måltid. En helstekt gris skapar bästa stämningen för både brännboll och andra lekar som kan passa alla generationer på gräsmattan.

En helstekt gris skapar bästa stämningen för både brännboll och andra lekar.

Lennart och jag har haft en mängd ungdomar omkring oss genom åren, det tarvar en egen liten beskrivning nu på våren när vi är igång och anställer sommarens personal.

Hemma på gården har vi haft utbytesstudenter från Australien, USA, Canada, Finland, svenska lantbrukselever, lärlingar, även ett flertal specialplaceringar från fosterhem.

Vi har sett traktorer gå rakt igenom fårstaket, en som svimmade när handen mötte en nystyckad grisfot istället för en falukorv, en som låg liggande i ryggskott och löneförhandlade, en som ridit sen barnsben tänkte vi servera rökt hästkött till, yrkesmilitärens dotter som vi var tvungen och placera längst ut på en traktor i timtal långt bort från småbarn. 

Men vi har fortsatt med ungdomar, vi tycker om det. Det ger en extra energi att se dem utvecklas.

Alla ungdomarna älskar djur. Det funkar jättebra, men deras förhållande till maskiner är olika, vi har sett allt från full gas, ej se sig omkring till tänka före och försiktighet. En traktor idag kostar lätt 750.000 kr, ett avbrutet kraftuttag (koppling mellan roterande maskiner och traktor ) kostar 6000 kr, ingen försäkring i världen tar detta.

Men vi har fortsatt med ungdomar, vi tycker om det. Det ger en extra energi att se dem utvecklas. Lennart är hur tålmodig som helst, gammal och erfaren.

Utbildad personal i Norsholm som styckare och kock finns, de jobbar året runt, men kompletteras med ungdomar varje sommar. Kravlistan är kort men viktig för en sommarvikarierna: Att de har ett positivt sätt och är pigga och glada. Sen tillkommer lite detaljer det vill säga, att de använder vår klädkod och följer schemat. 

En avgörande slutsats för oss är, att de minns vilken viktig syssla lantbruk och djurskötsel är, med jordens bästa för ögonen och hur vi producerar ett bra kött med all vår kärlek.

Tyvärr har många ungdomar stora krav från släkt och vänner att de inte kan jobba vissa datum, för de ska följa med till olika arrangemang. Hjälp dem och säg att de första jobben är så viktiga att det går absolut först, då finns det många som vill fortsätta anställa dom.

Något av vad det blivit av ungdomar som vi haft genom åren: revisor, doktorstuderande i medicin, byggingenjör, charkmästare, kock, it-tekniker, reseledare, mäklare, IKEA-anställd med mera. 

En avgörande slutsats för oss är, att de minns vilken viktig syssla lantbruk och djurskötsel är, med jordens bästa för ögonen och hur vi producerar ett bra kött med all vår kärlek.

Jag får ofta frågan: Hur ser jag att köttet är bra i butiken?

Jag har ett riktigt bra tips som jag tänker dela med mig av.  Jag brukar åka till stormarknaden på söndagkvällar. Det som möter mig är oftast hyfsat urplockade diskar, särskilt i dessa grilltider. Men och nu säger jag men! Det som ligger kvar är oftast rena guldgruvan. Överlag är vi svenskar väldigt rädda för det insprängda fettet i köttet.
Jag brukar åka till stormarknaden på söndagkvällar.

Jag hittar välmarmorerade biffar, högrev med härligt fett eller gris med fettådring. Och nu till det bästa av allt. Oftast vill butikerna bli av med det som är kvar för att ge plats åt nytt som kommer in efter helgen. Det innebär en röd etikett med 50% rabatt för till exempel kort datum.

Kan det bli bättre? Välmarmorerat kött som legat till sig i förpackningen och sedan till halva priset.

Men nu undrar ni kanske fortfarande: Hur ser jag att köttet är fräscht då?

Börja med att titta i tråget. Är det mycket vätska? Är köttet förpackat i vacuumförpackning kan det finnas lite vätska. Det är inget att oroa sig över.

Färskt kött är alltid torrt på ytan och doftar friskt. En söt doft tyder på att t ex kylkedjan brutits. Fläskkött ska vara rosa eller mörkare rosa åt det bruna hållet. Skillnaden beror på vilken ras djuret har.

Färskt kött är alltid torrt på ytan och doftar friskt.

Nötkött ska vara rött, är det skiftande åt det blålila hållet bör man akta sig. Det kan tyda på stress och då spelar det ingen roll hur länge det mörats. Det blir segt ändå. Fettet bör vara vitt eller gult.

Lammköttet ska vara rött eller mörkrött. Även här ska man titta på fettet som ska vara vitt.

När det gäller tillagningen så tycker jag att man ska behålla fettet på under stekning. Sen väljer man själv om man vill skära bort det.

Det man ska tänka på när man köper kött med ben är att det är lite mer känsligt och bör handskas mer försiktigt. Öppna inte förpackningen innan tillagning om du inte måste. Ju mer man rör köttet med fingrarna desto större är faran att det blir ”smutsigt” och börjar brytas ned.

När det gäller tillagningen så tycker jag att man ska behålla fettet på under stekning. Sen väljer man själv om man vill skära bort det. Men det går inte att sticka under stolen med att fettet under tillagningen ökar både smak och fräschör.

En god biff ska inte grillas i bit.

Och såhär i grilltider vill jag ge er några goda råd:

  • Låt elden lägga sig, när det är jämn och fin glöd är det dags att grilla. Inte när det fortfarande flammar.
  • En god biff ska inte grillas i bit. En bra svensk biff av god kvalitet med fettkappan kvar kräver endast salt och lite peppar i en tjock skiva. Grilla någon minut på varje sida och låt sedan vila några minuter.

Lycka till!



Priset som Sveriges bästa kött- och charkuteriavdelning för 2013 på Dagligvarugalan är hedrande och det tar vi emot med mycket stor glädje.

Det påverkar oss otroligt mycket i vårt fortsatta arbete, då vi får bekräftelse på att det vi gör uppskattas mycket. Inte bara av våra kunder, utan även av kunder till våra konkurrenter, som tillfälligt kommer förbi och handlar, även om de av olika skäl inte kan göra det kontinuerligt. De säger att de tydligt märker skillnaden!

Det påverkar oss otroligt mycket i vårt fortsatta arbete, då vi får bekräftelse på att det vi gör uppskattas mycket.

Priset på Dagligvarugalan handlade sammanfattningsvis om två avgörande frågor om hur nöjd kunden var med det bemötande och de råd och service de fick och kvaliteten på köttet som de köpt.

På Kvantum Kungsbacka har vi parallellt med att vi vuxit, koncentrerat oss på närproducerat svenskt kvalitetskött och det är något som våra kunder uppskattat mycket och som våra konkurrenter inte haft möjlighet att erbjuda på samma sätt. 

Jag tycker att det är viktigt att sätta svensk kvalitet före ett billigt pris för att kunden ska bli nöjd, för man får ju som sagt vad man betalar för.

Vårt fina kvalitetskött från grislevererades av Svenska Gårdar från slakthuset i Göteborg när vi fick priset. Köttet kom från gården Stommen Long, från bönderna Anders Wiberg och Daniel Stensson som 2011 blev utsedda till årets grisbönder. De är ett levande bevis på att omsorg om både djur och miljö lönar sig i Sverige och de är samtidigt ett föredöme och ambassadörer för svensk grisproduktion och för Kvantums kunder.

När det sen gäller nötkött så har vi valt Årnäs som är ett äkta Halländskt närproducerat kött från Varberg av den långhåriga rasen Highland Cattle. Detta säljer vi bara i den manuella köttdisken. Men som om inte det var nog så finns även närproducerat nötkött som heter Kungskött av rasen Blonde från Benny Johansson från Isakstorpet i Fjärås som styckas och alltid packas på blå tråg för att underlätta för kunden att hitta det.

Jag tycker att det är viktigt att sätta svensk kvalitet före ett billigt pris för att kunden ska bli nöjd, för man får ju som sagt vad man betalar för.



Jag hade en intressant diskussion för några dagar sedan med en chaufför som kör budbil och levererar kött till olika restauranger. Jag är inte ute efter att hänga ut krögare eller köksmästare i och med detta.

Men vi diskuterade en del om hur man gärna pratar nuförtiden om var djuren kommer ifrån, var osten är ystad eller var ölet är bryggt.

Men vi diskuterade en del om hur man gärna pratar nuförtiden om var djuren kommer ifrån, var osten är ystad eller var ölet är bryggt. Det roliga med det hela var att han levererar en hel del kött varje vecka och är också en intresserad gäst. En gäst som gärna besöker de restaurangerna han levererar till. I flera fall har han sett fina gårdsnamn på menyn men vetat med sig att han levererat holländsk kalv eller amerikansk biff.

Det som tynger mig är vad man som krögare/köksmästare tänker med när man försöker med dessa fulknep.

Självklart är det undantagsfall vi pratar om här. Det som tynger mig är vad man som krögare/köksmästare tänker på när man försöker med dessa fulknep. Svenska bönder går på knäna. Dom sliter hårt varje dag året runt för att få sin verksamhet att gå ihop. Dom lyssnar på branschen och levererar bättre och bättre kvalitet, investerar i nya dyra maskiner och sköter sig prickfritt. Men dom får inte tillräckligt betalt för sitt fina kött utan tvingas sälja till underpris för att i alla fall få in några kronor.

Våra bönder tvingas slakta sina djur, stänga sina gårdar och i många fall in i arbetslöshet. Ni krögare som tänker att det inte spelar så stor roll, tänk i ett litet mer långsiktigt perspektiv än att er nästa Thailandsresa ska betalas.

Vi i restaurangbranchen måste agera. Skriver vi på vår fina meny att det är svenskt kött vi serverar får vi banne mig se till att det är kött från Sverige och inte importkött. Att lura våra gäster att tro att det är svenskt kött som serveras på deras tallrik när det i själva verket är en amerikansk biff är helt enkelt inte OK. Jag kan förstå att man tänker att det inte spelar någon roll. Kött som kött, men det drabbar ju faktiskt vårt land. Våra bönder tvingas slakta sina djur, stänga sina gårdar och i många fall in i arbetslöshet. Ni krögare som tänker att det inte spelar så stor roll, tänk i ett litet mer långsiktigt perspektiv än att er nästa Thailandsresa ska betalas. Vi har ett ansvar och det är dags att stå upp för våra bönder.

Våga för en dialog med din bonde/kötthandlare. Berättar vi inte vad vi vill servera på våra tallrikar är det inte lätt att veta vad dom ska producera.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen: våga föra en dialog med din bonde/kötthandlare. Berättar vi inte vad vi vill servera på våra tallrikar är det inte lätt att veta vad dom ska producera.

Varje vår blir man så glad över det nya spirande gräset. Vi har gräs i parker, gräsmattor hemma och på våra åkrar. Alla som köpt vallfrö till sin gräsmatta vet vilken stort utbud som finns av olika gräsfröer. Jag som bonde får hem frökataloger som kan passa till olika sorters jordar, till exempel mulljord, lerjordar och anpassat till vilket pH som jorden har. Sedan ska vi det tas hänsyn till vilka krav vi har på fodret som vi tänker skörda på vallen. Djurfodret är jätteviktig del både för ekonomin och vilken produkt vi vill ha.

Djurfodret är jätteviktig del både för ekonomin och vilken produkt vi vill ha.

Ni har säkert hört talas om att gräsuppfött djur har mer Omega 3-fetter. Det anses nyttigare och andra föredrar det av smakskäl. I USA så gör man reklam för cornfeed beef, det är inget för oss. Majs kan vi äta själva, bättre att nöt och lammdjuren äter gräs och vall som vuxit i vår svenska hagar. Om det då också är nyttigare blir jag bara glad. Våra Hereforddjur som äter gräs i hagmarkerna från tidig maj till sena oktober får ju en fantastisk smak. Då gäller det att fullfölja det med vinterfodret.

Majs kan vi äta själva, bättre att nöt och lammdjuren äter gräs och vall som vuxit i vår svenska hagar.

Tillbaka till vilka fröer vi väljer för vallen. Vi som är Krav-odlare har ett särskilt urval av sorter (alla superdyra). Mycket klöver ingår i vallfröerna, allt för att få en god skörd utan konstgödning. Vi sår in vallen i en skyddsgröda år ett och skördar den första gången år två. Sen skördar vi vallen i tre till fyra år innan vi bryter den för en annan gröda. Fungerande växtföljd är jätteviktigt för ekologisk odling.

Vi kan också skörda våra mulljordar som har fint ängshö, fina grässtrån tunna och spröda, för på mulljorden trivs inte klövern. Det gräset är som godis för hästar, lamm och kalvar, det sparar vi till dom.

Ängshö är som godis för hästar, lamm och kalvar, det sparar vi till dom.

För att ha tillräckligt med foder till våra djur krävs 1,5 hektar (15.000 m2) hagmark per herefordko och sedan vinterfoder, som är cirka 20 stora ensilagebalar per djur. Eftersom vi har 175 kor bli den ansenliga mängden ungefär 4000 balar till varje vinter. Så en djurbonde är verkligen en växtodlare i Sverige också, till skillnad mot till exempel i Argentina där djuren kan beta året runt.

Innan betessläpp så ser vi över klövarna på tjurarna. Ni skulle vara med.

Innan betessläpp så ser vi över klövarna på tjurarna. Ni skulle vara med. Det är ett projekt att få in en stor tjur på cirka 1000 kilo i kreatursfållan. Sedan fäster man en bred rem runt varje fot och vinchar upp och placerar klöven på en liten träpall, ett mothåll innan man putsar bort tån på klöven. Fyra ben senare när tjuren är klar har man troligen fått en och annan visp i ansiktet med en skitig svans. Men vad gör man inte för en god klövvård. Den kvällen måste huset ha varmvatten, vilket kräver att någon varit förutseende och tänt i pannan.

Nu ska jag ner till köttbutiken i Norsholm och lägga en superfin köttdisk. Kolla in bilden, visst blir man glad! Alltid spännande varje morgon. Vad tror vi blir efterfrågat idag? Jag satsar på clubsteak, det vill säga ryggbiff med ben och även entrecote med ben idag (cote de beuf). Vi gör färdigkryddade hamburgare, nymalt förstås, cirka 14% fett, salt och peppar. Vi gjorde husets lille prins i natt så nu finns det nyrökta små godingar.

Vi gör färdigkryddade hamburgare, nymalt förstås, cirka 14% fett, salt och peppar.

Vissa lördagar åker vi till Tumba. Vi fyller lilla kylbilen med en massa gott kött och charkuterier, till de som hittat oss genom en blomsteraffär där. En liten annorlunda affärsidé med kött utanför en blombutik, dock en mycket uppskattad service. Till dess måste vi spara T-bone-steak.

En liten annorlunda affärsidé med kött utanför en blombutik, dock en mycket uppskattad service.

Håller på och planerar påsk, varför blev lamm efterfrågat till påsk? Vore mer naturligt på hösten men vi har tecknat avtal med lite olika bönder, så vi har nog lammstek så det klarar sig. Hoppas i alla fall.

Håller på och planerar påsk, varför blev lamm efterfrågat till påsk?

Men min Lennart han har skrämt upp hela släkten och barn att vi måste vara beredda på att sätta 6000 skogsplantor under påskhelgen. Det kanske tar bort lite magfläsk på mig vilket kanske inte vore så dumt. Jag gjorde dock en upptäckt i förra veckan när jag tog på mig mina nya vårbyxor i beige färg (utan gräsfläckar) att de är gjorda i stretch, vilket gör att inget klämmer eller skaver, kräver helt enkelt bälte. Jippi, vilken uppfinning! Vi hörs.