Blogg

I min presentation skriver jag att jag inte är så lik bondestereotypen och den senaste veckan är nog en bra förklaring till varför.

Den förra veckan inleddes extremt bondetypiskt med en längre vistelse på gården full med vårens allra största höjdpunkt: lamningen. Vår tidiga lamningsgrupp med 25 tackor klämde under lite mer än en veckas tid fram alla sina 75 lamm. Uttrycket att ”det sprutar fram lamm” visar sig varje år vara mer bokstavligt än bildligt talat. Lamningen är en underbar period. Att varje dag (och natt) se små lamm resa sig upp för första gången är inget annat än ljuvligt. Men lamningen är också en av de jobbigare perioderna arbetsmässigt. Tillsyn flera gånger om natten och ständigt arbete under dagtid tär på krafterna. Den finaste stunden är när allt är över och man kan ta sig tid att sitta i ett hav av lamm och gosa – den lyckan väger upp alla sömnlösa nätter.

Att varje dag (och natt) se små lamm resa sig upp för första gången är inget annat än ljuvligt.

Senare under veckan blev min utnämning som ny Matlandetambassadör för Närke offentlig. Det är något jag är mycket hedrad över och jag ser fram emot arbetet som väntar. Det resulterade i alla fall i ett stort mediauppbåd och ett heldagsmöte på Landsbygdsdepartementet i Stockholm med alla ambassadörer och landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

Senare under veckan blev min utnämning som ny Matlandetambassadör för Närke offentlig.

Lite kulturella aktiviteter hanns med också när jag såg musikalen Cabaret som nu sätts upp på Uppsala Stadsteater. Plötsligt befann jag mig i 30-talets Berlin på rökiga nattklubbar under nazitysklands skrämmande uppbyggelse. En gripande uppsättning där Sarah Dawn Finer gör en fantastisk prestation som Sally Bowles.

Någonstans däremellan hann jag också skriva min sista tentamen i min treåriga lantmästarutbildning.

Att röra sig i okända miljöer och skaffa sig nya intryck är nödvändigt för att bli en framgångsrik lantbruksföretagare.

Det där kan ha låtit som ett enda skrytande över en hektisk vecka, men faktum är att jag känner mig mycket priviligierad över att kunna vara bonde och samtidigt hinna med allt det andra. Att vara bonde handlar inte längre om att gå upp klockan sex på morgonen och arbeta stenhårt fysiskt i 14 timmar (bara ibland). Att röra sig i okända miljöer och skaffa sig nya intryck är nödvändigt för att bli en framgångsrik lantbruksföretagare.

Det är också kärnan i mitt framtida arbete som Matlandetambassadör. Vi bönder måste börja se ”konsumenter” lite mer som människor, medan de där människorna måste börja se ”bönder” lite mer som människor, snarare än ett exotiskt inslag i TV4 klockan åtta.



Det hela började en kväll efter jobbet när jag var på stormarknaden och letade pålägg. Jag fick tag i en skinka med Svenskt kött-märket på och lade ner den i min varukorg. Gick vidare mot köttdisken och skulle ha blandfärs. Även där hittade jag en förpackning med märket. Då slog det mig, varför skulle inte jag kunna märka min meny med märket? Jag har ju kött från djur som är födda, uppfödda, styckade och slaktade i Sverige.

Då slog det mig, varför skulle inte jag kunna märka min meny med märket?

Jag gillar sociala medier eftersom det är ett bra sätt att få information och hänga med i vad som händer i världen. Precis samma dag hade Svenskt Kött twittrat om vad som gällde för att märka med deras märke. Jag hade innan haft lite kontakt med Elisabet Qvarford på twitter som är kommunikatör på Svenskt Kött och slängde iväg frågan till henne.

– Vad krävs för att få använda Svenskt Kött märket på restaurang?

Det fanns inga riktlinjer färdiga utan Elisabet bad att få återkomma och veckan efter var det Mitt Kök-mässa i Göteborg. Vi träffades snabbt och enades om att det måste kunna fungera. Jag började direkt med att se till att mina leverantörer inte tog in djur som var födda utomlands eller liknande. Jag säkerställde att alla våra charkuterier producerades på svenskt kött. Allt var ju egentligen en självklarhet men jag skaffade den dokumentation som behövdes. Alla företag som levererar kött och charkuterier till restaurangen måste till exempel vara ansluta till Svenskt köttmärkningen.

Eftersom restaurang West Coast på Gothia Towers även levererar hotellets room-service arbetade vi också fram en plan för hur vi skulle kommunicera att allt kött var svenskt även där.

Alla företag som levererar kött och charkuterier till restaurangen måste till exempel vara ansluta till Svenskt köttmärkningen.

Den 28 november 2012 fick vi börja använda märket Svenskt kött. En dag jag sent kommer glömma. Jag kunde stolt servera kött på mina tallrikar som kom från glada djur som fötts upp efter världens strängaste djurlagstiftning.

Vi ville kommunicera för våra gäster att vi har valt vårt kött med omsorg.

Anledningen till att vi ville göra detta var för att vi ville visa att vi på West Coast bryr oss. Vi ville kommunicera för våra gäster att vi har valt vårt kött med omsorg. Att vi har en dialog med våra producenter och att vi på mindre än 2 timmar kan stå i ladugården och visa upp var våra djur lever.

Häng med framöver så berättar jag om varför jag har valt att bara jobba med svenskt kött och hur ni också kan göra det.


Att långkok ligger rätt i tiden kan man konstatera då pulled pork blev det mest sökta ordet inom livsmedel på Google 2013!

Kött blir fantastiskt gott när det tillagas på låg värme och under en lång tid. Själv tycker jag det är praktiskt att sätta in en gryta med en hel köttbit och rotgrönsaker i ugnen på låg värme på morgonen, så är den färdig att äta när man kommer hem. Mustiga grytor som boeuf bourguignon och chili på högrev tycker jag blir bäst och tar kortare tid i en tryckkokare. Trenden är även tydlig på restaurangsidan där det poppar upp ställen där man kan få en god gryta, antingen på plats eller med sig hem.

Kött blir fantastiskt gott när det tillagas på låg värme och under en lång tid.

God mat som är enkel att tillaga tilltalar många. Många gör dessutom inte sitt val av middag förrän de står i butiken. Där har färdiglagad pulled pork träffat mitt i prick. Man slipper hitta recept och hålla koll på ugnen, det är bara att värma och njuta med goda tillbehör.

Inom vår produktutveckling på KLS Ugglarps har vi en rad olika sous vide-projekt igång. Sous vide betyder att vi kryddar och kokar så att konsumenten sedan bara värmer det färdiglagade köttet. Vi provar oss fram med olika köttdetaljer, smaksättningar, temperaturer och koktider.

Det är fantastiskt roligt att få kombinera kunskapen om olika styckningsdetaljer med intresset för matlagning.

Långkok skapar unika möjligheter att lyfta värdet på detaljer som vi annars har svårt att få ut ett bra pris för. Det kan till exempel vara bogen som till stor del går till färs. Att höja värdet på dessa detaljer, som ofta kräver lite längre tillagningstider, är en av många viktiga faktorer när vi ska höja värdet på svenskt kött.

Jag förutspår att trenden med kött som tillagas länge kommer att hålla i sig.

Det är fantastiskt roligt att få kombinera kunskapen om olika styckningsdetaljer med intresset för matlagning. En del av mitt jobb handlar om att ”trendspana” och försöka se vad som kommer bli populärt om ett halvår - ett år.  Jag förutspår att trenden med kött som tillagas länge kommer att hålla i sig. Det kommer finnas ett brett urval av spännande produkter i butikerna framöver – resan har bara börjat med pulled pork!

Varför inte prova att laga pulled pork i helgen? Här finns två recept!

Ena stunden snöar det, andra regnar det. Tjuren 1287 Pikant av Vinga-Vånga trivs i snö. Vi har nu 8 avelstjurar gående i en grupp. Den äldsta är 7 år och den yngsta i gruppen 2 år och de har fri tillgång till vårt ensilerade grönfoder. De håller sams bara om de får göra upp om vem som är starkast, så det är stadfäst. De släpptes ihop ute i en stor hage i höstas efter att vi flyttat hem dem från sina olika ko-flockar. Du må tro att det ryker i mossan då. När till exempel två stycken 1100-1200 kilos tjurar gör upp, då viker de mindre som är yngre fort undan. Inom parentes var våra två grabbar under tonåringstiden likadana, de var tvungen och testa vem som var starkast!

Vi avlar för att våra djur ska ha lätta kalvningar, gå ute och äta hagmarksbete, göra fint i landskapet och till sist ge ett fint och gott kött.

Lennart har under veckan varit i Malmö med en stor tjur och visat på en avelsutställning. Då tvättas, schamponeras och fönas hela tjuren först i fyra dagar innan visning. Själva visningsdagen extra noga, man ska även tänka på hur hårmanen fönas, så man framhåller alla muskler på bästa sätt. Fin vit ny repgrimma har vi flätat inför utställning. Ett extra rep till nosringen och en joystick för att kunna ställa upp djuret på bästa sätt.

Domaren bedömer utifrån funktionell exteriör, en tjur ska ha lätt att röra sig, bra musklad bakdel och rygg. Vi avlar för att våra djur ska ha lätta kalvningar, gå ute och äta hagmarksbete, göra fint i landskapet och till sist ge ett fint och gott kött. Lennart kom hem med första pris; rosett, lotterivinst och en fin Angus-kviga.

Vår färs mals dag ett, för leverans nästa dag, vilket garanterar närhet.

Själv har jag malt nötfärs av naturbeteskött och kört runt det till alla Finspångs skolor. Kvarnen är en gammal maskin, som säkert funnits i 35 år, köpt begagnad och den har lite olika hyss för sig. Det gäller att bitarna ramlar ner i lagom jämn takt annars går säkringen.

Men gud så god färs det blir - det säger alla vi träffar och levererar till. Vår färs mals dag ett, för leverans nästa dag, vilket garanterar närhet. Sedan har vi i avtalet att det ska vara naturbeteskött, det vill säga djuren ska varit ute och betat hagmark. Vi har massor av hagmark i Östergötland som det går åt många mular om de ska skötas.

Som det funkar nu, så tar skolorna vår färs två gånger per termin och däremellan tyskt kött, enligt uppgift.

Vi hoppas att fler kommuner orkar genomföra detta. Och gärna lite oftare. Som det funkar nu, så tar de vår färs två gånger per termin och däremellan tyskt kött, enligt uppgift. Vad jag också förvånas över, är beräkningsmängden per portion, det är 40 gram per barn i många fall, det kan gå upp till 80 gram om de bestämt att det ska bli köttfärslimpa. Mina barn skulle inte blivit mätta på den mängden. Men skolans personal beundrar jag, de är lojala och kan göra mycket gott på små pengar.

Men skolans personal beundrar jag, de är lojala och kan göra mycket gott på små pengar.

Vi har nyligen åkt runt och tittat på andra köttbutiker i Halland och blivit inspirerade. En fint upplagd köttdisk är så vackert tycker jag. Med lite tillbehör och en massa olika chark och marinader. Skåne och Halland har på ganska korta avstånd rätt många köttbutiker.

Idag, fredag har vi haft besök igen av Livsmedelsinspektören i Linköping (de hade ett litet projekt för att kolla märkningen), vi försökte hinna serva dom samtidigt som vi höll på och packade lilla kylbilen med beställda köttlådor och annat kött och chark som vi ska leverera till Tumba i morgon.

Dagen har även innehållit utprovning av kryddsmör, tre smaker och tillverkning av fem kilo Salsiccia di Lucca, en råkorv, ljuvlig, den ska stekas i cirka 10 minuter och serveras med en god stuvad blomkål eller spenat till. Det blir det ikväll ihop med Babben, min favorit. Ha de så gott.


Under en lokal matmässa jag deltog vid för några helger sedan var frågan i rubriken en av de vanligare. Möjligtvis efter frågan om inte lammkött smakar ull, något som de flesta fick motbevisat efter att ha smakat min utsökta rökta fårfiol som jag bjöd besökarna på. Men åter till frågan. Många tror att lamm blir ekologiska bara de fått vara ute och beta gräs. Så är det inte riktigt, även om får och lamm är ett djurslag som borde omfattas av mer regler för att kunna bli ekologiskt certifierade, enligt mig.

Många tror att lamm blir ekologiska bara de fått vara ute och beta gräs.

För det första är ytor och mått i ekologiska stall större än vad som krävs i den svenska djurskyddslagen. Mer utrymme ger större möjligheter för djuren att leva ut sina naturliga beteenden, vilket minskar stress. Djuren ska ha tillgång till rastgård utomhus, i de fall ytorna i stallet inte ligger i överkant och har tillräckligt med insläpp av ljus. För det andra är inte rutinmässig avmaskning tillåten, vilket förhindrar resistensspridning hos olika parasiter. 

Fåren i Sverige gör dessutom ett utmärkt arbete i naturvård och gynnande av biologisk mångfald.

Dubbel karenstid för läkemedel kan också nämnas (karens=period efter avslutad behandling till det att djuren kan slaktas). Detta minimerar risken för att läkemedelsrester kan finnas kvar i köttet. För det tredje ska fodret naturligtvis vara ekologiskt och alltså inte ha belastat miljön genom användning av bekämpningsmedel eller konstgödning. Kraftfodergivan till slaktdjur är begränsad till 30% och minst 60% av fodret ska komma från den egna gårdens verksamhet, något som gynnar de lokala kretsloppen. Siffrorna ovan gäller KRAV-certifierad produktion.

Svensk lammuppfödning håller generellt toppklass, med god djurhållning både konventionellt som ekologiskt.

Många menar också att lamm som importerats från till exempel Nya Zeeland har fått leva ett långt mer naturligt liv än våra svenska får, som tillbringar en stor del av sina liv i stallar. Det finns en viss sanning i det, men när vi lägger till transportavståndet från andra sidan jorden blir det inte lika attraktivt. Fåren i Sverige gör dessutom ett utmärkt arbete i naturvård och gynnande av biologisk mångfald. Vidare garanterar svensk djurhållning en bra hantering från födsel till slakt och en säker läkemedelsanvändning. Svensk lammuppfödning håller generellt toppklass, med god djurhållning både konventionellt som ekologiskt. Men om man värderar det jag nämnt i stycket ovan är KRAV-märket en garant - som på sikt driver djurhållningen mot att bli ännu mer vänlig för djur och miljö.






Betydelsen av ordet korv är väldigt omstridd. Vissa säger att det är släkt med ordet karva, medan andra säger att det är besläktat med isländskans kurfr som betyder stump eller avskuren bit.

Korven har funnits i Sverige ända sedan Gustav Vasas tid och dök upp i skrift första gången 1539. Korv ansågs från början inte vara fint nog utan riktade sig främst till arbetarklassen, men på 1800-talet fick korven ett rejält uppsving i Sverige och charkuterister blev böndernas ombud.

På 1900-talet blev det förbjudet med ”korvgubbar” med låda på magen, på grund av hälsoskäl. Då började de traditionella korvkioskerna poppa upp i vårt avlånga land.

Ingredienserna i Heberleins korvar väljs omsorgsfullt ut och vi använder endast svenskt nötkött, fläskkött och ryggspäck av hög kvalitet. Vi är en av få kvar som idag röker korven på gammalt traditionellt vis i rökar där vi eldar med al, bok och enris på golvet. Vi får då en produkt med äkta röksmak och längre hållbarhet eftersom rökningen torkar och konserverar produkten.

Korv på vårt vis

  • Köttet kommer till charkuteriet
  • Köttet saltas och får ligga i minst två dygn
  • Det saltade köttet mals och lyftes sedan över till blandaren där det blandas med kryddor. Var och en av våra korvar har sin unika smak och alldeles egna kryddblandning
  • Efter köttet blandats med kryddor stjälps det upp och lyfts upp i korvstopparen där vi stoppar korven i fjällster av ”naturtarm"
  • Efter det får korven vila någon timme så korven torkar en aning och smakerna från kryddorna kommer fram ordentligt innan det är dags för rökningen
  • Korvvagnarna rullas in i rökarna där tre vagnar får plats i var rök. Spån hälls ut på golvet och tänds på. Rökarna ska matas med nytt spån två gånger om dagen
  • Korvarna röks mellan 3 och 5 dygn beroende på tjocklek, väder och vind
  • Rökningen är i allra högsta grad ett jobb för den erfarne charkuteristen då man klämmer och känner att korven är färdig
  • När den äntligen är klar kan man förvänta sig ett resultat som är heeeeelt amazing. Jag älskar våra korvar!

Helena Jonsson, LRF och jag svarar med detta inlägg på kritiken mot den svenska köttkonsumtionen. Svenska bönder borde faktiskt föda upp fler djur än idag med tanke på att det skulle göra mindre klimatavtryck än mycket av importköttet. 

Den svenska köttkonsumtionen diskuteras i ett inlägg från Sveriges Konsumenter, Naturskyddsföreningen med flera på Brännpunkt den 11 februari. Vi menar också att det är viktigt att välja kött medvetet och den ökande importen av kött är negativ för klimatet. Det är också viktigt att skilja på konsumtion och produktion. Svenska bönder borde faktiskt föda upp fler djur än idag med tanke på att det skulle göra mindre klimatavtryck än mycket av importköttet. Vi värnar i allra högsta grad friska djur och förebyggande djurhälsovård och därmed en unikt låg antibiotikaförbrukning. Det stora problemet är det anonyma, importerade köttet. Vi välkomnar att artikelns undertecknare framhåller dessa viktiga klimat- och hälsoaspekter. 

Svenska bönder strävar sedan länge efter en alltmer hållbar produktion. Det kan handla om att lägga om till en effektivare gödselhantering, kartlägga sin energianvändning och kväveeffektivitet och att börja odla eget proteinfoder. Branscherna arbetar för att de kvarvarande sojainköpen under 2015 ska vara hållbarhetscertifierade och LRFs dotterbolag Svenskt sigill har tillsammans med KRAV tagit fram ett system och märkning för klimatcertifiering. De betande djuren är en del av ett hållbart jordbruk. De omvandlar näringen i gräs till kött och mjölk så att den blir tillgänglig för oss människor. Sverige har god tillgång till vatten och bra villkor för gräsproduktion. 

Den 40-procentiga ökning av köttkonsumtionen som skett sedan 1990 har uteslutande bestått av importerat kött. Vid en jämförelse bidrar exempelvis det brasilianska köttet med 30-40 procent mer utsläpp av växthusgaser jämfört med svenskt kött. Vi vet också att en majoritet av Sveriges konsumenter vill välja svenskt kött och LRF och Svenskt Kött har tillsammans med handeln tagit initiativ till en frivillig ursprungsmärkning av svenskt kött. 

Vi menar dock att brevskrivarna blandar ihop minskad köttkonsumtion med minskade utsläpp av klimatgaser. Att ersätta kött som har låga utsläpp med vegetabilier med högre utsläpp ger ingen klimatvinst. Sambanden är komplexa. Samtidigt är det tyvärr nödvändigt att understryka det självklara: det är inte främst antalet idisslande djur som orsakat klimathoten utan förbränningen av fossil energi.

När det gäller konsumtionen av kött är det ganska enkelt – hellre lite mindre men välj svenskt.

Helena Jonsson, förbundsordförande LRF
Maria Forshufvud, vd, Svenskt Kött

Läs även replik från Marie Söderqvist, vd Livsmedelsföretagen:Vädjan till företagare är helt missriktad 

För mig som ekologisk lammbonde står djurens välmående alltid i centrum. Från det att tackorna lammar, med många sömnlösa nätter – till det att jag kör lammen till det lokala slakteriet. Jag klappar dem, pratar med dem och ger dem namn. Många tycker att det är underligt; hur kan man gosa med ett djur man ska äta upp? Det är inte alls en underlig fråga. Faktum är att jag själv frågar mig samma fråga ofta och dagligen tänker på förhållandet mellan människor, djur och natur.

Många tycker att det är underligt; hur kan man gosa med ett djur man ska äta upp?

Jag har ingen bra förklaring till hur man kan äta upp en djurkompis. Däremot vet jag vet att så länge jag med gott samvete kan äta kött från djur jag själv fött upp och pratat med, är det okej. Jag har ju sett till att mina djur fått leva ett så naturligt, stressfritt och värdigt djurliv som bara är möjligt - och jag vet att jag inte skulle kunna ge dem namn om jag inte var stensäker på ovanstående.

Jag har ju sett till att mina djur fått leva ett så naturligt, stressfritt och värdigt djurliv som bara är möjligt.

Frågan om att äta kött är en fråga i sig. Nu fokuserar vi på att kött med bra kvalitet är gott och nyttigt, i lagom mängd. Genom att ge mina djur ett naturligt och stressfritt liv där de bara äter gräs, ger jag rättvisa åt detta fantastiska livsmedel. Varje gång jag äter kött från mina egna lamm infinner sig alltid en liten högtidskänsla. Ska vi då lägga till de ekosystemtjänster djuren skapar av att beta gräs och den biologiska mångfald som gynnas, är det faktiskt en ren vinst att äta det här köttet.

Glädjen i bondelivet bottnar för mig i att se glada djur varje dag.

Det är lätt att fastna i slentrianmässiga rutiner oavsett vad man jobbar med. På något vis tycker jag ändå att det är farligare om man gör det när man jobbar med levande varelser. Min värsta mardröm är att en dag vakna upp och finna mig i en situation där jag slentrianmässigt producerar djur, med rationalitet och ekonomi som största drivkraft. Glädjen i bondelivet bottnar för mig i att se glada djur varje dag – en glädje som smittar av sig på naturen runt gården och på alla de som äter kött från mina lamm.


Vintersolen lyser så snön gnistrar vissa dagar, men idag är det mulet och nästan på noll. Två kor har behagat kalva i natt. Båda är cirka 4 år och detta är deras andra kalvning. Lennart, som mest jobbar på gården, flyttar in ko och kalv i egen box, så kallat BB. Där får de lugn och ro och kalven hittar till livets första smakprov av spene. En kalv ställer sig upp en halvtimme efter födseln och försöker då buffa uppåt för att hitta juvret.

Två kor har behagat kalva i natt, båda är cirka 4 år och deras andra kalvning.

Mammans första instinkt är att slicka kalven ren och torr över hela kroppen. Sedan när kalven står bredvid kon och diar, hjälper ofta kons slickningar bak på svansroten kalven att få den rätta direflexen. På människa tror jag vi kan se hur lilla bebisens hand knyts och öppnas, likadant kattungen som trampar mot mammans juver.

Vi väntar totalt 160 kalvar denna vår men gläds likafullt över varje lyckad kalvning. Så fort vi möter en bondekompis frågar man alltid om skörd, väder och i kalvningsäsong; hur går kalvningarna?

Den här tiden är alla djur inne i öppna stallar där de kan ströva fritt. Vi blåser in halm i deras boxar varje måndag, onsdag och fredag. Så just nu ligger alla i nyströdda halmboxar, det är så rogivande och se dom. En ko fördelar sitt dygn i tre lika delar; 8 timmar äta, 8 timmar sova och 8 timmar ligga ner och idissla (de stöter helt enkelt  upp lite redan tuggad mat och tuggar om den). Det vore något för oss stressade människor att ta efter.

Vintern gillar vi. Då vi planerar inför säsongen, har gått ner i varv efter alla julhelger och allmänt plåstrar om oss själva. Hinner med både tandläkaren, hårfrissan och fotvård. Gott för både kropp och själ.

Ni ska veta att det är spännande att sälja gott kött över disk.

Mina uppgifter den här veckan har varit allt ifrån att baka ny blodpudding, göra salsiccia, packa kött som styckarn tar fram, mala köttfärs till hela Vadstena kommuns skolor och sälja kött över disk.

Ni ska veta att det är spännande att sälja gott kött över disk. Man får så många intryck av kunderna. I lördags till exempel så sa kunden att vi hjälpte henne till ett lyckad 60-årskalas, tack vare KRAV-godkänd, välsmakande rostbiff och färdiga lammspett.

Strax efteråt kom fyra grabbar i 30-årsåldern som skulle följa Superbowl hela natten och de ville naturligtvis ha stans bästa hamburgerkött.

Damen som jag inspirerade att testa oxsvanssoppa förra veckan kom tillbaka och berättade hur ljuvligt det var. Och killen som skulle laga mat till 10 grabbar från jobbet kom och skulle ha bästa välhängda entrecôten. Hängmörning i ett par veckor gör att köttet lättar, avdunstar och det som är kvar får en koncentrerad smak.

Vi säljer kött som är välhängt, har fettkappa och har insprängt fett och jag brukar säga; numera vid 50+ är jag ett levande exempel, på välhängt, med fettkappa och lite insprängt, trebarnshull. Vi hörs igen!

SVT rapporteradenyligen om hur svenska slakterier säger upp avtalen för ett antal svenska grisgårdar då de inte lyckas sälja köttet vidare. Men det är inte så att vi svenskar har minskat vår konsumtion av griskött, snarare tvärtom. Problemet är Sverige har blivit en överskottsmarknad där omvärlden säljer billigt griskött och därmed lägger fler av oss fläsk på tallriken som kommer från djur som inte har fötts upp enligt de hårdare djurskyddskrav som gäller i Sverige.

Importen av griskött har fördubblats på tio år och 40 procent av det griskött vi äter kommer från ett annat land. Det handlar framför allt om det mer anonyma köttet, det som blir råvara i korven, smörgåsskinkan och färdigmaten.

Importen har ökat snabbt. I slutet av 1990-talet var Sverige självförsörjande på griskött. För bara tre år sedan var 80 procent av allt griskött vi åt svenskt. 2013 har den siffran sjunkit till 60 procent.

Den huvudsakliga orsaken till de senaste årens ökning av importerat kött är att länder som Danmark, Tyskland och Polen kan konkurrera med betydligt lägre priser. Våren 2013 stängde Ryssland och Asien sina gränser för importerat kött för att säkra sin egen köttproduktion. Det har lett till att det finns gott om billigt griskött från bland annat Tyskland och Danmark.

Det är framför allt i charkuterier och färdigmat som det importerade köttet har ökat, vilket många av oss kanske inte vet eller har upptäckt. När det gäller helt griskött som säljs i butik är det fortfarande mest svenskt kött som säljs.

Priset spelar givetvis en stor roll, liksom en stark krona som gör Sverige till en attraktiv marknad att sälja till. Men en annan orsak är också att köttet i korven och den färdiga maten blir mera anonymt.

Konsumenterna har hittills visat att de i stor utsträckning är beredda att välja svenskt när de köper kött i butiken, även om det svenska köttet är dyrare. Men för charkuterierna och de färdiga maträtterna gäller inte samma logik. För att ytterligare komplicera bilden finns det också ett antal charkuterier med regionala svenskklingande namn som inte innehåller ett enda gram svenskt kött.

Den extra kostnaden för ”våra” grisar är bland annat det svenska djurskyddet. För det är skillnad på djurhållning i Sverige och i andra EU-länder. Fixerade suggor, kuperade svansar och trånga burar. Sådan är verkligheten för en stor del av grisarna i EU.

Svenska bönder har däremot under många år fött upp grisar enligt svensk djurskyddslagstiftning, som är strängare än EU:s nya villkor. Vi är stolta över vårt djurskydd, men det har medfört ökade kostnader för svensk grisproduktion och försvårar konkurrensen med lågprisimporten.

Svenska djur är bland de friskaste i EU och vår antibiotikaanvändning är internationellt sett mycket låg. Danskarna använder tre gånger så mycket antibiotika per gris som vi i Sverige. Bör vi inte vara beredda att betala mer för det?

Det är alltså inte något mysterium bakom prisskillnaden mellan griskött från Sverige respektive utlandet. Den speglar viktiga skillnader i djurhållning och också andra omständigheter runt köttproduktionen.

Vår ambition är att fler konsumenter ska titta och agera efter ursprungsmärkning så att inte ytterligare svenska gårdar tvingas stänga ner verksamheten medan fläsket väller in från Tyskland och Danmark.

Alla vill vi väl kunna köpa gott kött som kommer från grisar som har haft det bra? Och det kan vi också – om vi förstår att använda vår konsumentmakt.

Detta debattinlägg är också publicerat på SVT Debatt

Jag tänkte börja med en lite presentation av vår historia så ni förstår vad vi håller på med och vilka vi är. Heberleins i Förslöv - det var här allting började.

På 1800-talet kom mammas farfar Hilmer Heberlein till Sverige från Tyskland med fickorna fulla av korvrecept. Heberlein är ett stort slaktarsläkte i Tyskland.Hilmer började med ett slakteri i den lilla lokalen i Förslöv som senare kom att bli livsmedelsbutiken Heberleins.

Heberlein är ett stort slaktarsläkte i Tyskland

Hilmers son, morfar Gert cyklade runt på bygden och sålde kött till butikerna men avancerade sedan och fick en lastbil att köra med. Många äldre jag pratar med minns fortfarande hur morfar kom körandes med sin köttbil.

Morfar och mormor tog över slakteriet år 1958 efter Hilmer och gjorde det till en livsmedelsbutik med inriktning på kött och charkuterier. I mitten på 70-talet började dom med festbrickor och var ute på grisgrillningar.

Mamma och morbror Jonas tog över butiken 1989. Pappa Nisse kom in i företaget när han var 25 år och blev skolad till charkuterist. Kött kunde han redan från grunden då han hade jobbat som slaktare på slakthuset i Helsingborg i 9 år innan han började på Heberleins.

Vi levererade redan korvar, pastejer, skinkor med mera till många butiker runt om i Sverige, men när Sverige gick med i EU så var det stopp med det för anläggningen var inte EU-godkänd.

År 1999 byggde mamma och Jonas ett EU-godkänt charkuteri i Förslöv (Heberleins i Båstad AB), så att vi kunde fortsätta leverera ut i Sverige och även till andra länder om vi ville. I ett EU-godkänt charkuteri får till exempel inga varor mötas eller gå tillbaka den vägen dom kom in. Allt ska gå runt.

Självklart arbetar vi bara med svenska produkter i våra charkuterier och det är viktigt för oss att understryka detta och föra fram till våra kunder!

Jag och lillasyster Ida har jobbat i familjeföretaget mer eller mindre i hela vårt liv.

Jag började som 12-åring på sommarlovet att göra pajer till butiken. Jag minns att jag tyckte att det var pest och pina i början men kom så småningom på att det där med att ha alldeles egna pengar var ju inte helt fel. Ida satt i kassan och trivdes som fisken i vattnet eller kanske som kon i hagen :)

Jonas tre barn Filippa, Jonatan och Johanna som är mellan 5-10 år yngre än oss började efterhand också arbeta i butiken under loven. Idag driver Jonas butiken,

Mamma och pappa driver charkuteriet och jag och mamma driver och äger vårt företag i Båstad som heter Bjärehalvöns chark och delikatess.

Självklart arbetar vi bara med svenska produkter i våra charkuterier och det är viktigt för oss att understryka detta och föra fram till våra kunder!

I gårdagens program av ”Djurskyddsinspektörerna” visades en av Länsstyrelsens kontroller på vårt slakteri i Hörby. Kontroller av utomstående är välkomna och viktiga. Dels ger det ett kvitto på att vi gör rätt och dels skapar det idéer om hur vi kan göra saker ännu bättre. Förutom Länsstyrelsen, som besöker oss regelbundet, har vi veterinärer från Livsmedelsverket på plats varje dag. Veterinärerna tittar på varje enskilt djur i stallet när det anlänt så att det är friskt och mår bra innan det får gå vidare till slakt.

För att djuren ska känna sig lugna och för att vi ska få ett bra flyt använder vi oss av djurens naturliga beteenden.

Alla slakterier måste ha en djuromsorgsansvarig som ser till att det finns tydliga rutiner för hur djuren ska hanteras. Detta för att säkerställa att de har det bra den korta tid de är hos oss. För att djuren ska känna sig lugna och för att vi ska få ett bra flyt använder vi oss av djurens naturliga beteenden. Det krävs att vi sätter oss in i hur djuren uppfattar sin omgivning. I programmet igår visades ett exempel där vi använder ett låtsasfår som lammen följer av lastbilen och in i boxen. Det är fantastiskt att se hur lätt och lugnt det går när vi använder lammens instinkt att följa efter flocken! Med jämna mellanrum tar vi också hjälp av utomstående experter för att lära oss mer om djurens beteenden.

Min erfarenhet är att det viktigaste av allt är att ha en kunnig, engagerad personal med djuröga...

Jag tycker det är viktigt att ta de tillfällen som ges för att visa och berätta om hur vi tar hand om djuren. Dom som besöker oss kan bilda sig en egen uppfattning om hur det går till på riktigt. Det har resulterat i att jag genom åren har guidat 1000-tals personer genom slakteriet.

Min erfarenhet är att det viktigaste av allt är att ha en kunnig, engagerad personal med djuröga samt att ständigt ifrågasätta om vi på något sätt kan göra någonting bättre.



Våra matvanor är något som engagerar, det är tydligt. När LRFs lokala avdelning i Nyköping bestämde sig för att steka hamburgare utanför en skola på den köttfria dagen hade de nog inte räknat med att hamna i riksmediernas starka strålkastarljus. Att de lokala företrädarna inte var förberedda och därmed gjorde klart olämpliga uttalanden har noterats av de flesta som följer nyhetsflödet.

Så varför engagerar sig då de svenska bönderna så starkt för sitt kött?

Är det en bra idé att grilla hamburgare utanför en skola som har en köttfri dag? Nej det är det inte. Aktionen blev en onödig provokation och i stället för att lyfta fram det svenska köttet, vilket var tanken, gjorde man det en björntjänst.

Så varför engagerar sig då de svenska bönderna så starkt för sitt kött? Jo, för att det är ett så värdefullt livsmedel, som samtidigt utsätts för att närmast orimligt tryck från omvärlden.

Hur folk använder sin konsumentmakt får konsekvenser för djuren och för de bönder som föder upp dem.

I dessa dagar transporteras minst tre tusen grisar från gårdar i Skåne till Tyskland för att slaktas där. Det är följden av att det uppstått ett överskott på svenskt griskött. Många konsumenter kan eller vill inte motstå de lockande låga priserna på fläsket från Danmark och Tyskland, och hur de använder sin konsumentmakt får konsekvenser för djuren och för de bönder som föder upp dem.

Så när det dyker upp initiativ om köttfria dagar i skola och på sjukhus reagerar många av Sveriges bönder med ilska eftersom de redan känner sig trängda av floden av importkött som väller in över gränserna. Det är synd, för det skulle ju gå att vända på steken/rödbetsbiffen. Kommuner får gärna ha en köttfri dag i veckan, men det vore ansvarsfullt om de sedan gör upphandlingar med krav som gör det möjligt att servera skolbarnen svenskt kött övriga dagar.

För lika väsentligt som att ha koll på hur mycket kött vi äter, lika viktigt är det att veta vilketkött vi äter för det är skillnad mellan kött och kött.  Att välja kött med omsorg är viktigt inte minst ur miljösynpunkt. Svenskt kött är ett klimatmässigt bra val som kommer från djur uppfödda enligt stark svensk djurskyddslagstiftning.

För lika väsentligt som att ha koll på hur mycket kött vi äter, lika viktigt är det att veta vilketkött vi äter för det är skillnad mellan kött och kött.

De betande djuren utgör en del av ett hållbart jordbruk. Sverige har god tillgång till vatten och bra villkor för gräs och spannmålsproduktion. I Sverige har vi dessutom bland världens lägsta konsumtion av antibiotika, våra djur är friskare och vi har en stenhård salmonellakontroll. En bibehållen svensk köttproduktion betyder också arbetstillfällen som blir kvar i Sverige.

Så vad Sverige behöver är inte uppflammande panikdebatter som bygger på några oförsiktiga ord av en lokal eldsjäl inom lantbruket, utan en seriös diskussion som tar hälsa, natur, miljö och djurskydd på allvar. Och som möjliggör för både enskilda kunder och skolor och kommuner att göra medvetna val, med full vetskap om följderna.

En bibehållen svensk köttproduktion betyder också arbetstillfällen som blir kvar i Sverige.

I Sverige står maten för drygt 2 ton av ett genomsnittligt hushålls utsläpp av växthusgaser. Andelen som kommer från godis och läsk i samma hushåll är 0,5 ton. Är det rimligt att i debatten sätta fokus på det värdefulla livsmedlet kött och låta godispåsen och läsken leva i godan ro utanför strålkastarljuset?

Allra smartast skulle det vara att minska utsläppen genom att inte slänga mat som går att äta. Samt att välja att köpa svenskt kött av djur som fått växa upp på svenska gårdar och som också slaktas här i Sverige. Det skulle vara bra för djuren, och det vore också bra för skolorna och deras elever. Både för killar och tjejer.

Denna debattartikel är även publicerad på Aftonbladet debatt (med en rubriksättning som vi inte ställer oss bakom).





Fredrik Andersson heter jag, 2009 vann jag tävlingen Sveriges Köttkock och 2013 var jag första köksmästaren som fick tillåtelse att placera Svenskt kött-märket på min meny. Det är jag mycket stolt över. Just nu jobbar jag som frilansande kock och lägger mycket energi på tävlandet i Kocklandslaget där jag är medlem. I mars kommer jag dessutom tävla i Nordic Chef där jag representerar Sverige. Under en tid framöver kommer ni få läsa lite kring mina tankar kring att använda Svenskt Kött på restaurang och lite hur vi gjorde för att få möjligheten att använda Svenskt Kött märket på vår meny.

Jag var första köksmästaren som fick tillåtelse att placera Svenskt Kött märket på min meny. Det är jag mycket stolt över.

Jag blev anställd i februari 2012 som köksmästare på Gothia Towers nysatsning West Coast. Jag fick fria tyglar men hade ett ramverk att jobba med. Alla huvudråvaror skulle komma från närområdet. Basen var vår svenska husmanskost.

Dialogen med bonden anser jag är en viktig del i att få en bra råvara.

Ganska tidigt bestämde jag att jag ville försöka hitta ett gäng gårdar som jag själv kunde besöka och bestämma mig för att bara handla av dessa. Dialogen med bonden anser jag är en viktig del i att få en bra råvara. Om vi kockar inte berättar vad vi eftersöker är det svårt för bonden att få fram en bra och jämn produkt. Vi måste bli bättre på att samarbeta med våra bönder. Då kommer vi också få en bra slutprodukt, där både parter förhoppningsvis även får en bra ekonomi.

Jag kontaktade 3 kända leverantörer av kött i Göteborgsområdet och ställde 2 krav:

  • Jämn och hög kvalitet
  • Öppenhet, vi ska kunna komma dit själva eller ta med oss våra kunder

2 av leverantörerna har än idag drygt 2 år senare fortfarande inte svarat.

Det i sig är ett problem. Det är många som pratar sig varma om hur mycket bra kött man kan leverera. Men när man börjar ställa lite enkla krav backar dom.

Häng med framöver så ska jag berätta hur vi gjorde för att lyckas med vårt mål med 100% Svenskt kött på vår restaurang.

För mig är det viktigt att djuren har det bra. Är det glada grisar, med en glad bonde som får bra utfall på sin produktion är jag stolt som får äran att servera det på mina tallrikar. Häng med framöver så ska jag berätta hur vi gjorde för att lyckas med vårt mål med 100% Svenskt kött på vår restaurang.



Jag heter Adam Arnesson, är 23 år och är en ekologisk fårbonde. Jag studerar även mitt sista år som Lantmästare med inriktning på företagsekonomi, i Uppsala. Livet som fårbonde är en livsstil jag älskar, men inte skulle uppskatta utan allt det andra livet har att erbjuda.

Som ung bonde kan jag knappast förknippa mig själv med en gubbe i rutig skjorta, trots att jag ofta bär just rutiga skjortor.

När jag presenterar mig som bonde får de flesta en väldigt tydlig bild av vem jag är. En bonde är ju en osocial gubbe i rutig skjorta. Som ung bonde kan jag knappast förknippa mig själv med en gubbe i rutig skjorta, trots att jag ofta bär just rutiga skjortor. Även om jag inte bryr mig särskilt mycket om hur jag uppfattas genom min yrkesroll, är det fascinerande hur starka människors associationer är till olika yrken.

Jag är aktiv på bland annat Twitter, där jag lyckats öppna en försäljningskanal för lammköttet som produceras på gården.

Genom mitt umgänge i helt andra kretsar än lantbrukssfären, som kultur, musik och politik är det alltid intressant att bemöta fördomar och visa att de oftast inte stämmer. Något jag dagligen försöker göra med min närvaro på sociala medier. Jag är aktiv på bland annat Twitter, där jag lyckats öppna en försäljningskanal för lammköttet som produceras på gården.

När jag träffar mina kunder får jag direkt information om vad de tycker om produkterna.

Mitt lantbruksföretagande grundar sig i att hitta nya innovativa affärsmetoder. Lantbruket har tagit ett alltför långt steg bort från dem som faktiskt köper våra produkter, människorna. Jag vill sälja mina produkter direkt till mina kunder, träffa dem och berätta om hur bra mina lamm har det på gården. Alla som köper är också välkomna att hälsa på. När jag träffar mina kunder får jag dessutom direkt information om vad de tycker om produkterna. Att få en bild på en fint tillagad lammkotlett och få höra att det är det godaste lammkött man någonsin ätit, är kanske den bästa uppskattning en bonde kan få.

Som bloggare här hos Svenskt Kött kommer jag att ge min syn på lantbruk, djuruppfödning, köttkvalitet och så vidare; ur ett ungdomligt och modernt perspektiv. Mycket nöje!




Svenskt kött är framtidens kött. Vi har i Sverige unikt goda förutsättningar för produktion av kött med bra tillgång till vatten, marker och bete. Vi har duktiga djuruppfödare och vi har tidigt inrättat oss efter det som nu kommer i resten av världen: resursmedvetenhet, god djuromsorg och hänsyn till klimat och miljö.

Vi vet att konsumenterna gillar kött. Men det betyder nödvändigtvis inte att man vill äta mer utan snarare bättre kött. Att kunna välja kött med omsorg och ha kunskap om såväl uppfödning som tillagning står högt i alla trendspaningar. Till exempel är ursprung ett viktigt kvalitetsvärde för de flesta av oss.

Svenskt kött har många värden. Det ger arbetstillfällen, framför allt på landsbygden. Betande djur ger oss biologisk mångfald. Köper vi svenskt kött så vet vi också att det kommer från djur som har fötts upp enligt de djurskyddsregler som vi har kommit överens om i det här landet. Ett konkret exempel är att svenska grisar får behålla sina knorrar till skillnad mot hur det fungerar i många andra länder.

Konsumenterna säger i undersökningar att de hellre väljer svenskt kött än utländskt, samtidigt fortsätter importen att öka. Det beror på att vi konsumenter är ganska trogna det svenska köttet när vi köper helt kött ute i butiken. Men när vi kommer till förädlade produkter som charkuterier och färdigmat tappar vi fokus. Då går vi mera på varumärken och pris än råvarans ursprung.

Men hälften av alla konsumenter tycker att det är svårt att se var köttet i charkuterivarorna kommer ifrån och över 70 procent vill se en tydligare märkning.

I dag använder livsmedelshandeln och många tillverkare Svenskt kött-märket. Vi för dialog med företagen och kedjorna om att lyfta fram märkningen därför att vi ser i undersökningar att ju tydligare märkningen är, desto bättre motsvarar den konsumenternas önskemål. Märkningen fyller en viktig funktion.

Under det första halvåret 2013 åt vi mer nöt- och griskött än under samma period förra året, främst i form av importerat kött. Mer än hälften av allt nötkött vi äter är importerat. Av grisköttet står importen för 40 procent och för lammköttet kommer hela 66 procent från ett annat land. Följaktligen fortsatte också den inhemska köttproduktionen att minska, med undantag för nötköttet som ökade något.

Jag är medveten om att det kommer att krävas ett fortsatt intensivt arbete för att inte svensk djuruppfödning ska fortsätta att minska. Det handlar om att förutsättningar måste finnas för lönsamhet i hela kedjan. Konkurrenstrycket är hårt och billigt kött är i slutändan ett hot mot den svenska produktionen.

Svenskt Kötts uppgift är att lyfta fram och tydliggöra det svenska köttets värden. Vi gör det med kunskap och inspiration. Valet bör vara enkelt. Att välja kött med omsorg innebär att välja svenskt kött.


Konsumenterna måste kunna lita på den mat de köper. Vårt sätt att hjälpa till är att märka ut svenskt kött med ett tydligt blågult märke för att göra det enklare för de konsumenter som vill att deras kött ska komma från svenska gårdar. Vi inför därför stickprovskontroller hos företagen som använder märket Svenskt kött.

Svenskt kött-märkningen växer och därmed ställs också ökade krav på uppföljning och kontroll av att märket används på ett korrekt sätt. Svenskt Kött inför därför stickprovskontroller hos företagen som använder märket Svenskt kött.Spårbarhet och särhållning av råvaror kommer att vara i fokus för kontrollen. Precis som i all annan verksamhet så stärker vi trovärdigheten genom dokumentation och uppföljning. Kunskapen och transparensen ökar.

Märket Svenskt kött har bara funnits i drygt två år men har hunnit bli ett välkänt märke som tre av fyra konsumenter känner till. Det visar en nyligen genomförd konsumentundersökning som undersökningsföretaget YouGov gjort. Det är en mycket hög kännedom med tanke på att märket är relativt ungt. Konsumenterna uppskattar enkelheten med Svenskt kött-märkta varor men förväntar sig en kontroll som bekräftar att märkningen håller vad den lovar.

Svenskt kött-märket står för att all köttråvara kommer från gris, nöt, får, lamm eller häst som är fött, uppfött, slaktat och styckat i Sverige. Produkten är också tillverkad och förpackad i Sverige.

Bakgrunden till märkningen var den svåra situationen som Sveriges grisföretagare upplevde under vintern 2010 - 2011 då griskött från Tyskland dumpades på den svenska marknaden. Det var en katastrof då priset på svenskt griskött trycktes i botten.

Svenskt Kött gjorde gemensam sak med Ica, Coop, Axfood, Bergendahls och LRF och kom överens om en märkning av framför allt charkuterier. För det är när köttet blir charkuteri som det anonymiseras. Märket gör det lätt att se varifrån köttet kommer utan att man behöver lusläsa innehållsdeklarationen. Svensk råvara är dyrare att köpa in och märket motiverar det lite högre priset i butiken.

Redlighet och spårbarhet är viktiga kriterier för de företag som får rätten att använda märket Svenskt kött och företagen ska vara anslutna till en livsmedelscertifiering. Även enskilda butiker har möjlighet att få använda märket på sitt butikspackade kött.

Märket Svenskt kött har ett stort förtroende att förvalta. Men vi har också mycket att utveckla. I konsumentundersökningen efterfrågades mer information om vad märket står för. Det kommer vi att ta fasta på i kommande aktiviteter och kampanjer. Konsumenterna ska känna att de handlar gott, och gör gott.

I stället för att lyssna på konsumenterna väljer EU-kommissionen att gå den europeiska köttindustrins väg. Frågan om ursprungsmärkning är en ödesfråga för svensk livsmedelsproduktion. Det skriver vi tillsammans med andra företrädare för svensk köttproduktion, konsumenter och dagligvaruhandel i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

I december i årbeslutar EU om nya lagar för ursprungsmärkning av gris, get, lamm och fågel. Det här är något som efterfrågas av många konsumenter. I spåren av olika skandaler kring råvarors ursprung intresserar sig allt fler för hur den mat vi äter har producerats. När Europeiska kommissionen nu har lagt fram ett utkast till hur produkter ska märkas har många skäl att känna sig besvikna. I stället för att lyssna på konsumenterna har EU-kommissionen valt att gå den europeiska köttindustrins väg.

Bakgrunden till ursprungsmärkningen var att ge konsumenten fullständig och relevant information om djurets ursprung. Kommissionen har lagt fram tre alternativ för märkning: Det första alternativet är att märka kött med EU/icke-EU. Det andra alternativet är att märka var djuret är uppfött och slaktat. Det tredje alternativet är samma modell som för nötkött, det vill säga märka var djuret är fött, uppfött och slaktat.

Bakgrunden till ursprungsmärkningen var att ge konsumenten fullständig och relevant information om djurets ursprung.

Det utkast till regelförslag som EU-kommissionen nu skickat ut går på det andra alternativet. Köttet ska ursprungsmärkas med uppfött och slaktat, men definitionen av uppfött är väldigt svag. Det är ett alternativ som köttindustrin i EU driver då de vill kunna transportera djur mellan länder för att kostnadsoptimera. Konsumentens rätt att få veta ursprunget på köttet får helt stå tillbaka för industrins önskan om att få lägsta produktionskostnad.

Vi anser att allt kött bör ha en enhetlig märkning och därför är det logiskt att använda samma modell för gris, lamm och fjäderfä som i dag används för nötkött.

I Sverige är så gott som hela livsmedelskedjan enad, från djurbönder, till svensk slaktindustri, till handeln, till konsument- och djurskyddsorganisationer. Vi anser att allt kött bör ha en enhetlig märkning och därför är det logiskt att använda samma modell för gris, lamm och fjäderfä som i dag används för nötkött. Konsumenterna efterfrågar ursprunget på kött. I den europeiska konsumentorganisationen BEUC:s undersökning 2013 svarade 83 procent av de svenska konsumenterna att de tycker att det är viktigt att få reda på köttets ursprung.

Djurskyddsregler skiljer sig åt mellan länder. Detsamma gäller för regler om djurtransport och slakt. Därför är det relevant för konsumenter att veta var djuret är fött, uppfött och slaktat. Många konsumenter är dessutom kritiska till transport av djur mellan medlemsländer och med den märkning som nu föreslås kommer inte konsumenterna att veta om djuret transporterats runt i Europa under sin livstid. Det finns också ett konsumentintresse att veta hur djuren slaktats och bedövats.

För den svenska livsmedelsproduktionen är frågan om vilka obligatoriska krav som ställs på ursprungsmärkning en ödesfråga.

Det finns en rädsla från EU-kommissionens sida att en alltför detaljerad ursprungsmärkning leder till ökade kostnader för industrin, som kommer att tas ut i konsumentled genom ökade priser. Men svenska djur flyttas inte mellan länder under sin livstid på det sätt som de gör i andra delar av EU. Det betyder att majoriteten av de svenska djuren föds, föds upp och slaktas i samma land. Det gör att kommissionens kostnadsuppskattningar inte är relevanta för svensk köttproduktion och slakt. De företag som flyttar djur mellan länder för att kostnadsoptimera sin produktion kommer sannolikt att få ökade kostnader. Men för företag som prioriterar konsumenters rätt att veta ursprung, smittskydd, spårbarhet och livsmedelssäkerhet, kommer kostnaderna inte att öka.

För den svenska livsmedelsproduktionen är frågan om vilka obligatoriska krav som ställs på ursprungsmärkning en ödesfråga. Sverige är ett litet land i EU så det krävs att vi hittar allierade som kan hjälpa oss att lyfta fram ursprungsmärkningen. Vi vill att Sveriges regering arbetar aktivt och genom alla tänkbara kanaler i EU för att se till att den nya lagen om ursprungsmärkning utformas på ett sätt som gagnar de svenska konsumenternas rätt att få veta var maten de äter kommer ifrån.

Maria Forshufvud, vd, Svenskt Kött
Helena Jonsson, förbundsordförande, LRF
Jan Bertoft, generalsekreterare, Sveriges Konsumenter
Thomas Svaton, vd, Svensk dagligvaruhandel
Hand Agné, vd, Avelspoolen 
Maria Donis, vd, Svensk fågel


Både arv och livsstil har betydelse för hälsan och maten är en självklar del av livsstilen. Hur man äter och dricker i vardagslag har stor betydelse, forskning visar att alkohol och övervikt är tydligt kopplade till tillväxt av cancerceller. Under senare år har det även diskuterats om en hög konsumtion av rött kött och charkuterivaror ökar risken.

Mot bakgrund av den kunskap som finns idag om samband mellan mat och cancer har WCRF sammanställt en lista med 10 råd för alla som vill anpassa sin livsstil.

World Cancer Research Fund (WCRF) är en organisation som sammanställer forskningsresultat om hur mat kan påverka cancerrisken.

Mot bakgrund av den kunskap som finns idag om samband mellan mat och cancer har WCRF sammanställt en lista med 10 råd för alla som vill anpassa sin livsstil.

De tre första råden är de viktigaste. De handlar om att inte bli överviktig och att motionera regelbundet, minst en halvtimme varje dag. Livsmedel som innehåller mycket fett och socker och lite fiber ska begränsas, sötade drycker ska undvikas.

På fjärde plats uppmuntras alla att äta mera grönsaker, frukt och fullkornsprodukter eftersom dessa har visat sig skydda mot cancer i många undersökningar.

På femte plats i WCRFs lista kommer rådet att begränsa intaget av rött kött till 500 gram (tillagad vikt) per vecka och att undvika charkuteriprodukter.

Rökning är en annan välkänd riskfaktor, ungefär 20 procent av alla dödsfall i cancer orsakas av tobaksrökning.

På femte plats i WCRFs lista kommer rådet att begränsa intaget av rött kött till 500 gram (tillagad vikt) per vecka och att undvika charkuteriprodukter.

Konsumtionen av rött kött i Sverige är i genomsnitt cirka 450 gram (tillagad vikt) per person och vecka enligt Riksmaten 2010-2011 (Livsmedelsverkets undersökning av svenskarnas matvanor). Genomsnittskonsumtionen av korv är 150 gram/vecka.

Äter man som genomsnittet, alltså ungefär 450 gram/vecka, vilket motsvarar ca 4 portioner, håller man sig under WCRFs rekommendation. Kött är en del av en näringsrik kost. Det ger viktiga näringsämnen som proteiner, vitaminer, järn och andra mineralämnen samt spårämnen.

Att leva sunt, det vill säga att hålla vikten, röra sig och äta mycket grönsaker, frukt och fullkorn är viktigt för att förebygga cancer, därefter kommer rådet om att äta lagom mycket kött, ungefär så mycket som vi i genomsnitt gör i Sverige.


Att äta klimatsmart är naturligtvis bra. Men är det i alla lägen miljöklokt? 

För att få genomslag i debatten måste komplicerade förhållanden oftast förenklas. Ett exempel är Svenska Miljöinstitutets senaste rapport som ifrågasätter klimatnyttan med närodlad mat. Institutet har jämfört olika matkassars klimatpåverkan och konstaterar att den vegetariska kassen var klimatvänligast. Den blandade kassen med grönsaker och kött ger dubbelt så hög klimatpåverkan.

Det är bra att klimataspekter lyfts fram och får oss som konsumenter att tänka till. Men det får inte ske till priset av så förenklade resonemang att vi förleds att tro att nyttan med närproducerad mat är försumbar. Rapporten pekar ensidigt på minskad köttkonsumtion utan att resonera om att även kött har en varierande klimatpåverkan. Som alltid gäller det att välja medvetet när vi handlar mat.

Konsumenter är kloka och vill veta hur maten har producerats och hur djuren har fötts upp. Det är den anonyma maten utan avsändare som är boven i sammanhanget. Inte minst när vi talar om köttet.

Det spirande intresse som idag finns för matens ursprung är bra och viktigt, rapportens slutsatser till trots. Vi är beredda och villiga att ta ansvar för den mat som vi handlar. Konsumenter är kloka och vill veta hur maten har producerats och hur djuren har fötts upp. Det är den anonyma maten utan avsändare som är boven i sammanhanget. Inte minst när vi talar om köttet. Produktionsmetoder som vare sig är klimatsmarta eller miljövänliga döljs i anonymiteten. 

Närproducerad mat handlar naturligtvis om mycket mer än om enbart den viktiga klimatfrågan. Det leder helt fel om vi ensidigt talar klimat men bortser från matens miljöpåverkan. Bilden måste få vara precis så komplex som den är.

Produktion av mat påverkar alltid klimatet och miljön. Kornas betande har stor betydelse för vår öppna landskapsbild och den biologiska mångfalden. Den positiva miljöpåverkan av nötkött är stor. Glädjande nog är svensk djuruppfödning också effektiv vilket betyder att uppfödningen ligger bra till ur klimatsynpunkt. Svenska råvaror är i de allra flesta fall både klimatsmarta och miljökloka.

Den stora frågan handlar inte om det ena eller andra. Utan om att minska den anonyma maten. Och därmed kunna göra medvetna val.

Detta nämns naturligtvis inte i Svenska Miljöinstitutets rapport då den inte skulle bli så kategoriskt tydlig då. Nu blir det istället återigen en debatt om kött kontra grönsaker. Den stora frågan handlar inte om det ena eller andra. Utan om att minska den anonyma maten. Och därmed kunna göra medvetna val.