Blogg

Kvantum Kungsbacka har vunnit många priser genom åren, bland annat Arlas Guldko 2011 - även kallad matbranschens Oscar.

Arlas Guldko instiftades år 2000 av Arla Foods för att uppmärksamma dem som satsar och gör extra insatser inom butik och restaurang och storkök. Syftet är att lyfta fram och belöna goda resultat för att inspirera andra. Vi har dessutom varit i final hela 3 gånger och jag har stora förhoppningar att vi kommer att vinna även 2015, när vår karenstid gått ut. 

Min absoluta lägsta nivå som styckmästare och säljare ska vara där konkurrenterna gör sitt bästa.

Jag har ju alltid kunnat erbjuda kunderna vårt egenstyckade och packade svenska kött, vilket har uppskattats väldigt mycket genom åren eftersom det alltid varit välputsat och hållit hög kvalitet. Min absoluta lägsta nivå som styckmästare och säljare ska vara där konkurrenterna gör sitt bästa. Jag och mina kollegor samlar alltid på oss erfarenheter när vi själva är ute och handlar. Dessa tar vi med oss till vår egen butik och försöker alltid förbättra oss själva hela tiden.

Dagens kunder vill kunna välja storlek på köttbiten själv, få service, veta ursprung, få råd och diskutera recept med trevlig och kunnig personal och få bra kvalitet på köttet.

För några år sedan bestämde sig många av våra konkurrenter inom Ica, Axfood och Coop för att avveckla styckningen i butik och förlägga den centralt i stället och därifrån leverera färdigpaketerat kött till butikerna. Vi bestämde oss för att inte hänga med på det tåget. Anledningen till det var att kompetensen då försvinner från butiken och att servicen till kunden då helt upphör.

Dagens kunder vill kunna välja storlek på köttbiten själv, få service, veta ursprung, få råd och diskutera recept med trevlig och kunnig personal och få bra kvalitet på köttet. Dessa önskemål som kunderna efterfrågar kan de inte få hos våra konkurrenter, vilket innebär att slutsatsen oftast blir att de åker till oss och handlar, vilket vi naturligtvis är väldigt glada för.

"Om man bestämt sig för att visa vägen behöver man inte fråga de som går åt andra hållet vart vägen leder".

Det gäller att våga fortsätta på den väg som kunderna efterfrågar även om majoriteten av handlarna och butikerna gör tvärtemot för att de inte vågar annat. Jag brukar säga: "Det sägs att rädslan urholkar själen" och "Om man bestämt sig för att visa vägen behöver man inte fråga de som går åt andra hållet vart vägen leder".


Kvalitet är oftast något som är lätt att känna igen hos produkter. Men hur är det med kött egentligen? Precis som för alla andra produkter är det personen som köper produkten som bestämmer vad som är kvalitet, och därför skiljer sig givetvis den bilden åt från person till person.

Kvalitet är oftast något som är lätt att känna igen hos produkter. Men hur är det med kött egentligen?

Smaken bör vara den allra viktigaste faktorn, förutsatt att man inte enbart värderar kvalitet genom pris. Men hur ska man som kund i en mataffär kunna bedöma kvaliteten hos köttet? Det hjälpmedel man främst kan utnyttja är ögonen. En mörkröd lammkotlett med insprängt fett är garanterat saftigare och smakrikare än en blek lammkotlett som endast har en fettkappa längs kanten. Storleken spelar också roll (ja faktiskt). När det är mer ben än kött upplever man det gärna som litet tråkigt, även om smaken kan vara bra. Det ger helt enkelt en trist karaktär åt den lilla köttbiten och kan betyda att lammet, i det här fallet, slaktats onödigt tidigt.

När ögonen ändå riktas mot köttbiten kan man lyfta blicken något och ta en titt på förpackningens märkningar.

När ögonen ändå riktas mot köttbiten kan man lyfta blicken något och ta en titt på förpackningens märkningar. Svenskt och ekologiskt är bra ur ett etiskt miljö- och djurhälsoperspektiv – något som bör ingå i en mer abstrakt kvalitetsvärdering. Men faktum är att det också påverkar kvaliteten smakmässigt. Här talar jag mycket från mitt perspektiv som ekologisk lammbonde. Lamm som växer långsamt, får större utlopp för naturliga beteenden och i stort sett bara äter gräs, ger ett otroligt gott kött. Jag vill då påstå att KRAV-märket är en symbol för ren smakkvalitet lika mycket som för etiska värden.

Lamm som växer långsamt, får större utlopp för naturliga beteenden och i stort sett bara äter gräs, ger ett otroligt gott kött.

I slutänden handlar det om att vara informationssökande. För att veta vad köttkvalitet är och för att kunna göra en rimlig bedömning i mataffären krävs viss kunskap. Handeln och branschen har ett stort ansvar för att göra dessa val lättare – men ett stort ansvar ligger också på dig som betalar i matbutiken.


Hos oss jobbar de flesta i produktionen, från stallet till expeditionen av färdigpackat kött till kund. Slakta och stycka är ett hantverk som tar många år att lära sig. Att hitta duktiga yrkesmän är en stor utmaning för oss. 

Slakta och stycka är ett hantverk som tar många år att lära sig. Att hitta duktiga yrkesmän är en stor utmaning för oss. 

Vi har under drygt fem års tid arbetat med en lärlingsutbildning. Syftet är dels att ge långtidsarbetslösa chansen till arbete och dels att hitta duktiga medarbetare till vår verksamhet. Lärlingsutbildningen är ett samarbete med Trelleborgs kommun. Kommunen bidrar genom att stå för kostnaden av en handledare.

Utbildningen börjar med 20 veckors praktik. Under denna tid får lärlingarna lära sig slakta och stycka, men också andra saker som är viktiga bland annat ergonomi, arbetsmiljö och hygien. Efter praktiken sker ett avslutningsprov där lärlingen ska slakta en gris och/eller stycka en halv gris. Efter avslutat prov erbjuds några av lärlingarna fast anställning och en plats på lärlingstrappan. 

Hur lång tid det tar innan man är färdig styckare är individuellt, men det tar i regel flera år.

Hittills har vi haft 38 lärlingar i utbildningen. Drygt 20 personer har idag en fast tjänst hos oss. Hur lång tid det tar innan man är färdig styckare är individuellt, men det tar i regel flera år.

Vi jobbar mycket med att få ett så bra utbyte som möjligt av djuret. Det skiljer många kronor om en bit kött sitter kvar på styckningsbenen eller sitter på den köttdetalj där den hör hemma. 

Vi jobbar mycket med att få ett så bra utbyte som möjligt av djuret.

En annan utmaning som styckare är att se till att det blir rätt fetthalt när köttet delas upp i olika sorteringar. Det är noga att fetthalten ligger rätt och priset skiljer mycket på det som går som råvara till köttfärs och det som används till charkproduktion och hamburgertillverkning.

Styckningen skiljer sig också mellan gris och nöt. I grisstyckningen specialiserar man sig på några moment till exempel att skära till sidor och kotletter efter olika specifikationer till olika kunder. I nötstyckningen jobbar man två och två där man tillsammans styckar ett helt djur åt gången. En erfaren styckare styckar cirka 6 nöt på en dag.



I helgen är det Korvfestival i Stockholm. När det kommer till charkuterier är det inte helt enkelt att se varifrån köttet egentligen kommer. Håll utkik efter Svenskt kött-märket eller mat som ger tummen upp i appen Bonde på köpet om du vill vara säker på att råvaran är svensk. Nedan berättar jag och LRFs förbundsordförande Helena Jonsson om varför det är så viktigt att ha koll på köttets ursprung.

Håll utkik efter Svenskt kött-märket eller mat som ger tummen upp i appen Bonde på köpet om du vill vara säker på att råvaran är svensk.

Vi är många som älskar korv, och i helgen vallfärdar tusentals entusiaster till Stockholm och Globens annex för att botanisera, provsmaka och lära sig mer om denna populära matinstitution. Korvfestivalen är Nordens största tillställning för alla som gillar korv och som vill lära sig mer om hantverket, traditionerna och alla möjliga varianter av korv.

Det är lätt att tro att om man köper en korv från ett välbekant, svenskt varumärke så är det självklart svenskt kött innanför fjälstret. Men det finns korvar och charkuterier med svenskklingande namn som inte innehåller ett enda gram svenskt kött.

På Korvfestivalen finns svenska bönder på plats. De är där för att visa att korven kommer från gården, från djuren som bonden föder upp. Och för att berätta varför det är viktigt att man har koll på varifrån köttet i korven egentligen kommer.

Det är lätt att tro att om man köper en korv från ett välbekant, svenskt varumärke så är det självklart svenskt kött innanför fjälstret.

Konsumenterna säger i undersökningar att de hellre vill ha svenskt kött än utländskt men sedan flera år ökar importen och idag är 40 procent av det griskött vi äter importerat. För 20 år sedan var Sverige självförsörjande. Framförallt har andelen importkött dragits upp av det anonyma köttet, det som är råvaran i korven, leverpastejen och färdigmaten. Vi är fortfarande ganska trogna det svenska köttet när vi köper hela bitar i butiken, men när det kommer till förädlade produkter som korv och färdiga maträtter är det inte lika självklart att välja svenskt. Då är det snarare varumärken och pris än råvarans ursprung som styr valet. 

...många korvälskare kommer att sätta tänderna i produkter som kommer från djur som inte har fötts upp på det unika sätt som gäller i Sverige

Det här betyder att många korvälskare kommer att sätta tänderna i produkter som kommer från djur som inte har fötts upp på det unika sätt som gäller i Sverige, och som är den främsta anledningen till att svenskt griskött kostar lite mer. För det är skillnad på djurhållning i Sverige och i andra EU-länder. Trots att det är olagligt får en övervägande del av unionens grisar rutinmässigt sina svansar avklippta. I Sverige behåller grisarna knorren eftersom vi ger dem en stimulerande miljö där de inte stressas till att bita varandra. God omvårdnad håller dem friska och Sverige har därför den lägsta antibiotikaanvändningen i hela EU. Danska grisar får tre gånger så mycket antibiotika, grisar i Tyskland hela 16.

På EU-marknaden finns ett överskott av billigt griskött från Danmark, Tyskland och Polen som har producerats till en betydligt lägre kostnad än det svenska köttet och som det därför är mycket svårt för svenska bönder att konkurrera mot.

Endast var femte konsument tycker att det är enkelt att se varifrån köttet i förädlade livsmedel kommer

Det finns många anledningar att välja svenskt, men det är inte alltid helt lätt. Endast var femte konsument tycker att det är enkelt att se varifrån köttet i förädlade livsmedel kommer. Men genom att leta efter ursprunget på charkuterier och välja dem med svensk råvara kan vi använda vår konsumentmakt till att säga att även korv ska vara schyst producerad.

Det finns många anledningar att välja svenskt. Genom att leta efter ursprunget på charkuterier och fylla korgen med dem som är märkta med Svenskt Kött eller ger tummen upp i appen Bonde på köpet kan vi använda vår konsumentmakt till att säga att även det kött som göms i skinn ska vara juste producerat. 

Maria Forshufvud
vd Svenskt Kött

Helena Jonsson
Förbundsordförande LRF

Min vardag på köttavdelningen på ICA Kvantum Kungsbacka präglas ofta av glädje, ryggdunkningar, vinflaskor eller dagens ros i tidningen från nöjda kunder. Anledningen till denna fantastiska feedback från kunder beror på att jag har fått privilegiet att få jobba med mitt största intresse på samma sätt som poeter, författare eller låtskrivare gör.

Jag har fått privilegiet att få jobba med mitt största intresse.

Jag får betalt för att göra det jag mest av allt vill göra och det märker givetvis kunderna. Om det är måndag eller fredag spelar ingen roll eftersom varje dag är en ny utmaning.

Jag är mycket stolt över vår fina manuella köttdisk som bygger många broar av förtroende till nya kunder varje dag och där kontakten i förlängningen oftast leder till en djup och nära vänskap och förtroende för fortsatta köp. Det innebär att relationen mellan mig och kunden inte är ekonomisk vinning på kort sikt, utan mitt mål är att mitt professionella och förtroendeingivande bemötande ska få kunden att berätta om mötet med mig för sina vänner och arbetskamrater. 

Jag är mycket stolt över vår fina manuella köttdisk som bygger många broar av förtroende till nya kunder varje dag.

I detaljhandeln idag  finns inte marginaler för att konkurrera med priset på kött längre för att locka kunder, utan det enda medel man numera kan använda sig av för att uppnå konkurrensövertag är att ge ett mervärde till kunden, så att det på det viset blir "värt" att köpa svenskt kvalitetskött som jag alltid säljer och rekommenderar och som inte är gasförpackat. 

...så är mitt arbetssätt att skämma bort kunderna hela tiden.

Min filosofi har alltid varit att kunder kräver ungefär samma uppmärksamhet som ens egna barn och för att få kunderna att känna samma starka band med mig som säljare så är mitt arbetssätt att skämma bort kunderna hela tiden.

Mitt mål med kontakten med kunder är att de ska känna en så stor tomhet och avsaknad av kompetent personal och service som möjligt när de handlar någon annanstans. Kunden ska i samma stund som de stiger in i en annan butik minnas och tydligt märka skillnaden i bemötandet de fick från mig och det bemötandet de får i en annan butik.

Vi vill veta varifrån köttet kommer. Nu mer än tidigare. Det framgår av Svenskt Kötts årliga undersökning om svenska folkets attityder till kött. För fjärde året i rad har vi genomfört dennatyp av undersökning*. De övergripande resultaten visar tydligt att de positiva attityderna till svenskt kött och svenska djuruppfödare stärks. Tre av fyra konsumenter är positiva till svenska djuruppfödare. Undersökningen visar också att kunskapen om de svenska reglerna för djurskydd ökar. Det är glädjande att allt fler förstår kopplingen mellan ett högre pris för svenskt kött och god djurhållning. 6 av 10 konsumenter instämmer i att svensk djuruppfödning är bättre för djuren än i övriga EU.

7 av 10 konsumenter är beredda att betala mer för en restriktiv användning av antibiotika i djurhållningen.

En fråga som var ny för i år är om konsumenterna är beredda att betala mer för en restriktiv användning av antibiotika i djurhållningen. 7 av 10 konsumenter är beredda att göra detta, vilket är bra då svenska djur har den lägsta antibiotikaförbrukningen i EU. Danmark har tre gånger mer och Tyskland 16 gånger mer antibiotikaförbrukning per kilo kött. 

8 av 10 är intresserade av en tydlig märkning.

Intresset för ursprungsmärkning är mycket starkt och 8 av 10 är intresserade av en tydlig märkning. Det är självklart positivt att tre av fyra känner igen märket Svenskt kött och vi är stolta över det då märket är ungt, knappt tre år gammalt. Men det finns mycket kvar att göra. Att endast 20 procent tycker det är enkelt att se råvarans ursprung i korven eller skinkan är ett riktigt underbetyg. 

70 procent av grisen utgör just råvara till charkuteriprodukter.

Som en följd av krisen för svenskt griskött har handelskedjor aviserat att man byter från importerad köttråvara till svensk i korvar och andra förädlade produkter. Det är en viktig åtgärd då 70 procent av grisen utgör just råvara till charkuteriprodukter. Balansen blir extremt skev om enbart de 30 procent helt kött som kotletter, filéer eller karréer efterfrågas. Råvarubytet skapar incitament för en tydligare märkning, använder man svenskt kött så vill företaget naturligtvis berätta det. Vi märker också att fler företag frågar efter märket och börjar använda det aktivt på förpackningarna. Under våren kommer Svenskt Kött att aktivera märket i butiksmiljö i samarbete med dagligvaruhandeln.

Under våren kommer Svenskt Kött att aktivera märket i butiksmiljö i samarbete med dagligvaruhandeln.

Den frivilliga ursprungsmärkningen Svenskt kött har tydliga kriterier och står för att köttet kommer från djur som är födda och uppfödda, slaktade och styckade i Sverige. Produkten är också tillverkad och packad i Sverige. Sammanfattningsvis är det glädjande att allt fler blir medvetna om att det är skillnad på kött och kött. Vår utmaning är att tydliggöra råvarans ursprung i charkuterierna.

Detta debattinlägg är även publicerat i tidningen ICA Nyheter

*Det är fjärde året i rad som YouGov har ställt frågor om svenskarnas attityder till kött och charkuterier i allmänhet och det svenska köttet i synnerhet. Mätningen gjordes 14-16 februari och 1018 intervjuer gjordes med kvinnor och män i åldern 20-69. 




Alla svenskar har ett förhållande till falukorv. Falukorv har i årtionden varit bland allas topp-tio-maträtter. Vi gillar falukorven stekt, strimlad, i ugn eller kokt. I min tidiga barndom fick vi stekt falukorv med stuvade morötter och kokt potatis. Vi barn trätte om hur många tilldelade skivor av den stekta falukorven var och en fick.

Falukorven smakade bättre förr säger en del äldre. Falukorven måste ha över 45% kött, innehålla mest nötkött och lite potatismjöl, så mycket är skyddat. Många tillverkare stannar vid låga köttmängder, har i mer fett, oftast från griskött och kan med detta sänka priserna. Men man måste inte stanna där. Det är fullt tillåtet att ha i höga kötthalter.

Vi jobbar alltså inte i lågprissegmentet, korven har ett pris på 129 kr kilot och det står vi för.

Vi har gjort en falukorv som heter Brittas Falukorv som innehåller 81% kött, cirka 15% fett och 4% potatismjöl, högst andel kött i Sverige. Den belönades med silvermedalj på Chark-SM 2008 och är jättegod. Vi jobbar alltså inte i lågprissegmentet, korven har ett pris på 129 kr kilot och det står vi för. Generellt är vi ledsna över att en del av de stora kedjorna har kött som lockprisvaror. Vi tycker inte det känns rätt varken mot bonden, djuret eller maten.

Men det känns som om det håller på och svänger - nu är korv inne. Det är supertrendigt. Många provar att stoppa egen korv, röker själva eller gör råkorvar, med olika smaker och olika sorters köttinnehåll.

Men det känns som om det håller på och svänger - nu är korv inne.

Ett tecken i tiden är en Korv med bröd-festival utanför Strängnäs. Helt underbart tycker jag. Att man drar igång ett sånt arrangemang. Då kommer det många utställare som säljer hemgjorda bröd med korvar på längden och tvären. Fjolårets succé, Korvfestivalen i Stockholm upprepas även i år i Globen i Stockholm, med en massa olika inslag kring korv och korvtillverkning. Bland annat hur vi äter en korv snyggt, enligt Magdalena Ribbing.

Vi var på Island i förra veckan och deras absolut största turistattraktion är en korvkiosk i Reykjavik, med nästan 1 miljon besökare ifjol. Bilden är från när Birgitta och jag testade varsin Wienerkorv, med exakt rätt längd på brödet för att passa korven.

När vi slaktar våra fina hereforddjur så siktar vi naturligtvis på gott hängmörat nötkött. Men när vi styckar ett nötboskap så blir det både finkött, cirka 35%, grytkött cirka 25%, nötfärskött cirka 25% och 15% småbitar som går bra att mala till korvråvara. Därav har vi gett oss in i charkbranschen, viktigt att ta tillvara allt från djuret.

Vi har KRAV-odling, det är ju ett sätt att spara på resurser och skapa ett hållbart samhälle och då gäller det även vid tillvaratagandet av djuret.

De är så duktiga vår kossor, de gör det mesta själva och vi finns bara och rycker in vid fellägen som man säger. 

Nu är det full kalvningssäsong, igår fick vi fem kalvar. Kossorna är runda och nu kommer det att vara full fart med kalvningar. Kor är dräktiga 9 månader som vi människor, vi räknar 9 månader och 10 dagar till förväntad kalvning. De är så duktiga vår kossor, de gör det mesta själva och vi finns bara och rycker in vid fellägen som man säger.

En kalv kommer med två ben först, sedan huvudet och plopp så kommer resten. Sätesbjudning vill man inte ha, det vill säga, man ser att kon har värkar går in och känner med handen och det första man känner är en svans. Tursamt nog är det sällan. Ifjol hade vi veterinären ute två gånger på 150 kalvningar, låt oss hålla tummarna att det gäller även i år.

Ute i stora världen, i de stora köttländerna som vi besökt genom åren till exempel Canada, Australien och Argentina, har man mycket större besättningar, kanske 2000-5000 kor på en gård. Men kalvningar försöker de absolut ha översikt på, det är viktigt. Fördelen som både Pampas och Canada har är att det är torrt ute, djuren går i stora hagar, man fodrar en sträng ensilage på marken, det blir ingen kladdig lerig vinteråker.

8 mars påminner mig om att det är internationella kvinnodagen, en viktig dag anser jag. Hade vi haft kvinnor som bestämt i världen, då hade de säkert ordnat med fungerande livsmedelsproduktion till sina närmaste och till sitt land. Utan mat orkar inget barn skolan och ingen orkar nästa steg i utvecklingen.

Att förvalta jord till näringsriktig mat är en fredshandling. Eller hur, nu är det snart vår, ska ni odla någon täppa? Förr hann jag alltid så fröer i lådor på fönsterkarmen, fridfullt, mysigt med det små spirande groddarna, men sen hann jag aldrig sköta det hela ordentligt. Ska jag tro det går i år?? Vi hörs! Britta

I min presentation skriver jag att jag inte är så lik bondestereotypen och den senaste veckan är nog en bra förklaring till varför.

Den förra veckan inleddes extremt bondetypiskt med en längre vistelse på gården full med vårens allra största höjdpunkt: lamningen. Vår tidiga lamningsgrupp med 25 tackor klämde under lite mer än en veckas tid fram alla sina 75 lamm. Uttrycket att ”det sprutar fram lamm” visar sig varje år vara mer bokstavligt än bildligt talat. Lamningen är en underbar period. Att varje dag (och natt) se små lamm resa sig upp för första gången är inget annat än ljuvligt. Men lamningen är också en av de jobbigare perioderna arbetsmässigt. Tillsyn flera gånger om natten och ständigt arbete under dagtid tär på krafterna. Den finaste stunden är när allt är över och man kan ta sig tid att sitta i ett hav av lamm och gosa – den lyckan väger upp alla sömnlösa nätter.

Att varje dag (och natt) se små lamm resa sig upp för första gången är inget annat än ljuvligt.

Senare under veckan blev min utnämning som ny Matlandetambassadör för Närke offentlig. Det är något jag är mycket hedrad över och jag ser fram emot arbetet som väntar. Det resulterade i alla fall i ett stort mediauppbåd och ett heldagsmöte på Landsbygdsdepartementet i Stockholm med alla ambassadörer och landsbygdsminister Eskil Erlandsson.

Senare under veckan blev min utnämning som ny Matlandetambassadör för Närke offentlig.

Lite kulturella aktiviteter hanns med också när jag såg musikalen Cabaret som nu sätts upp på Uppsala Stadsteater. Plötsligt befann jag mig i 30-talets Berlin på rökiga nattklubbar under nazitysklands skrämmande uppbyggelse. En gripande uppsättning där Sarah Dawn Finer gör en fantastisk prestation som Sally Bowles.

Någonstans däremellan hann jag också skriva min sista tentamen i min treåriga lantmästarutbildning.

Att röra sig i okända miljöer och skaffa sig nya intryck är nödvändigt för att bli en framgångsrik lantbruksföretagare.

Det där kan ha låtit som ett enda skrytande över en hektisk vecka, men faktum är att jag känner mig mycket priviligierad över att kunna vara bonde och samtidigt hinna med allt det andra. Att vara bonde handlar inte längre om att gå upp klockan sex på morgonen och arbeta stenhårt fysiskt i 14 timmar (bara ibland). Att röra sig i okända miljöer och skaffa sig nya intryck är nödvändigt för att bli en framgångsrik lantbruksföretagare.

Det är också kärnan i mitt framtida arbete som Matlandetambassadör. Vi bönder måste börja se ”konsumenter” lite mer som människor, medan de där människorna måste börja se ”bönder” lite mer som människor, snarare än ett exotiskt inslag i TV4 klockan åtta.



Det hela började en kväll efter jobbet när jag var på stormarknaden och letade pålägg. Jag fick tag i en skinka med Svenskt kött-märket på och lade ner den i min varukorg. Gick vidare mot köttdisken och skulle ha blandfärs. Även där hittade jag en förpackning med märket. Då slog det mig, varför skulle inte jag kunna märka min meny med märket? Jag har ju kött från djur som är födda, uppfödda, styckade och slaktade i Sverige.

Då slog det mig, varför skulle inte jag kunna märka min meny med märket?

Jag gillar sociala medier eftersom det är ett bra sätt att få information och hänga med i vad som händer i världen. Precis samma dag hade Svenskt Kött twittrat om vad som gällde för att märka med deras märke. Jag hade innan haft lite kontakt med Elisabet Qvarford på twitter som är kommunikatör på Svenskt Kött och slängde iväg frågan till henne.

– Vad krävs för att få använda Svenskt Kött märket på restaurang?

Det fanns inga riktlinjer färdiga utan Elisabet bad att få återkomma och veckan efter var det Mitt Kök-mässa i Göteborg. Vi träffades snabbt och enades om att det måste kunna fungera. Jag började direkt med att se till att mina leverantörer inte tog in djur som var födda utomlands eller liknande. Jag säkerställde att alla våra charkuterier producerades på svenskt kött. Allt var ju egentligen en självklarhet men jag skaffade den dokumentation som behövdes. Alla företag som levererar kött och charkuterier till restaurangen måste till exempel vara ansluta till Svenskt köttmärkningen.

Eftersom restaurang West Coast på Gothia Towers även levererar hotellets room-service arbetade vi också fram en plan för hur vi skulle kommunicera att allt kött var svenskt även där.

Alla företag som levererar kött och charkuterier till restaurangen måste till exempel vara ansluta till Svenskt köttmärkningen.

Den 28 november 2012 fick vi börja använda märket Svenskt kött. En dag jag sent kommer glömma. Jag kunde stolt servera kött på mina tallrikar som kom från glada djur som fötts upp efter världens strängaste djurlagstiftning.

Vi ville kommunicera för våra gäster att vi har valt vårt kött med omsorg.

Anledningen till att vi ville göra detta var för att vi ville visa att vi på West Coast bryr oss. Vi ville kommunicera för våra gäster att vi har valt vårt kött med omsorg. Att vi har en dialog med våra producenter och att vi på mindre än 2 timmar kan stå i ladugården och visa upp var våra djur lever.

Häng med framöver så berättar jag om varför jag har valt att bara jobba med svenskt kött och hur ni också kan göra det.


Att långkok ligger rätt i tiden kan man konstatera då pulled pork blev det mest sökta ordet inom livsmedel på Google 2013!

Kött blir fantastiskt gott när det tillagas på låg värme och under en lång tid. Själv tycker jag det är praktiskt att sätta in en gryta med en hel köttbit och rotgrönsaker i ugnen på låg värme på morgonen, så är den färdig att äta när man kommer hem. Mustiga grytor som boeuf bourguignon och chili på högrev tycker jag blir bäst och tar kortare tid i en tryckkokare. Trenden är även tydlig på restaurangsidan där det poppar upp ställen där man kan få en god gryta, antingen på plats eller med sig hem.

Kött blir fantastiskt gott när det tillagas på låg värme och under en lång tid.

God mat som är enkel att tillaga tilltalar många. Många gör dessutom inte sitt val av middag förrän de står i butiken. Där har färdiglagad pulled pork träffat mitt i prick. Man slipper hitta recept och hålla koll på ugnen, det är bara att värma och njuta med goda tillbehör.

Inom vår produktutveckling på KLS Ugglarps har vi en rad olika sous vide-projekt igång. Sous vide betyder att vi kryddar och kokar så att konsumenten sedan bara värmer det färdiglagade köttet. Vi provar oss fram med olika köttdetaljer, smaksättningar, temperaturer och koktider.

Det är fantastiskt roligt att få kombinera kunskapen om olika styckningsdetaljer med intresset för matlagning.

Långkok skapar unika möjligheter att lyfta värdet på detaljer som vi annars har svårt att få ut ett bra pris för. Det kan till exempel vara bogen som till stor del går till färs. Att höja värdet på dessa detaljer, som ofta kräver lite längre tillagningstider, är en av många viktiga faktorer när vi ska höja värdet på svenskt kött.

Jag förutspår att trenden med kött som tillagas länge kommer att hålla i sig.

Det är fantastiskt roligt att få kombinera kunskapen om olika styckningsdetaljer med intresset för matlagning. En del av mitt jobb handlar om att ”trendspana” och försöka se vad som kommer bli populärt om ett halvår - ett år.  Jag förutspår att trenden med kött som tillagas länge kommer att hålla i sig. Det kommer finnas ett brett urval av spännande produkter i butikerna framöver – resan har bara börjat med pulled pork!

Varför inte prova att laga pulled pork i helgen? Här finns två recept!

Ena stunden snöar det, andra regnar det. Tjuren 1287 Pikant av Vinga-Vånga trivs i snö. Vi har nu 8 avelstjurar gående i en grupp. Den äldsta är 7 år och den yngsta i gruppen 2 år och de har fri tillgång till vårt ensilerade grönfoder. De håller sams bara om de får göra upp om vem som är starkast, så det är stadfäst. De släpptes ihop ute i en stor hage i höstas efter att vi flyttat hem dem från sina olika ko-flockar. Du må tro att det ryker i mossan då. När till exempel två stycken 1100-1200 kilos tjurar gör upp, då viker de mindre som är yngre fort undan. Inom parentes var våra två grabbar under tonåringstiden likadana, de var tvungen och testa vem som var starkast!

Vi avlar för att våra djur ska ha lätta kalvningar, gå ute och äta hagmarksbete, göra fint i landskapet och till sist ge ett fint och gott kött.

Lennart har under veckan varit i Malmö med en stor tjur och visat på en avelsutställning. Då tvättas, schamponeras och fönas hela tjuren först i fyra dagar innan visning. Själva visningsdagen extra noga, man ska även tänka på hur hårmanen fönas, så man framhåller alla muskler på bästa sätt. Fin vit ny repgrimma har vi flätat inför utställning. Ett extra rep till nosringen och en joystick för att kunna ställa upp djuret på bästa sätt.

Domaren bedömer utifrån funktionell exteriör, en tjur ska ha lätt att röra sig, bra musklad bakdel och rygg. Vi avlar för att våra djur ska ha lätta kalvningar, gå ute och äta hagmarksbete, göra fint i landskapet och till sist ge ett fint och gott kött. Lennart kom hem med första pris; rosett, lotterivinst och en fin Angus-kviga.

Vår färs mals dag ett, för leverans nästa dag, vilket garanterar närhet.

Själv har jag malt nötfärs av naturbeteskött och kört runt det till alla Finspångs skolor. Kvarnen är en gammal maskin, som säkert funnits i 35 år, köpt begagnad och den har lite olika hyss för sig. Det gäller att bitarna ramlar ner i lagom jämn takt annars går säkringen.

Men gud så god färs det blir - det säger alla vi träffar och levererar till. Vår färs mals dag ett, för leverans nästa dag, vilket garanterar närhet. Sedan har vi i avtalet att det ska vara naturbeteskött, det vill säga djuren ska varit ute och betat hagmark. Vi har massor av hagmark i Östergötland som det går åt många mular om de ska skötas.

Som det funkar nu, så tar skolorna vår färs två gånger per termin och däremellan tyskt kött, enligt uppgift.

Vi hoppas att fler kommuner orkar genomföra detta. Och gärna lite oftare. Som det funkar nu, så tar de vår färs två gånger per termin och däremellan tyskt kött, enligt uppgift. Vad jag också förvånas över, är beräkningsmängden per portion, det är 40 gram per barn i många fall, det kan gå upp till 80 gram om de bestämt att det ska bli köttfärslimpa. Mina barn skulle inte blivit mätta på den mängden. Men skolans personal beundrar jag, de är lojala och kan göra mycket gott på små pengar.

Men skolans personal beundrar jag, de är lojala och kan göra mycket gott på små pengar.

Vi har nyligen åkt runt och tittat på andra köttbutiker i Halland och blivit inspirerade. En fint upplagd köttdisk är så vackert tycker jag. Med lite tillbehör och en massa olika chark och marinader. Skåne och Halland har på ganska korta avstånd rätt många köttbutiker.

Idag, fredag har vi haft besök igen av Livsmedelsinspektören i Linköping (de hade ett litet projekt för att kolla märkningen), vi försökte hinna serva dom samtidigt som vi höll på och packade lilla kylbilen med beställda köttlådor och annat kött och chark som vi ska leverera till Tumba i morgon.

Dagen har även innehållit utprovning av kryddsmör, tre smaker och tillverkning av fem kilo Salsiccia di Lucca, en råkorv, ljuvlig, den ska stekas i cirka 10 minuter och serveras med en god stuvad blomkål eller spenat till. Det blir det ikväll ihop med Babben, min favorit. Ha de så gott.


Under en lokal matmässa jag deltog vid för några helger sedan var frågan i rubriken en av de vanligare. Möjligtvis efter frågan om inte lammkött smakar ull, något som de flesta fick motbevisat efter att ha smakat min utsökta rökta fårfiol som jag bjöd besökarna på. Men åter till frågan. Många tror att lamm blir ekologiska bara de fått vara ute och beta gräs. Så är det inte riktigt, även om får och lamm är ett djurslag som borde omfattas av mer regler för att kunna bli ekologiskt certifierade, enligt mig.

Många tror att lamm blir ekologiska bara de fått vara ute och beta gräs.

För det första är ytor och mått i ekologiska stall större än vad som krävs i den svenska djurskyddslagen. Mer utrymme ger större möjligheter för djuren att leva ut sina naturliga beteenden, vilket minskar stress. Djuren ska ha tillgång till rastgård utomhus, i de fall ytorna i stallet inte ligger i överkant och har tillräckligt med insläpp av ljus. För det andra är inte rutinmässig avmaskning tillåten, vilket förhindrar resistensspridning hos olika parasiter. 

Fåren i Sverige gör dessutom ett utmärkt arbete i naturvård och gynnande av biologisk mångfald.

Dubbel karenstid för läkemedel kan också nämnas (karens=period efter avslutad behandling till det att djuren kan slaktas). Detta minimerar risken för att läkemedelsrester kan finnas kvar i köttet. För det tredje ska fodret naturligtvis vara ekologiskt och alltså inte ha belastat miljön genom användning av bekämpningsmedel eller konstgödning. Kraftfodergivan till slaktdjur är begränsad till 30% och minst 60% av fodret ska komma från den egna gårdens verksamhet, något som gynnar de lokala kretsloppen. Siffrorna ovan gäller KRAV-certifierad produktion.

Svensk lammuppfödning håller generellt toppklass, med god djurhållning både konventionellt som ekologiskt.

Många menar också att lamm som importerats från till exempel Nya Zeeland har fått leva ett långt mer naturligt liv än våra svenska får, som tillbringar en stor del av sina liv i stallar. Det finns en viss sanning i det, men när vi lägger till transportavståndet från andra sidan jorden blir det inte lika attraktivt. Fåren i Sverige gör dessutom ett utmärkt arbete i naturvård och gynnande av biologisk mångfald. Vidare garanterar svensk djurhållning en bra hantering från födsel till slakt och en säker läkemedelsanvändning. Svensk lammuppfödning håller generellt toppklass, med god djurhållning både konventionellt som ekologiskt. Men om man värderar det jag nämnt i stycket ovan är KRAV-märket en garant - som på sikt driver djurhållningen mot att bli ännu mer vänlig för djur och miljö.






Betydelsen av ordet korv är väldigt omstridd. Vissa säger att det är släkt med ordet karva, medan andra säger att det är besläktat med isländskans kurfr som betyder stump eller avskuren bit.

Korven har funnits i Sverige ända sedan Gustav Vasas tid och dök upp i skrift första gången 1539. Korv ansågs från början inte vara fint nog utan riktade sig främst till arbetarklassen, men på 1800-talet fick korven ett rejält uppsving i Sverige och charkuterister blev böndernas ombud.

På 1900-talet blev det förbjudet med ”korvgubbar” med låda på magen, på grund av hälsoskäl. Då började de traditionella korvkioskerna poppa upp i vårt avlånga land.

Ingredienserna i Heberleins korvar väljs omsorgsfullt ut och vi använder endast svenskt nötkött, fläskkött och ryggspäck av hög kvalitet. Vi är en av få kvar som idag röker korven på gammalt traditionellt vis i rökar där vi eldar med al, bok och enris på golvet. Vi får då en produkt med äkta röksmak och längre hållbarhet eftersom rökningen torkar och konserverar produkten.

Korv på vårt vis

  • Köttet kommer till charkuteriet
  • Köttet saltas och får ligga i minst två dygn
  • Det saltade köttet mals och lyftes sedan över till blandaren där det blandas med kryddor. Var och en av våra korvar har sin unika smak och alldeles egna kryddblandning
  • Efter köttet blandats med kryddor stjälps det upp och lyfts upp i korvstopparen där vi stoppar korven i fjällster av ”naturtarm"
  • Efter det får korven vila någon timme så korven torkar en aning och smakerna från kryddorna kommer fram ordentligt innan det är dags för rökningen
  • Korvvagnarna rullas in i rökarna där tre vagnar får plats i var rök. Spån hälls ut på golvet och tänds på. Rökarna ska matas med nytt spån två gånger om dagen
  • Korvarna röks mellan 3 och 5 dygn beroende på tjocklek, väder och vind
  • Rökningen är i allra högsta grad ett jobb för den erfarne charkuteristen då man klämmer och känner att korven är färdig
  • När den äntligen är klar kan man förvänta sig ett resultat som är heeeeelt amazing. Jag älskar våra korvar!

Helena Jonsson, LRF och jag svarar med detta inlägg på kritiken mot den svenska köttkonsumtionen. Svenska bönder borde faktiskt föda upp fler djur än idag med tanke på att det skulle göra mindre klimatavtryck än mycket av importköttet. 

Den svenska köttkonsumtionen diskuteras i ett inlägg från Sveriges Konsumenter, Naturskyddsföreningen med flera på Brännpunkt den 11 februari. Vi menar också att det är viktigt att välja kött medvetet och den ökande importen av kött är negativ för klimatet. Det är också viktigt att skilja på konsumtion och produktion. Svenska bönder borde faktiskt föda upp fler djur än idag med tanke på att det skulle göra mindre klimatavtryck än mycket av importköttet. Vi värnar i allra högsta grad friska djur och förebyggande djurhälsovård och därmed en unikt låg antibiotikaförbrukning. Det stora problemet är det anonyma, importerade köttet. Vi välkomnar att artikelns undertecknare framhåller dessa viktiga klimat- och hälsoaspekter. 

Svenska bönder strävar sedan länge efter en alltmer hållbar produktion. Det kan handla om att lägga om till en effektivare gödselhantering, kartlägga sin energianvändning och kväveeffektivitet och att börja odla eget proteinfoder. Branscherna arbetar för att de kvarvarande sojainköpen under 2015 ska vara hållbarhetscertifierade och LRFs dotterbolag Svenskt sigill har tillsammans med KRAV tagit fram ett system och märkning för klimatcertifiering. De betande djuren är en del av ett hållbart jordbruk. De omvandlar näringen i gräs till kött och mjölk så att den blir tillgänglig för oss människor. Sverige har god tillgång till vatten och bra villkor för gräsproduktion. 

Den 40-procentiga ökning av köttkonsumtionen som skett sedan 1990 har uteslutande bestått av importerat kött. Vid en jämförelse bidrar exempelvis det brasilianska köttet med 30-40 procent mer utsläpp av växthusgaser jämfört med svenskt kött. Vi vet också att en majoritet av Sveriges konsumenter vill välja svenskt kött och LRF och Svenskt Kött har tillsammans med handeln tagit initiativ till en frivillig ursprungsmärkning av svenskt kött. 

Vi menar dock att brevskrivarna blandar ihop minskad köttkonsumtion med minskade utsläpp av klimatgaser. Att ersätta kött som har låga utsläpp med vegetabilier med högre utsläpp ger ingen klimatvinst. Sambanden är komplexa. Samtidigt är det tyvärr nödvändigt att understryka det självklara: det är inte främst antalet idisslande djur som orsakat klimathoten utan förbränningen av fossil energi.

När det gäller konsumtionen av kött är det ganska enkelt – hellre lite mindre men välj svenskt.

Helena Jonsson, förbundsordförande LRF
Maria Forshufvud, vd, Svenskt Kött

Läs även replik från Marie Söderqvist, vd Livsmedelsföretagen:Vädjan till företagare är helt missriktad 

För mig som ekologisk lammbonde står djurens välmående alltid i centrum. Från det att tackorna lammar, med många sömnlösa nätter – till det att jag kör lammen till det lokala slakteriet. Jag klappar dem, pratar med dem och ger dem namn. Många tycker att det är underligt; hur kan man gosa med ett djur man ska äta upp? Det är inte alls en underlig fråga. Faktum är att jag själv frågar mig samma fråga ofta och dagligen tänker på förhållandet mellan människor, djur och natur.

Många tycker att det är underligt; hur kan man gosa med ett djur man ska äta upp?

Jag har ingen bra förklaring till hur man kan äta upp en djurkompis. Däremot vet jag vet att så länge jag med gott samvete kan äta kött från djur jag själv fött upp och pratat med, är det okej. Jag har ju sett till att mina djur fått leva ett så naturligt, stressfritt och värdigt djurliv som bara är möjligt - och jag vet att jag inte skulle kunna ge dem namn om jag inte var stensäker på ovanstående.

Jag har ju sett till att mina djur fått leva ett så naturligt, stressfritt och värdigt djurliv som bara är möjligt.

Frågan om att äta kött är en fråga i sig. Nu fokuserar vi på att kött med bra kvalitet är gott och nyttigt, i lagom mängd. Genom att ge mina djur ett naturligt och stressfritt liv där de bara äter gräs, ger jag rättvisa åt detta fantastiska livsmedel. Varje gång jag äter kött från mina egna lamm infinner sig alltid en liten högtidskänsla. Ska vi då lägga till de ekosystemtjänster djuren skapar av att beta gräs och den biologiska mångfald som gynnas, är det faktiskt en ren vinst att äta det här köttet.

Glädjen i bondelivet bottnar för mig i att se glada djur varje dag.

Det är lätt att fastna i slentrianmässiga rutiner oavsett vad man jobbar med. På något vis tycker jag ändå att det är farligare om man gör det när man jobbar med levande varelser. Min värsta mardröm är att en dag vakna upp och finna mig i en situation där jag slentrianmässigt producerar djur, med rationalitet och ekonomi som största drivkraft. Glädjen i bondelivet bottnar för mig i att se glada djur varje dag – en glädje som smittar av sig på naturen runt gården och på alla de som äter kött från mina lamm.


Vintersolen lyser så snön gnistrar vissa dagar, men idag är det mulet och nästan på noll. Två kor har behagat kalva i natt. Båda är cirka 4 år och detta är deras andra kalvning. Lennart, som mest jobbar på gården, flyttar in ko och kalv i egen box, så kallat BB. Där får de lugn och ro och kalven hittar till livets första smakprov av spene. En kalv ställer sig upp en halvtimme efter födseln och försöker då buffa uppåt för att hitta juvret.

Två kor har behagat kalva i natt, båda är cirka 4 år och deras andra kalvning.

Mammans första instinkt är att slicka kalven ren och torr över hela kroppen. Sedan när kalven står bredvid kon och diar, hjälper ofta kons slickningar bak på svansroten kalven att få den rätta direflexen. På människa tror jag vi kan se hur lilla bebisens hand knyts och öppnas, likadant kattungen som trampar mot mammans juver.

Vi väntar totalt 160 kalvar denna vår men gläds likafullt över varje lyckad kalvning. Så fort vi möter en bondekompis frågar man alltid om skörd, väder och i kalvningsäsong; hur går kalvningarna?

Den här tiden är alla djur inne i öppna stallar där de kan ströva fritt. Vi blåser in halm i deras boxar varje måndag, onsdag och fredag. Så just nu ligger alla i nyströdda halmboxar, det är så rogivande och se dom. En ko fördelar sitt dygn i tre lika delar; 8 timmar äta, 8 timmar sova och 8 timmar ligga ner och idissla (de stöter helt enkelt  upp lite redan tuggad mat och tuggar om den). Det vore något för oss stressade människor att ta efter.

Vintern gillar vi. Då vi planerar inför säsongen, har gått ner i varv efter alla julhelger och allmänt plåstrar om oss själva. Hinner med både tandläkaren, hårfrissan och fotvård. Gott för både kropp och själ.

Ni ska veta att det är spännande att sälja gott kött över disk.

Mina uppgifter den här veckan har varit allt ifrån att baka ny blodpudding, göra salsiccia, packa kött som styckarn tar fram, mala köttfärs till hela Vadstena kommuns skolor och sälja kött över disk.

Ni ska veta att det är spännande att sälja gott kött över disk. Man får så många intryck av kunderna. I lördags till exempel så sa kunden att vi hjälpte henne till ett lyckad 60-årskalas, tack vare KRAV-godkänd, välsmakande rostbiff och färdiga lammspett.

Strax efteråt kom fyra grabbar i 30-årsåldern som skulle följa Superbowl hela natten och de ville naturligtvis ha stans bästa hamburgerkött.

Damen som jag inspirerade att testa oxsvanssoppa förra veckan kom tillbaka och berättade hur ljuvligt det var. Och killen som skulle laga mat till 10 grabbar från jobbet kom och skulle ha bästa välhängda entrecôten. Hängmörning i ett par veckor gör att köttet lättar, avdunstar och det som är kvar får en koncentrerad smak.

Vi säljer kött som är välhängt, har fettkappa och har insprängt fett och jag brukar säga; numera vid 50+ är jag ett levande exempel, på välhängt, med fettkappa och lite insprängt, trebarnshull. Vi hörs igen!

SVT rapporteradenyligen om hur svenska slakterier säger upp avtalen för ett antal svenska grisgårdar då de inte lyckas sälja köttet vidare. Men det är inte så att vi svenskar har minskat vår konsumtion av griskött, snarare tvärtom. Problemet är Sverige har blivit en överskottsmarknad där omvärlden säljer billigt griskött och därmed lägger fler av oss fläsk på tallriken som kommer från djur som inte har fötts upp enligt de hårdare djurskyddskrav som gäller i Sverige.

Importen av griskött har fördubblats på tio år och 40 procent av det griskött vi äter kommer från ett annat land. Det handlar framför allt om det mer anonyma köttet, det som blir råvara i korven, smörgåsskinkan och färdigmaten.

Importen har ökat snabbt. I slutet av 1990-talet var Sverige självförsörjande på griskött. För bara tre år sedan var 80 procent av allt griskött vi åt svenskt. 2013 har den siffran sjunkit till 60 procent.

Den huvudsakliga orsaken till de senaste årens ökning av importerat kött är att länder som Danmark, Tyskland och Polen kan konkurrera med betydligt lägre priser. Våren 2013 stängde Ryssland och Asien sina gränser för importerat kött för att säkra sin egen köttproduktion. Det har lett till att det finns gott om billigt griskött från bland annat Tyskland och Danmark.

Det är framför allt i charkuterier och färdigmat som det importerade köttet har ökat, vilket många av oss kanske inte vet eller har upptäckt. När det gäller helt griskött som säljs i butik är det fortfarande mest svenskt kött som säljs.

Priset spelar givetvis en stor roll, liksom en stark krona som gör Sverige till en attraktiv marknad att sälja till. Men en annan orsak är också att köttet i korven och den färdiga maten blir mera anonymt.

Konsumenterna har hittills visat att de i stor utsträckning är beredda att välja svenskt när de köper kött i butiken, även om det svenska köttet är dyrare. Men för charkuterierna och de färdiga maträtterna gäller inte samma logik. För att ytterligare komplicera bilden finns det också ett antal charkuterier med regionala svenskklingande namn som inte innehåller ett enda gram svenskt kött.

Den extra kostnaden för ”våra” grisar är bland annat det svenska djurskyddet. För det är skillnad på djurhållning i Sverige och i andra EU-länder. Fixerade suggor, kuperade svansar och trånga burar. Sådan är verkligheten för en stor del av grisarna i EU.

Svenska bönder har däremot under många år fött upp grisar enligt svensk djurskyddslagstiftning, som är strängare än EU:s nya villkor. Vi är stolta över vårt djurskydd, men det har medfört ökade kostnader för svensk grisproduktion och försvårar konkurrensen med lågprisimporten.

Svenska djur är bland de friskaste i EU och vår antibiotikaanvändning är internationellt sett mycket låg. Danskarna använder tre gånger så mycket antibiotika per gris som vi i Sverige. Bör vi inte vara beredda att betala mer för det?

Det är alltså inte något mysterium bakom prisskillnaden mellan griskött från Sverige respektive utlandet. Den speglar viktiga skillnader i djurhållning och också andra omständigheter runt köttproduktionen.

Vår ambition är att fler konsumenter ska titta och agera efter ursprungsmärkning så att inte ytterligare svenska gårdar tvingas stänga ner verksamheten medan fläsket väller in från Tyskland och Danmark.

Alla vill vi väl kunna köpa gott kött som kommer från grisar som har haft det bra? Och det kan vi också – om vi förstår att använda vår konsumentmakt.

Detta debattinlägg är också publicerat på SVT Debatt

Jag tänkte börja med en lite presentation av vår historia så ni förstår vad vi håller på med och vilka vi är. Heberleins i Förslöv - det var här allting började.

På 1800-talet kom mammas farfar Hilmer Heberlein till Sverige från Tyskland med fickorna fulla av korvrecept. Heberlein är ett stort slaktarsläkte i Tyskland.Hilmer började med ett slakteri i den lilla lokalen i Förslöv som senare kom att bli livsmedelsbutiken Heberleins.

Heberlein är ett stort slaktarsläkte i Tyskland

Hilmers son, morfar Gert cyklade runt på bygden och sålde kött till butikerna men avancerade sedan och fick en lastbil att köra med. Många äldre jag pratar med minns fortfarande hur morfar kom körandes med sin köttbil.

Morfar och mormor tog över slakteriet år 1958 efter Hilmer och gjorde det till en livsmedelsbutik med inriktning på kött och charkuterier. I mitten på 70-talet började dom med festbrickor och var ute på grisgrillningar.

Mamma och morbror Jonas tog över butiken 1989. Pappa Nisse kom in i företaget när han var 25 år och blev skolad till charkuterist. Kött kunde han redan från grunden då han hade jobbat som slaktare på slakthuset i Helsingborg i 9 år innan han började på Heberleins.

Vi levererade redan korvar, pastejer, skinkor med mera till många butiker runt om i Sverige, men när Sverige gick med i EU så var det stopp med det för anläggningen var inte EU-godkänd.

År 1999 byggde mamma och Jonas ett EU-godkänt charkuteri i Förslöv (Heberleins i Båstad AB), så att vi kunde fortsätta leverera ut i Sverige och även till andra länder om vi ville. I ett EU-godkänt charkuteri får till exempel inga varor mötas eller gå tillbaka den vägen dom kom in. Allt ska gå runt.

Självklart arbetar vi bara med svenska produkter i våra charkuterier och det är viktigt för oss att understryka detta och föra fram till våra kunder!

Jag och lillasyster Ida har jobbat i familjeföretaget mer eller mindre i hela vårt liv.

Jag började som 12-åring på sommarlovet att göra pajer till butiken. Jag minns att jag tyckte att det var pest och pina i början men kom så småningom på att det där med att ha alldeles egna pengar var ju inte helt fel. Ida satt i kassan och trivdes som fisken i vattnet eller kanske som kon i hagen :)

Jonas tre barn Filippa, Jonatan och Johanna som är mellan 5-10 år yngre än oss började efterhand också arbeta i butiken under loven. Idag driver Jonas butiken,

Mamma och pappa driver charkuteriet och jag och mamma driver och äger vårt företag i Båstad som heter Bjärehalvöns chark och delikatess.

Självklart arbetar vi bara med svenska produkter i våra charkuterier och det är viktigt för oss att understryka detta och föra fram till våra kunder!

I gårdagens program av ”Djurskyddsinspektörerna” visades en av Länsstyrelsens kontroller på vårt slakteri i Hörby. Kontroller av utomstående är välkomna och viktiga. Dels ger det ett kvitto på att vi gör rätt och dels skapar det idéer om hur vi kan göra saker ännu bättre. Förutom Länsstyrelsen, som besöker oss regelbundet, har vi veterinärer från Livsmedelsverket på plats varje dag. Veterinärerna tittar på varje enskilt djur i stallet när det anlänt så att det är friskt och mår bra innan det får gå vidare till slakt.

För att djuren ska känna sig lugna och för att vi ska få ett bra flyt använder vi oss av djurens naturliga beteenden.

Alla slakterier måste ha en djuromsorgsansvarig som ser till att det finns tydliga rutiner för hur djuren ska hanteras. Detta för att säkerställa att de har det bra den korta tid de är hos oss. För att djuren ska känna sig lugna och för att vi ska få ett bra flyt använder vi oss av djurens naturliga beteenden. Det krävs att vi sätter oss in i hur djuren uppfattar sin omgivning. I programmet igår visades ett exempel där vi använder ett låtsasfår som lammen följer av lastbilen och in i boxen. Det är fantastiskt att se hur lätt och lugnt det går när vi använder lammens instinkt att följa efter flocken! Med jämna mellanrum tar vi också hjälp av utomstående experter för att lära oss mer om djurens beteenden.

Min erfarenhet är att det viktigaste av allt är att ha en kunnig, engagerad personal med djuröga...

Jag tycker det är viktigt att ta de tillfällen som ges för att visa och berätta om hur vi tar hand om djuren. Dom som besöker oss kan bilda sig en egen uppfattning om hur det går till på riktigt. Det har resulterat i att jag genom åren har guidat 1000-tals personer genom slakteriet.

Min erfarenhet är att det viktigaste av allt är att ha en kunnig, engagerad personal med djuröga samt att ständigt ifrågasätta om vi på något sätt kan göra någonting bättre.



Våra matvanor är något som engagerar, det är tydligt. När LRFs lokala avdelning i Nyköping bestämde sig för att steka hamburgare utanför en skola på den köttfria dagen hade de nog inte räknat med att hamna i riksmediernas starka strålkastarljus. Att de lokala företrädarna inte var förberedda och därmed gjorde klart olämpliga uttalanden har noterats av de flesta som följer nyhetsflödet.

Så varför engagerar sig då de svenska bönderna så starkt för sitt kött?

Är det en bra idé att grilla hamburgare utanför en skola som har en köttfri dag? Nej det är det inte. Aktionen blev en onödig provokation och i stället för att lyfta fram det svenska köttet, vilket var tanken, gjorde man det en björntjänst.

Så varför engagerar sig då de svenska bönderna så starkt för sitt kött? Jo, för att det är ett så värdefullt livsmedel, som samtidigt utsätts för att närmast orimligt tryck från omvärlden.

Hur folk använder sin konsumentmakt får konsekvenser för djuren och för de bönder som föder upp dem.

I dessa dagar transporteras minst tre tusen grisar från gårdar i Skåne till Tyskland för att slaktas där. Det är följden av att det uppstått ett överskott på svenskt griskött. Många konsumenter kan eller vill inte motstå de lockande låga priserna på fläsket från Danmark och Tyskland, och hur de använder sin konsumentmakt får konsekvenser för djuren och för de bönder som föder upp dem.

Så när det dyker upp initiativ om köttfria dagar i skola och på sjukhus reagerar många av Sveriges bönder med ilska eftersom de redan känner sig trängda av floden av importkött som väller in över gränserna. Det är synd, för det skulle ju gå att vända på steken/rödbetsbiffen. Kommuner får gärna ha en köttfri dag i veckan, men det vore ansvarsfullt om de sedan gör upphandlingar med krav som gör det möjligt att servera skolbarnen svenskt kött övriga dagar.

För lika väsentligt som att ha koll på hur mycket kött vi äter, lika viktigt är det att veta vilketkött vi äter för det är skillnad mellan kött och kött.  Att välja kött med omsorg är viktigt inte minst ur miljösynpunkt. Svenskt kött är ett klimatmässigt bra val som kommer från djur uppfödda enligt stark svensk djurskyddslagstiftning.

För lika väsentligt som att ha koll på hur mycket kött vi äter, lika viktigt är det att veta vilketkött vi äter för det är skillnad mellan kött och kött.

De betande djuren utgör en del av ett hållbart jordbruk. Sverige har god tillgång till vatten och bra villkor för gräs och spannmålsproduktion. I Sverige har vi dessutom bland världens lägsta konsumtion av antibiotika, våra djur är friskare och vi har en stenhård salmonellakontroll. En bibehållen svensk köttproduktion betyder också arbetstillfällen som blir kvar i Sverige.

Så vad Sverige behöver är inte uppflammande panikdebatter som bygger på några oförsiktiga ord av en lokal eldsjäl inom lantbruket, utan en seriös diskussion som tar hälsa, natur, miljö och djurskydd på allvar. Och som möjliggör för både enskilda kunder och skolor och kommuner att göra medvetna val, med full vetskap om följderna.

En bibehållen svensk köttproduktion betyder också arbetstillfällen som blir kvar i Sverige.

I Sverige står maten för drygt 2 ton av ett genomsnittligt hushålls utsläpp av växthusgaser. Andelen som kommer från godis och läsk i samma hushåll är 0,5 ton. Är det rimligt att i debatten sätta fokus på det värdefulla livsmedlet kött och låta godispåsen och läsken leva i godan ro utanför strålkastarljuset?

Allra smartast skulle det vara att minska utsläppen genom att inte slänga mat som går att äta. Samt att välja att köpa svenskt kött av djur som fått växa upp på svenska gårdar och som också slaktas här i Sverige. Det skulle vara bra för djuren, och det vore också bra för skolorna och deras elever. Både för killar och tjejer.

Denna debattartikel är även publicerad på Aftonbladet debatt (med en rubriksättning som vi inte ställer oss bakom).