Blogg

Fredrik Andersson heter jag, 2009 vann jag tävlingen Sveriges Köttkock och 2013 var jag första köksmästaren som fick tillåtelse att placera Svenskt kött-märket på min meny. Det är jag mycket stolt över. Just nu jobbar jag som frilansande kock och lägger mycket energi på tävlandet i Kocklandslaget där jag är medlem. I mars kommer jag dessutom tävla i Nordic Chef där jag representerar Sverige. Under en tid framöver kommer ni få läsa lite kring mina tankar kring att använda Svenskt Kött på restaurang och lite hur vi gjorde för att få möjligheten att använda Svenskt Kött märket på vår meny.

Jag var första köksmästaren som fick tillåtelse att placera Svenskt Kött märket på min meny. Det är jag mycket stolt över.

Jag blev anställd i februari 2012 som köksmästare på Gothia Towers nysatsning West Coast. Jag fick fria tyglar men hade ett ramverk att jobba med. Alla huvudråvaror skulle komma från närområdet. Basen var vår svenska husmanskost.

Dialogen med bonden anser jag är en viktig del i att få en bra råvara.

Ganska tidigt bestämde jag att jag ville försöka hitta ett gäng gårdar som jag själv kunde besöka och bestämma mig för att bara handla av dessa. Dialogen med bonden anser jag är en viktig del i att få en bra råvara. Om vi kockar inte berättar vad vi eftersöker är det svårt för bonden att få fram en bra och jämn produkt. Vi måste bli bättre på att samarbeta med våra bönder. Då kommer vi också få en bra slutprodukt, där både parter förhoppningsvis även får en bra ekonomi.

Jag kontaktade 3 kända leverantörer av kött i Göteborgsområdet och ställde 2 krav:

  • Jämn och hög kvalitet
  • Öppenhet, vi ska kunna komma dit själva eller ta med oss våra kunder

2 av leverantörerna har än idag drygt 2 år senare fortfarande inte svarat.

Det i sig är ett problem. Det är många som pratar sig varma om hur mycket bra kött man kan leverera. Men när man börjar ställa lite enkla krav backar dom.

Häng med framöver så ska jag berätta hur vi gjorde för att lyckas med vårt mål med 100% Svenskt kött på vår restaurang.

För mig är det viktigt att djuren har det bra. Är det glada grisar, med en glad bonde som får bra utfall på sin produktion är jag stolt som får äran att servera det på mina tallrikar. Häng med framöver så ska jag berätta hur vi gjorde för att lyckas med vårt mål med 100% Svenskt kött på vår restaurang.



Jag heter Adam Arnesson, är 23 år och är en ekologisk fårbonde. Jag studerar även mitt sista år som Lantmästare med inriktning på företagsekonomi, i Uppsala. Livet som fårbonde är en livsstil jag älskar, men inte skulle uppskatta utan allt det andra livet har att erbjuda.

Som ung bonde kan jag knappast förknippa mig själv med en gubbe i rutig skjorta, trots att jag ofta bär just rutiga skjortor.

När jag presenterar mig som bonde får de flesta en väldigt tydlig bild av vem jag är. En bonde är ju en osocial gubbe i rutig skjorta. Som ung bonde kan jag knappast förknippa mig själv med en gubbe i rutig skjorta, trots att jag ofta bär just rutiga skjortor. Även om jag inte bryr mig särskilt mycket om hur jag uppfattas genom min yrkesroll, är det fascinerande hur starka människors associationer är till olika yrken.

Jag är aktiv på bland annat Twitter, där jag lyckats öppna en försäljningskanal för lammköttet som produceras på gården.

Genom mitt umgänge i helt andra kretsar än lantbrukssfären, som kultur, musik och politik är det alltid intressant att bemöta fördomar och visa att de oftast inte stämmer. Något jag dagligen försöker göra med min närvaro på sociala medier. Jag är aktiv på bland annat Twitter, där jag lyckats öppna en försäljningskanal för lammköttet som produceras på gården.

När jag träffar mina kunder får jag direkt information om vad de tycker om produkterna.

Mitt lantbruksföretagande grundar sig i att hitta nya innovativa affärsmetoder. Lantbruket har tagit ett alltför långt steg bort från dem som faktiskt köper våra produkter, människorna. Jag vill sälja mina produkter direkt till mina kunder, träffa dem och berätta om hur bra mina lamm har det på gården. Alla som köper är också välkomna att hälsa på. När jag träffar mina kunder får jag dessutom direkt information om vad de tycker om produkterna. Att få en bild på en fint tillagad lammkotlett och få höra att det är det godaste lammkött man någonsin ätit, är kanske den bästa uppskattning en bonde kan få.

Som bloggare här hos Svenskt Kött kommer jag att ge min syn på lantbruk, djuruppfödning, köttkvalitet och så vidare; ur ett ungdomligt och modernt perspektiv. Mycket nöje!




Svenskt kött är framtidens kött. Vi har i Sverige unikt goda förutsättningar för produktion av kött med bra tillgång till vatten, marker och bete. Vi har duktiga djuruppfödare och vi har tidigt inrättat oss efter det som nu kommer i resten av världen: resursmedvetenhet, god djuromsorg och hänsyn till klimat och miljö.

Vi vet att konsumenterna gillar kött. Men det betyder nödvändigtvis inte att man vill äta mer utan snarare bättre kött. Att kunna välja kött med omsorg och ha kunskap om såväl uppfödning som tillagning står högt i alla trendspaningar. Till exempel är ursprung ett viktigt kvalitetsvärde för de flesta av oss.

Svenskt kött har många värden. Det ger arbetstillfällen, framför allt på landsbygden. Betande djur ger oss biologisk mångfald. Köper vi svenskt kött så vet vi också att det kommer från djur som har fötts upp enligt de djurskyddsregler som vi har kommit överens om i det här landet. Ett konkret exempel är att svenska grisar får behålla sina knorrar till skillnad mot hur det fungerar i många andra länder.

Konsumenterna säger i undersökningar att de hellre väljer svenskt kött än utländskt, samtidigt fortsätter importen att öka. Det beror på att vi konsumenter är ganska trogna det svenska köttet när vi köper helt kött ute i butiken. Men när vi kommer till förädlade produkter som charkuterier och färdigmat tappar vi fokus. Då går vi mera på varumärken och pris än råvarans ursprung.

Men hälften av alla konsumenter tycker att det är svårt att se var köttet i charkuterivarorna kommer ifrån och över 70 procent vill se en tydligare märkning.

I dag använder livsmedelshandeln och många tillverkare Svenskt kött-märket. Vi för dialog med företagen och kedjorna om att lyfta fram märkningen därför att vi ser i undersökningar att ju tydligare märkningen är, desto bättre motsvarar den konsumenternas önskemål. Märkningen fyller en viktig funktion.

Under det första halvåret 2013 åt vi mer nöt- och griskött än under samma period förra året, främst i form av importerat kött. Mer än hälften av allt nötkött vi äter är importerat. Av grisköttet står importen för 40 procent och för lammköttet kommer hela 66 procent från ett annat land. Följaktligen fortsatte också den inhemska köttproduktionen att minska, med undantag för nötköttet som ökade något.

Jag är medveten om att det kommer att krävas ett fortsatt intensivt arbete för att inte svensk djuruppfödning ska fortsätta att minska. Det handlar om att förutsättningar måste finnas för lönsamhet i hela kedjan. Konkurrenstrycket är hårt och billigt kött är i slutändan ett hot mot den svenska produktionen.

Svenskt Kötts uppgift är att lyfta fram och tydliggöra det svenska köttets värden. Vi gör det med kunskap och inspiration. Valet bör vara enkelt. Att välja kött med omsorg innebär att välja svenskt kött.


Konsumenterna måste kunna lita på den mat de köper. Vårt sätt att hjälpa till är att märka ut svenskt kött med ett tydligt blågult märke för att göra det enklare för de konsumenter som vill att deras kött ska komma från svenska gårdar. Vi inför därför stickprovskontroller hos företagen som använder märket Svenskt kött.

Svenskt kött-märkningen växer och därmed ställs också ökade krav på uppföljning och kontroll av att märket används på ett korrekt sätt. Svenskt Kött inför därför stickprovskontroller hos företagen som använder märket Svenskt kött.Spårbarhet och särhållning av råvaror kommer att vara i fokus för kontrollen. Precis som i all annan verksamhet så stärker vi trovärdigheten genom dokumentation och uppföljning. Kunskapen och transparensen ökar.

Märket Svenskt kött har bara funnits i drygt två år men har hunnit bli ett välkänt märke som tre av fyra konsumenter känner till. Det visar en nyligen genomförd konsumentundersökning som undersökningsföretaget YouGov gjort. Det är en mycket hög kännedom med tanke på att märket är relativt ungt. Konsumenterna uppskattar enkelheten med Svenskt kött-märkta varor men förväntar sig en kontroll som bekräftar att märkningen håller vad den lovar.

Svenskt kött-märket står för att all köttråvara kommer från gris, nöt, får, lamm eller häst som är fött, uppfött, slaktat och styckat i Sverige. Produkten är också tillverkad och förpackad i Sverige.

Bakgrunden till märkningen var den svåra situationen som Sveriges grisföretagare upplevde under vintern 2010 - 2011 då griskött från Tyskland dumpades på den svenska marknaden. Det var en katastrof då priset på svenskt griskött trycktes i botten.

Svenskt Kött gjorde gemensam sak med Ica, Coop, Axfood, Bergendahls och LRF och kom överens om en märkning av framför allt charkuterier. För det är när köttet blir charkuteri som det anonymiseras. Märket gör det lätt att se varifrån köttet kommer utan att man behöver lusläsa innehållsdeklarationen. Svensk råvara är dyrare att köpa in och märket motiverar det lite högre priset i butiken.

Redlighet och spårbarhet är viktiga kriterier för de företag som får rätten att använda märket Svenskt kött och företagen ska vara anslutna till en livsmedelscertifiering. Även enskilda butiker har möjlighet att få använda märket på sitt butikspackade kött.

Märket Svenskt kött har ett stort förtroende att förvalta. Men vi har också mycket att utveckla. I konsumentundersökningen efterfrågades mer information om vad märket står för. Det kommer vi att ta fasta på i kommande aktiviteter och kampanjer. Konsumenterna ska känna att de handlar gott, och gör gott.

I stället för att lyssna på konsumenterna väljer EU-kommissionen att gå den europeiska köttindustrins väg. Frågan om ursprungsmärkning är en ödesfråga för svensk livsmedelsproduktion. Det skriver vi tillsammans med andra företrädare för svensk köttproduktion, konsumenter och dagligvaruhandel i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

I december i årbeslutar EU om nya lagar för ursprungsmärkning av gris, get, lamm och fågel. Det här är något som efterfrågas av många konsumenter. I spåren av olika skandaler kring råvarors ursprung intresserar sig allt fler för hur den mat vi äter har producerats. När Europeiska kommissionen nu har lagt fram ett utkast till hur produkter ska märkas har många skäl att känna sig besvikna. I stället för att lyssna på konsumenterna har EU-kommissionen valt att gå den europeiska köttindustrins väg.

Bakgrunden till ursprungsmärkningen var att ge konsumenten fullständig och relevant information om djurets ursprung. Kommissionen har lagt fram tre alternativ för märkning: Det första alternativet är att märka kött med EU/icke-EU. Det andra alternativet är att märka var djuret är uppfött och slaktat. Det tredje alternativet är samma modell som för nötkött, det vill säga märka var djuret är fött, uppfött och slaktat.

Bakgrunden till ursprungsmärkningen var att ge konsumenten fullständig och relevant information om djurets ursprung.

Det utkast till regelförslag som EU-kommissionen nu skickat ut går på det andra alternativet. Köttet ska ursprungsmärkas med uppfött och slaktat, men definitionen av uppfött är väldigt svag. Det är ett alternativ som köttindustrin i EU driver då de vill kunna transportera djur mellan länder för att kostnadsoptimera. Konsumentens rätt att få veta ursprunget på köttet får helt stå tillbaka för industrins önskan om att få lägsta produktionskostnad.

Vi anser att allt kött bör ha en enhetlig märkning och därför är det logiskt att använda samma modell för gris, lamm och fjäderfä som i dag används för nötkött.

I Sverige är så gott som hela livsmedelskedjan enad, från djurbönder, till svensk slaktindustri, till handeln, till konsument- och djurskyddsorganisationer. Vi anser att allt kött bör ha en enhetlig märkning och därför är det logiskt att använda samma modell för gris, lamm och fjäderfä som i dag används för nötkött. Konsumenterna efterfrågar ursprunget på kött. I den europeiska konsumentorganisationen BEUC:s undersökning 2013 svarade 83 procent av de svenska konsumenterna att de tycker att det är viktigt att få reda på köttets ursprung.

Djurskyddsregler skiljer sig åt mellan länder. Detsamma gäller för regler om djurtransport och slakt. Därför är det relevant för konsumenter att veta var djuret är fött, uppfött och slaktat. Många konsumenter är dessutom kritiska till transport av djur mellan medlemsländer och med den märkning som nu föreslås kommer inte konsumenterna att veta om djuret transporterats runt i Europa under sin livstid. Det finns också ett konsumentintresse att veta hur djuren slaktats och bedövats.

För den svenska livsmedelsproduktionen är frågan om vilka obligatoriska krav som ställs på ursprungsmärkning en ödesfråga.

Det finns en rädsla från EU-kommissionens sida att en alltför detaljerad ursprungsmärkning leder till ökade kostnader för industrin, som kommer att tas ut i konsumentled genom ökade priser. Men svenska djur flyttas inte mellan länder under sin livstid på det sätt som de gör i andra delar av EU. Det betyder att majoriteten av de svenska djuren föds, föds upp och slaktas i samma land. Det gör att kommissionens kostnadsuppskattningar inte är relevanta för svensk köttproduktion och slakt. De företag som flyttar djur mellan länder för att kostnadsoptimera sin produktion kommer sannolikt att få ökade kostnader. Men för företag som prioriterar konsumenters rätt att veta ursprung, smittskydd, spårbarhet och livsmedelssäkerhet, kommer kostnaderna inte att öka.

För den svenska livsmedelsproduktionen är frågan om vilka obligatoriska krav som ställs på ursprungsmärkning en ödesfråga. Sverige är ett litet land i EU så det krävs att vi hittar allierade som kan hjälpa oss att lyfta fram ursprungsmärkningen. Vi vill att Sveriges regering arbetar aktivt och genom alla tänkbara kanaler i EU för att se till att den nya lagen om ursprungsmärkning utformas på ett sätt som gagnar de svenska konsumenternas rätt att få veta var maten de äter kommer ifrån.

Maria Forshufvud, vd, Svenskt Kött
Helena Jonsson, förbundsordförande, LRF
Jan Bertoft, generalsekreterare, Sveriges Konsumenter
Thomas Svaton, vd, Svensk dagligvaruhandel
Hand Agné, vd, Avelspoolen 
Maria Donis, vd, Svensk fågel


Både arv och livsstil har betydelse för hälsan och maten är en självklar del av livsstilen. Hur man äter och dricker i vardagslag har stor betydelse, forskning visar att alkohol och övervikt är tydligt kopplade till tillväxt av cancerceller. Under senare år har det även diskuterats om en hög konsumtion av rött kött och charkuterivaror ökar risken.

Mot bakgrund av den kunskap som finns idag om samband mellan mat och cancer har WCRF sammanställt en lista med 10 råd för alla som vill anpassa sin livsstil.

World Cancer Research Fund (WCRF) är en organisation som sammanställer forskningsresultat om hur mat kan påverka cancerrisken.

Mot bakgrund av den kunskap som finns idag om samband mellan mat och cancer har WCRF sammanställt en lista med 10 råd för alla som vill anpassa sin livsstil.

De tre första råden är de viktigaste. De handlar om att inte bli överviktig och att motionera regelbundet, minst en halvtimme varje dag. Livsmedel som innehåller mycket fett och socker och lite fiber ska begränsas, sötade drycker ska undvikas.

På fjärde plats uppmuntras alla att äta mera grönsaker, frukt och fullkornsprodukter eftersom dessa har visat sig skydda mot cancer i många undersökningar.

På femte plats i WCRFs lista kommer rådet att begränsa intaget av rött kött till 500 gram (tillagad vikt) per vecka och att undvika charkuteriprodukter.

Rökning är en annan välkänd riskfaktor, ungefär 20 procent av alla dödsfall i cancer orsakas av tobaksrökning.

På femte plats i WCRFs lista kommer rådet att begränsa intaget av rött kött till 500 gram (tillagad vikt) per vecka och att undvika charkuteriprodukter.

Konsumtionen av rött kött i Sverige är i genomsnitt cirka 450 gram (tillagad vikt) per person och vecka enligt Riksmaten 2010-2011 (Livsmedelsverkets undersökning av svenskarnas matvanor). Genomsnittskonsumtionen av korv är 150 gram/vecka.

Äter man som genomsnittet, alltså ungefär 450 gram/vecka, vilket motsvarar ca 4 portioner, håller man sig under WCRFs rekommendation. Kött är en del av en näringsrik kost. Det ger viktiga näringsämnen som proteiner, vitaminer, järn och andra mineralämnen samt spårämnen.

Att leva sunt, det vill säga att hålla vikten, röra sig och äta mycket grönsaker, frukt och fullkorn är viktigt för att förebygga cancer, därefter kommer rådet om att äta lagom mycket kött, ungefär så mycket som vi i genomsnitt gör i Sverige.


Att äta klimatsmart är naturligtvis bra. Men är det i alla lägen miljöklokt? 

För att få genomslag i debatten måste komplicerade förhållanden oftast förenklas. Ett exempel är Svenska Miljöinstitutets senaste rapport som ifrågasätter klimatnyttan med närodlad mat. Institutet har jämfört olika matkassars klimatpåverkan och konstaterar att den vegetariska kassen var klimatvänligast. Den blandade kassen med grönsaker och kött ger dubbelt så hög klimatpåverkan.

Det är bra att klimataspekter lyfts fram och får oss som konsumenter att tänka till. Men det får inte ske till priset av så förenklade resonemang att vi förleds att tro att nyttan med närproducerad mat är försumbar. Rapporten pekar ensidigt på minskad köttkonsumtion utan att resonera om att även kött har en varierande klimatpåverkan. Som alltid gäller det att välja medvetet när vi handlar mat.

Konsumenter är kloka och vill veta hur maten har producerats och hur djuren har fötts upp. Det är den anonyma maten utan avsändare som är boven i sammanhanget. Inte minst när vi talar om köttet.

Det spirande intresse som idag finns för matens ursprung är bra och viktigt, rapportens slutsatser till trots. Vi är beredda och villiga att ta ansvar för den mat som vi handlar. Konsumenter är kloka och vill veta hur maten har producerats och hur djuren har fötts upp. Det är den anonyma maten utan avsändare som är boven i sammanhanget. Inte minst när vi talar om köttet. Produktionsmetoder som vare sig är klimatsmarta eller miljövänliga döljs i anonymiteten. 

Närproducerad mat handlar naturligtvis om mycket mer än om enbart den viktiga klimatfrågan. Det leder helt fel om vi ensidigt talar klimat men bortser från matens miljöpåverkan. Bilden måste få vara precis så komplex som den är.

Produktion av mat påverkar alltid klimatet och miljön. Kornas betande har stor betydelse för vår öppna landskapsbild och den biologiska mångfalden. Den positiva miljöpåverkan av nötkött är stor. Glädjande nog är svensk djuruppfödning också effektiv vilket betyder att uppfödningen ligger bra till ur klimatsynpunkt. Svenska råvaror är i de allra flesta fall både klimatsmarta och miljökloka.

Den stora frågan handlar inte om det ena eller andra. Utan om att minska den anonyma maten. Och därmed kunna göra medvetna val.

Detta nämns naturligtvis inte i Svenska Miljöinstitutets rapport då den inte skulle bli så kategoriskt tydlig då. Nu blir det istället återigen en debatt om kött kontra grönsaker. Den stora frågan handlar inte om det ena eller andra. Utan om att minska den anonyma maten. Och därmed kunna göra medvetna val.

 





I helgen berättade landsbygdsminister Eskil Erlandsson att han svänger och öppnar för obligatorisk ursprungsmärkning av processat kött. I Ekots lördagsintervju uttryckte han en förhoppning om att EU-länderna ska enas om gemensamma regler för märkningen av sammansatta köttprodukter som korv och pyttipanna.

Om det blir gemensamma regler i EU, kommer de troligen bara att omfatta produkter med en viss miniminivå av kött.

Vi gläds åt beskedet och gratulerar alla konsumenter som frågar efter enkel och tydlig ursprungsmärkning på allt kött, charkuterier och färdigmat.

Eskil Erlandsson sa att han möter jättemånga konsumenter som jättegärna vill ha reda på om köttet i  en korv kommer från Danmark eller om det kommer från Sverige. Men det finns också ett intresse bland fabrikanterna att upplysa om var produkternas ursprung.

Ministern har lyssnat och tagit intryck av debatten i hästköttskandalens kölvatten. Vi gläds åt beskedet och gratulerar alla konsumenter som frågar efter enkel och tydlig ursprungsmärkning på allt kött, charkuterier och färdigmat. Mer än 80% av alla konsumenter i Sverige vill tydligt kunna se köttets ursprung i en produkt.

Om det blir en gemensam EU-lagstiftning kommer den därmed också säkra att kraven på märkningen är desamma i samtliga medlemsländer.



Den senaste tidens händelser gör att svenska konsumententer blivit allt mer intresserade av köttets ursprung. Den frivilliga ursprungsmärkningen Svenskt kött har snart funnits i två år och vi har under vintern fått in flera nya företag som vill använda märket på sina livsmedel. Genom att tydliggöra det svenska köttet och de svenska värdena så ökar möjligheterna att få ut ett mervärde för köttet de svenska bönderna levererar.  

Bakgrunden till märkningen Svenskt kött var den svåra situationen som Sveriges grisföretagare upplevde under vinter 2010 - 2011 då en dioxinskandal i Tyskland medförde att priset på svenskt griskött trycktes i botten. Det var en katastrof.

Svenskt Kött gjorde gemensam sak med Ica, Coop, Axfood, Bergendahls och LRF kom överens om en märkning av framför allt charkuterier. För det är när köttet blir charkuteri som det anonymiseras. Nu använder allt fler företag även märket på sitt hela färska kött.

Företag får rätten att använda märket Svenskt kött under förutsättning att de uppfyller vissa kriterier. Redligheten är en viktig del, men också kravet på spårbarhet. Därför ska företagen ha en livsmedelscertifiering om de ska få använda märket.

I en undersökning som den europeiska konsumentorganisationen BEUC har gjort vill 83 procent av de svenska konsumenterna kunna se ursprunget på kött. Undersökningen gjordes innan hästköttsskandalen så nu finns det troligen ett ännu större sug.

I våra kontakter med företag som använder märket har vi fångat några röster. Så här säger till exempel:

Fredrik Malmstedt, vd Köttbutiken och Furillen på Gotland:

- Det är jätteviktigt med bra märkning som inte kan vilseleda. Här har vi en märkning som ger tydlig signal om hur djuren har fötts upp, hur de har levt och slaktats. Det är ett bra budskap.

Magnus Nilsson, vd Nyhléns Hugosons:

- Vi vill profilera oss lokalt och regionalt. Råvarorna och deras ursprung är vår profil. Den frivilliga ursprungsmärkningen Svensk kött fungerar som en garant för konsumenterna.

Det är klart att vi blir glada över så fina omdömen. Under våren kommer vi att göra det ännu tydligare för konsumenterna vad märket står för. Och varför det är viktigt att aktivt välja svenskt kött.

Nej nu får det nog räcka med dumheter på ett tag!

Hur är det möjligt att vi både blir förvånade och känner oss lurade när vi köper mat som nästan inte kostar någonting och som sedan visar sig innehålla allt annat än utlovat?

Jag har absolut inte något emot varken häst, bäver eller gädda. Men jag tror mig förstå sambandet mellan pris och kvalitet. Det är lite som att gå på teater. Bästa biljetterna längst fram på parkett och balkong kostar mer än platserna längst bak eller bakom pelaren (kallas för skymd sikt).

Jag har absolut inte något emot varken häst, bäver eller gädda. Men jag tror mig förstå sambandet mellan pris och kvalitet.

Hur är det möjligt att ens tro något annat?

Jag har svårt att hitta en bransch där ordningen är omvänd. Där man betalar mindre för kvalitet och mer för kvantitet.

I min bransch är det faktiskt så att vi gjort det låga priset till någonting fint. Något man ska vara rädd om. Inte bli lurad och betala för mycket. Bättre att köpa billigt för då blir man ju bara lite lurad.

Problemet är att det sällan är så när det kommer till färskvaror som kött, fisk och grönsaker. Där råder den helt vanliga logiken. Du får vad du betalar för.

För mig finns inget annat än svenskt kött på inköpslistan. Jag vet att det finns toppenkvalitet från andra delar av världen, men här väcks det sunda förnuftet till liv.

För mig finns inget annat än svenskt kött på inköpslistan.

Kvalitet är inte bara smak, fettkappa, marmorering, ras, ålder och kön. Det handlar också om trovärdighet, tillit, lojalitet mot våra medmänniskor, skapa arbetstillfällen, somna med ett gott samvete och veta att man gör kloka val som bidrar till en positiv utveckling i vårt närområde.

Hur är det möjligt att inte vilja bidra till det?

Snart är det dags för final i Melodifestivalen på Friends Arena. När ni nästa gång står och funderar över prisskillnaderna i köttdisken - koppla då upp er på nätet och sök på biljetter till Melodifestivalsfinalen den 9 mars. Jämför sedan priserna på främre parkett och läktare 3, övre. 

Hur är det möjligt?

Jo för att kvalitet kostar mer. Det är skillnad på att känna vinddraget från dansarna på scen och att se dem från läktare 3, övre. För alla er som inte har varit på Friends Arena kan jag bara säga att avståndet mellan läktare 3, övre och scenen är som mellan två tunnelbanestationer. Man har helt enkelt inte sett något från läktare 3, övre men man kan ju i alla fall logga in på sin facebookstatus - ”Jag är -at finalen i melodifestivalen 2013”. För i den digitala statusuppdateringen gör man ingen skillnad på parkett eller sektion. Lite som häst eller bäver, same same but different.



Det är fullständigt oacceptabelt med fusk i livsmedelsbranschen. Som konsument måste du kunna lita på den mat du köper.

Nu står det klart att skandalen med hästköttet är i lasagne mycket större än som tidigare varit känt. Att konsumenter får ett annat kött i maten än det som står på förpackningen är inget annat än fusk och lurendrejeri oavsett var i kedjan felet uppstått.
Men samtidigt visar det tyvärr än en gång hur viktigt det är med sund skepsis mot alltför låga priser på varor som normalt ska kosta mer.

Därför är det bra att Livsmedelsverket nu gör en större kontroll och DNA-testar en rad produkter. Och att flera frivilliga branschinitiativ tas för samverkan i kvalitetsfrågor.

Det som har hänt är återigen ett svek gentemot konsumenterna. Det är inte på något sätt försvarbart. Men samtidigt visar det tyvärr än en gång hur viktigt det är med sund skepsis mot alltför låga priser på varor som normalt ska kosta mer.

För 40 år sedan gjorde hemmafruarna i Skärholmen uppror mot höga matpriser. Det upproret har egentligen aldrig avstannat. Konsumenterna jagar extrapriser och PRO den billigaste matkassen. Men nu är det dags att vända på prisjakten. Vi måste vara beredda att betala för maten i allmänhet och köttet i synnerhet. Det går inte att föda upp djur på ett bra sätt till vilket lågt pris som helst. Det går inte att transportera, slakta, stycka, kontrollera och hålla hög livsmedelskvalitet till vilket lågt pris som helst.

Men nu är det dags att vända på prisjakten. Vi måste vara beredda att betala för maten i allmänhet och köttet i synnerhet.

Idag läggs cirka 12 procent av vår disponibla inkomst på mat, jämfört med 24 procent 1964. Det är dags för ett omvänt prisuppror.

Importen av kött ökar medan försäljningen av kött från djur uppfödda på svenska gårdar och slaktade på välkontrollerade svenska slakterier minskar. Varför? I allt väsentligt beror det på priset. Svenskt kött kostar mer. Men det finns skäl till det. Vi har en sträng djurskyddslagstiftning, vi har kontroller i hela kedjan för att vi ska ha goda, säkra och trygga livsmedel. Det finns så många skäl att medvetet välja svenskt kött.

Som konsument i butik - titta på förpackningarna, kolla ursprunget. Är förpackningen märkt med märket Svenskt kött kommer köttet från djur som är födda, uppfödda, slaktade och styckade i Sverige. Och produkten är tillverkad och packad i Sverige.

Som konsument i butik - titta på förpackningarna, kolla ursprunget. Är förpackningen märkt med märket Svenskt kött kommer köttet från djur som är födda, uppfödda, slaktade och styckade i Sverige.

Köp hellre lite mindre men bättre. Det har riktigt stor betydelse att du väljer medvetet, med omsorg nästa gång du handlar mat.

Detta debattinlägg är även publicerat på Newsmill

Nyss hemkommen från en internationell matmässa dit jag rest med svenskt griskött i bagaget. Det är inte första gången som jag rest med svenskt kött. I höstas genomförde vi ett mästarmöte i Lyon mellan den franske kocken Frank Delhoum och den svenske kocken Jonas Dahlbom som tolkade svensk unggris på var sitt sätt. Svenska smaker mötte franska. Vidunderligt gott.

Varför reser vi då utomlands med svenskt griskött? Jo, för att skapa PR och stolthet för de råvaror som svenska djurbönder producerar.

Det var en sällsynt gastronomisk upplevelse de inbjudna franska gästerna provade på. Sällsynt därför att svensk grisuppfödning utgör knappt 1 procent av EU:s. Vi har ingen nämnvärd export och överflöd av svenskt griskött har vi inte ens i Sverige. Inte av något inhemskt köttslag överhuvudtaget. Ungefär hälften av allt kött vi äter i Sverige är importerat.

Varför reser vi då utomlands med svenskt griskött? Jo, för att skapa PR och stolthet för de råvaror som svenska djurbönder producerar. Vårt mål är att svenskt griskött, i stark internationell konkurrens, ska bli tävlingsråvara vid EM i professionell matlagning, Bocuse d’Or Europe, som går av stapeln i Stockholm 2014. På resan mot det hägrande målet passar vi på att berätta om svensk djuruppfödning och om svenska grisar med knorr på svansen samt en delikat smak.

Vårt mål är att svenskt griskött, i stark internationell konkurrens, ska bli tävlingsråvara vid EM i professionell matlagning, Bocuse d’Or Europe, som går av stapeln i Stockholm 2014.

Unggrisen är bara ett exempel på den produktutveckling av svenskt kött som håller på att ta fart. Under 2012 har konsumenterna fått både Rapsgris och Guldgris i köttdiskarna. Vi möter nya styckningsdetaljer som flankstek, fjäderbladsbog och pingvinklubba. Konsumentintresset är på topp och branschen börjar ta produktutvecklingen på allvar.

Att potentialen för svenskt kött är stor vet vi. I Jordbruksverkets rapport ”Hållbar köttkonsumtion” konstateras att kött ska väljas med omsorg. Det betyder i de flesta fall svenskt kött sett ur klimat-, miljö-, djurskydds- och hälsoperspektiv. Tyvärr drunknade rapporten i en ”köttskatt” som Jordbruksverket inte ens riktigt föreslog. Mediefokuset blev bara köttskatt och att vi borde minska köttkonsumtionen.

Sverige har unikt goda förutsättningar med tillgång till vatten, marker och bete. Vi har duktiga djuruppfödare som kan få fram bra kött.

Debatten bör kompletteras med att vi i Sverige har möjlighet att öka produktionen av svenskt kött. Sverige har unikt goda förutsättningar med tillgång till vatten, marker och bete. Vi har duktiga djuruppfödare som kan få fram bra kött. En ökad produktion bidrar till arbetstillfällen och kan ge goda exportintäkter. Kan vi dessutom fasa ut en del importerat kött till förmån för vårt svenska kött är vinsten dubbel. Tre realiteter talar för att framtiden kan bli ljusare:

  • Svenskt kött är framtidens kött. Vi har tidigt inrättat oss efter det som nu kommer i resten av världen: resursmedvetenhet, god djuromsorg och hänsyn till klimat och miljö.
  • Konsumenterna gillar kött och vill ha mer kvalitetskött. De vill välja med omsorg och ha kunskap om såväl uppfödning som tillagning.
  • Stort intresse för köttets ursprung. Att ursprungsmärka med Svenskt kött är en framgångsfaktor.
Denna artikel har även publicerats i ATL


Våra matvanor är något som engagerar, det är tydligt. Men i och med att de svenska konsumenterna är så engagerade är det också viktigt att inte vilseleda dem med felaktig och felanvänd statistik vilket vi tyvärr har sett flera exempel på de senaste dagarna.

Känns det rörigt? Jag har full förståelse för det. Det är därför det är så viktigt att hålla koll på vilken statistik som vi jämför och drar slutsatser av.

Innan man jämför konsumtionssiffror med hälsorekommendationer och drar stora slutsatser av detta så måste man veta vad siffrorna står för.

De 85 kilo kött som Jordbruksverket redovisar i sin rapport Hållbar köttkonsumtion är en produktionssiffra som inte alls anger vad vi äter. Siffran inkluderar dessutom 18 kilo fågelkött. 85 kilo är slaktvikten innan köttet styckas och görs benfritt.

Jordbruksverket redovisar även konsumtionen av benfritt rött kött, alltså den mängd som konsumenten verkligen äter. Det är 36 kilo per person och år innan det tillagas. Köttet tappar cirka 35 procent i vikt när det tillagas.

World Cancer Research Fund International (WCRF) är en organisation som arbetar med frågeställningen hur mat och livsstil kan påverka cancer. WCRFs råd är att intaget av tillagat rött kött ska begränsas till 500 gram (tillagad vikt) per vecka. Det rådet ges till individer, på befolkningsnivå är rekommendationen max 300 gram. Omräknat till en årskonsumtion blir det 26 eller 16 kilo rött kött om året. Den siffran kan jämföras med den svenska konsumtionsstatistiken, alltså den mängd kött som vi i verkligen äter, på 36 kilo som omräknat till tillagad vikt blir ca 23,4 kilo.

Detta innebär att medelsvensson inte har en överkonsumtion av kött. Men det är klart att några äter för mycket, liksom andra skulle behöva äta mer. En tredjedel av de unga kvinnorna i Sverige har idag järnbrist. De skulle behöva äta mer rött kött, leverpastej och blodpudding som är oslagbara livsmedel för att få upp järnvärdet.

Detta innebär att medelsvensson inte har en överkonsumtion av kött.

Känns det rörigt? Jag har full förståelse för det. Det är därför det är så viktigt att hålla koll på vilken statistik som vi jämför och drar slutsatser av. Läs gärna även Jordbruksverkets redogörelse för vad som ligger bakom siffrorna.

Lika väsentligt som att ha koll på hur mycket kött vi äter, lika viktigt är det att veta vilketkött vi äter. Att välja kött med omsorg är viktigt inte minst ur miljösynpunkt. Svenskt kött är ett klimatmässigt bra val som kommer från djur uppfödda enligt stark svensk djurskyddslagstiftning. Det bidrar till en levande landsbygd med både arbetstillfällen och öppna landskap. Valet bör vara enkelt. Att välja kött med omsorg innebär att välja svenskt kött.

Maria Forshufvud, vd Svenskt Kött

Denna debattartikel är även publicerad påNewsmill



I december kom det ett mejl från formgivaren bakom våra styckningsscheman: "Hej bara så ni vet så har vårt styckningsschema nått internationell status i bloggvärlden inom design! Den har fått 518 likes och rebloggs på sex dagar, vilket innebär att flera tusen kan ha sett den under samma period:)))) Tungt, riktigt tungt!

Det var ju roligt tyckte vi och fortsatte i julstressen. För några dagar sedan kom det ytterligare ett mejl, den här gången från USA: "Hello. I am interested in finding out more about the meat chart posters that you have created, and whether or not they are for sale."

Svaret blev såklart att visst skickar vi styckningsscheman till entusiaster, även om de bor på andra sidan Atlanten. Med stolthet.

"Fantastic", skrev Matt tillbaka, han driver den spännande verksamhetenFarmstead inc. Han förklarar vidare: "I can't remember who directed me towards a link on twitter that showed a beautiful, large, poster of your renderings- but I loved them. I particularly like the ones on the website, that are without labeled parts. Those are beautiful! I actually would like them for home, to  hang them in a new room we are building- adjacent to our kitchen. But they would look great in our shop and restaurant too!"

Ja, nog är det fantastiskt, hur saker sprider sig på nätet. Nu väntar jag spänt på nästa överraskning i inkorgen.





Fixerade suggor, kuperade svansar och trånga burar. Så har en stor del av grisarna i EU det, trots att det är olagligt från årsskiftet. Svenska bönder har däremot under många år fött upp grisar enligt svensk djurskyddslagstiftning är strängare än EUs nya villkor. Det har medfört ökade kostnader för svensk grisproduktion och gjort det svårare att konkurrera med importerat griskött.

Endast 17 av EUs 27 medlemsländer har genomfört det nya EU-direktiv för grisuppfödning som trädde i kraft vid årsskiftet. Det innebär att det varje timme kommer ut 40 000 illegalt uppfödda grisar på EU:s matmarknad, enligt NFU, Storbritanniens motsvarighet till Lantbrukarnas Riksförbund.

Enligt EU-kommissionen och NFU klarade i december endast 33 procent av de franska grisgårdarna att leva upp till EU-reglerna, 48 procent av de tyska och 57 procent av de irländska. Andra länder som haft svårt att hinna ställa om till årsskiftet är Belgien, Italien, Nederländerna och Spanien. Detta trots att man har haft 12 år på sig att lägga ställa om.

Totalt produceras 250 miljoner grisar per år i EU. Av dem kommer 2,5 miljoner, alltså 1 procent, från Sverige.

”I Sverige har vi till och med strängare regler än i EU. Vill man premiera det goda djurskyddet så rekommenderar jag att man köper svensk producerat kött” säger Sveriges landsbygdsminister Eskil Erlandsson i dagens nummer av Metro.

Bättre kan det inte sägas. Landsbygdsministern är tydligt och klar när han kommenterar EU:s nya djurskyddsdirektiv. Den som vill vara säker på att köpa griskött som producerats lagligt måste vara mycket uppmärksam i handeln. En stor del förädlat griskött, som t ex bacon, smörgåspålägg eller korv är importerat.

I Sverige har vi sedan maj 2011 en frivillig överenskommelse mellan handeln, den svenska köttbranschen och LRF om ursprungsmärkning av kött.

Ursprungsmärkningen är ett svar på konsumenternas efterfrågan om tydlig och enkel information om köttets ursprung. Svenskt kött-märket innebär att köttet kommer från djur som är födda, uppfödda, slaktade och styckade i Sverige. Produkten är också tillverkad och packad i Sverige.

En viktig del av Svenskt kött – märkningen är att tillverkaren måste följa svensk marknadsföringslag och att ursprungsmärkningen inte får vara vilseledande. Det innebär att märkningen är tydligare än svenska flaggan som brukas och missbrukas om vartannat när det gäller ursprungsmärkning. 

Nu är det äntligen dags att fira in det nya året, men också tacka och säga adjö till det gamla. 

Vid jul värdesätter vi traditioner runt granen och på middagsbordet. Inget får förändras. På sin höjd byter vi skinkleverantör beroende på vad tidningarna skrivit.

På sin höjd byter vi skinkleverantör beroende på vad tidningarna skrivit.

Men bara några dagar senare blir vi som obstinata tonåringar och går loss på allt som hör festen till. Nyårsafton är en kväll att briljera i köket för vänner, släkt och bekanta. Ofta är det både dyrt och exklusivt. 

2012 har varit den stora ”Nose to tail”-året då vi på allvar börjat hushålla med råvaran, inte bara på restaurang utan även hemma i våra egna kök. Så varför inte fira in det nya året med en middag som inte kostar skjortan utan bara smakar så mycket mer av detaljer som vi alla lärt känna under det gångna året. 

2012 har varit den stora ”Nose to tail”-året då vi på allvar börjat hushålla med råvaran

Här är min 3-i-topplista på köttdetaljer som garanterat sätter smak och fart på samtalet kring nyårsbordet:

  1. Njurtapp slaktarstek eller onglet, kärt barn har många namn. Helstek den med bara salt och peppar och njut av de fantastiska köttsmakerna. Lägg energin på tillbehören som kan vara både avancerade och högtravande.
  2. Fjäderbladsbog luffarstek eller flat iron steak. Den näst möraste delen på hela djuret och precis som för njurtapp gäller det även här att njuta av köttsmakerna istället för att marinera och smaksätta.
  3. Pingvinklubba. Jag älskar när man samlas kring maten och njuter ur samma gryta. Bjud på en Osso buco på baklägg, styckad till små fina klubbor. Vill man kan man förstås bjuda på originalet som är på kalvlägg.

Njut av traditioner till jul, släpp loss och prova något nytt till nyår.



Sällan är kylskåpet så välfyllt som under juldagarna. Många av oss köper hem för mycket för att det säkert ska räcka till flera kalas. Skinkan, sillen, köttbullarna, korven och allt det andra ska räcka till matglada gäster, och det ska gärna bli över.

Men efter några dagar, när man tagit av julmaten flera gånger både till lunch och middag och sett de inplastade faten stå där i kylen, kan man drabbas av en stark längtan efter en enkel grönsakssoppa till kvällsmat. När den impulsen kommer är det dags att lyfta ut faten, städa ur kylskåpet och ta hand om julmaten innan det har gått så långt att man måste kasta den.

Det märkliga är att en bit in i februari känns det väldigt lyxigt att ta fram en påse med strimlad julskinka ur frysen

Skinkan, korven och köttbullarna går utmärkt att frysa. Så här års brukar det hagla av tips och recept på pajer, pytt-i-pannor och annat som man kan laga med julmaten, men själv brukar jag vara så trött på den att jag hellre strimlar skinkbiten som är kvar och fryser in den i påsar som är lagom stora att de räcker till en middag. 

På det här sättet får julmaten ett nytt liv efter jul och det är den verkligen värd.

Det märkliga är att en bit in i februari känns det väldigt lyxigt att ta fram en påse med strimlad julskinka ur frysen och strö ut strimlorna i en paj eller blanda ner dem i nykokt pasta med gröna ärter och lite grädde. Skivor av julkorv tinar snabbt och blir middag tillsammans med rotmos eller potatismos Recept på rotmos hittar du här. Och det är en rikedom att ha hemlagade köttbullar på lut i frysen.

På det här sättet får julmaten ett nytt liv efter jul och det är den verkligen värd.

Jag älskar tv-programmet Historieätarna. Det är en perfekt blandning historielektion och matlagnings-tv för en nördig person som mig själv. Å sen kan man sitta och voja sig åt forna tiders matvanor. Titta vad lite grönsaker de åt, oj vilken grönsaksfattig kost. Sen är det kanske inte lika roligt att gå och kolla i sin egen kyl och bara hitta ett par morötter och lite gul lök.

Titta vad lite grönsaker de åt, oj vilken grönsaksfattig kost

En nyhet för mig i höstens serie är hur kryddor genom historien varit mode. Kryddpeppar på 1600-talet, muskot på 1700-talet osv. När Historieätarna år 2090 ska beskriva vår tid kommer de säkert att lyfta fram hur förtjusta vi var i chili och att saltet skulle vara i en form vi kallade flingsalt som vi tyckte om att ta i med fingrarna.

Förra veckans avsnitt handlade om Frihetstiden på 1700-talet. Under den här tiden kom den första kokboken som blev en bästsäljare. 1755 gav husmamsellen Anna Christina Cajsa (Kajsa) Warg ut boken Hjelpreda I hushållningen för unga Fruentim(b)er. Cajsa Wargs bok gavs ut i 14 reviderade upplagor och hade stor betydelse för svensk matlagning i borgarklassen i generationer.

På Svenskt Kötts hemsida hittar du bland annat det här receptet på Cajsa Wargs kryddskinka.

På Svenskt Kötts hemsida hittar du bland annat det här receptet på Cajsa Wargs kryddskinka. Själv tycker jag att blandningen av kryddpeppar, rosmarin, mejram, lagerblad och nejlikor verkar en smula konstig för mina smaklökar men det är kanske något att testa framöver?

Ingredienser

24 portioner

3 kg rimmad skinka
2 tsk hela nejlikor
2 tsk kryddpepparkorn
2 tsk rosmarin
2 tsk mejram
5 lagerblad

Gör så här

Värm ugnen till 175°. Spola skinkan i kallt vatten. Ta bort nät och svål.

Stöt kryddorna tillsammans i en mortel. Gnid in skinkan med kryddblandningen.

Stick in en köttermometer så att spetsen kommer mitt i skinkan. Svep in skinkan väl i aluminiumfolie.

Lägg skinkan i en långpanna och sätt in den i ugnen. Beräkna 50-75 minuter per kilo. Avbryt tillagningen när termometern visar 70-75°.

Svenskt Kött är en flitig användare av Twitter som en kanal för att nå matintresserade och kockar. Nu har vi även kunnat konstatera att det är utmärkt för affärsutveckling.

I början av september ville jag berätta om vad som gäller för de tillverkare som vill använda vårt märke Svenskt kött. Då fick jag plötsligt svar från Fredrik Andersson, Årets Köttkock 2009 och köksmästare på den nyöppnade restaurangen West Coast i hotellet Gothia Towers i Göteborg. Fredrik frågade om det fanns möjlighet att använda Svenskt kött-märket på West Coast och berättade att på hans restaurang använder man bara svenskt kött. Att använda märket på restauranger är något vi funderat på tidigare och när en engagerad köksmästare med passion för svenska råvaror dök upp så tvekade vi inte.

Några dagar senare skulle jag till Mitt Kök-mässan i Göteborg och passade då på att hälsa på Fredrik och spana in West Coast. Vi bestämde oss ganska snabbt för att samarbeta och igår hade vi en presslunch på West Coast där vi visade hur märket Svenskt kött kommer att användas i restaurangen.

Samarbetet mellan West Coast och Svenskt Kött är ett pilotprojekt och kommer att användas som modell för andra restauranger som också vill använda märket Svenskt kött i sina menyer. Under 2013 kommer Gothia Towers även att börja använda märket Svenskt kött i sina room service-menyer som West Coast ansvarar för.

Det som började på Twitter för några månader sedan har nu utvecklats till ett samarbete för att motverka det anonyma köttet på restaurang. Vill ni veta hur det går? Följ @SvensktKott och @KockFredrik på Twitter!

Nu står det klart att skandalen med den importerade fläskfilén som sålts som oxfilé är mycket större än som tidigare varit känt. Att konsumenter lurats att köpa falsk oxfilé är inget annat än fusk och lurendrejeri. Därför är det bra att Livsmedelsverket polisanmält de företag som svarat för importen och bidragit till fusket.

Det som har hänt är osannolikt kreativt och dåligt. Det visar tyvärr än en gång hur viktigt det är med sund skepsis mot alltför låga priser på varor som normalt ska kosta mer. Som konsument ska du alltid vara noga med att leta efter ursprungsland, tydlig märkning. Enskilda partier billigt kött av ok kvalitet kan förekomma men ofta är pris kopplat till kvalitet. Du får helt enkelt vad du betalar för.

Många med bekymrade miner över att importen av kött ökar medan försäljningen av kött från djur uppfödda på svenska gårdar och slaktade på välkontrollerade svenska slakterier minskar.

I helgen var jag på Köttriksdag där merparten av landets nötköttsuppfödare var samlade. Många med bekymrade miner över att importen av kött ökar medan försäljningen av kött från djur uppfödda på svenska gårdar och slaktade på välkontrollerade svenska slakterier minskar. Varför?

Det finns så många skäl att medvetet välja svenskt kött.

I allt väsentligt beror det på priset. Svenskt kött kostar mer. Men det finns skäl till det. Vi har en sträng djurskyddslagstiftning, vi har kontroller i hela kedjan för att vi ska ha goda, säkra och trygga livsmedel. Det finns så många skäl att medvetet välja svenskt kött.

I Sverige har vi:

  • Friskare djur
    I Sverige är djuren friskare än i många andra länder. Svensk lagstiftning för hur djuren ska tas om hand är den mest omfattande i hela världen. I Sverige jobbar vi med förebyggande djurhälsovård med målet friska djur. Vi ger inte antibiotika i förbyggande syfte. Friska djur ska inte ha medicin. Och vi har inte motsvarande problem med resistens i djuruppfödningen som många andra länder har.

  • Stenhård kontroll
    Svenskt kött är hårt kontrollerat. Det är i princip fritt från salmonella tack vare effektiva kontrollprogram. I Sverige har vi en omfattande djurvälfärd och säkra livsmedel. Tillsynsmyndigheter kontrollerar och följer regelbundet upp varje del av livsmedelskedjan. Från bonde till butik.

Återigen. Det är fullständigt oacceptabelt med fusk i livsmedelsbranschen. Som konsument måste du kunna lita på den mat du köper. Vårt sätt att hjälpa till är att märka ut svenskt kött med ett tydligt blågult märke för att göra det enklare för dig.

Ta för vana att som restaurangbesökare alltid ställa frågan varifrån köttet och råvarorna kommer. Som konsument i butik - titta på förpackningarna, kolla ursprunget. Är förpackningen märkt med märket Svenskt kött så vet du att köttet kommer från djur som är födda, uppfödda, slaktade och styckade i Sverige. Och att produkten är tillverkad och packad i Sverige.

Vårt sätt att hjälpa till är att märka ut svenskt kött med ett tydligt blågult märke för att göra det enklare för dig.

Gör medvetna val, fråga om ursprung på restaurangmaten och håll utkik efter vårt märke i butiken. Det har riktigt stor betydelse att du väljer svenskt kött nästa gång du köper kött. Det står stora värden på spel.

Läs gärna Livsmedelsverkets Frågor och svar om fläskkött som har sålts som nötkött!

Maria Forshufvud
Vd, Svenskt Kött