I slutet av april arrangerade Svenskt kött en workshop om köttets roll i en balanserad och hälsosam kost. Kött bidrar på olika sätt till hälsa och nutrition hos olika grupper. Hos äldre är köttet en viktig källa till protein och aminosyror, hos idrottare ett enkelt och säkert sätt att få i sig högvärdigt protein, för kvinnor och växande barn och tonåringar en betydande källa till järn och protein. Gemensamt för alla grupper är att kött är en viktig källa till mineraler och B-vitaminer.
Livsmedelsverkets nya kostråd går balansgång mellan vad som är bra för hälsan och hur man på bästa sätt tar hänsyn till miljön. Mat från växtriket bidrar med fibrer, vitaminer och antioxidanter som är bra för hälsan och ger mindre klimatpåverkan. Animaliska livsmedel påverkar ofta miljön i högre grad, men bidrar med protein av bättre kvalitet och mycket mineraler. Enligt de nya råden ska vi begränsa mängden chark och rött kött – men hur påverkar det vår hälsa?
Helhetstänk: råvara, tillagning, tillbehör
Kosten påverkar vår hälsa, men det handlar sällan om enskilda delar utan om att skapa en hälsosam helhet. Det gäller bland annat råvaror, mängder, tillbehör och hur maten tillagas. Genom att låta bli att hårdsteka och grilla på för hög värme undviker man farliga ämnen som bildas när köttet bränns. Grönsaker, nötter, bär och frukt som ger fibrer och antioxidanter skyddar mot fria radikaler som bildas under ämnesomsättningen.
Vi som ger kostråd behöver bli tydligare i att berätta om hur viktigt det är att välja rätt sorts kött; svenskt, ekologiskt och gärna naturbeteskött. Man pratar ofta ganska ensidigt om köttet som miljöbov trots att både svensk konventionell och ekologisk köttproduktion borde kunna bidra till den biologiska mångfalden på motsvarande sätt som mejeriprodukter gör. Läsk och godis som enbart är en miljö- (och hälso-) belastning och som inte bidrar med någon näring borde vara ett större problem…
Kött ger viktig näring
Kött är en viktig livsmedelsgrupp som bidrar med mycket näring. Enligt de kostundersökningar som finns bidrar kött och fågel med ungefär en tredjedel av det protein, järn, zink, selen och B-vitaminer som svenska barn och ungdomar får i sig. Men vi behöver lägga mer fokus på järnet. I en studie som presenterades hade 20-23% av unga tjejer och killar för små järnförråd. Mer än hälften av de som ansöker om att bli blodgivare och som är vegetarianer har så låga järnvärden att de inte får lämna blod. Detsamma gäller för mer än var tredje blandkostare och det är lika illa hos kvinnor och män. För att ta upp järnet på bästa sätt behövs kött och hemjärn.
Budskapet i de nya kostråden behöver nyanseras och råden anpassas mer efter olika individers behov i olika stadier av livet. Många unga kvinnor skulle må bra av att äta mer kött – och samtidigt är det kanske just de som tar till sig begränsningsbudskapen mest.
Det animaliska proteinet innehåller grenade aminosyror och kreatin som stimulerar muskeltillväxten hos idrottare, och behövs för att äldre ska få i sig tillräckligt av essentiella aminosyror. Kött har en viktig roll, inte minst korv och andra charkprodukter som ofta är lättare att få i sig om man har nedsatt förmåga att tugga och svälja helt kött.
Skräddarsydda smarta lösningar
Genom att skräddarsy produkter och kommunikation utifrån specifika målgrupper, och anpassa förpackningsstorlek till recept och rekommenderad portionsstorlek kan producenterna möta konsumenternas hälsomässiga behov.
Det kommer alltid att finnas ett sug efter inspirerande hälsosamma recept, tillagningstips och produkter som gör det enkelt och snabbt att äta hälsosamt. Kommunikation, ärlighet och transparens är A och O – både kring innehåll och näringsinnehåll i produkterna och om att djuren har det bra.