Varför får kor inte vara utomhus?

Märta Jansdotter

av Märta Jansdotter

Det är sedan många år förbjudet för kor att vistas ute vintertid utan stall i Sverige. I Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket m. m  står det att ”Utegångsdjur [nötkreatur] ska under den kalla årstiden när betestillväxt inte sker ha tillgång till en ligghall eller annat stall som ger dem skydd mot väder och vint samt en torr och ren liggplats”. Detta innebär att, när gräset invintrat och det är ”kallt”, från ungefär mitten av oktober till mitten av mars, lite beroende av landsända, är förbjudet att låta korna vistas ute mer än 24 h utan tillgång till stall. Oavsett väderlek, skötselmetod och beteshage. Det går att söka ett undantagstillstånd för detta, genom att gå med i ett nationellt utedriftsprogram. Detta undantagstillstånd kommer förstås med ett kontrollprogram, regler och en saftig avgift. Det är ett bra alternativ, men ofta faller valet på att helt enkelt bygga ett enklare stall eller ligghall.

Det är ett bra alternativ, men ofta faller valet på att helt enkelt bygga ett enklare stall eller ligghall.

Varför skriver jag ett inlägg om detta? Det finns mycket jag gillar med svensk djurskyddslag, men den korta delen om "utedrift under den kalla årstiden när betestillväxt inte sker", är inte en av delarna. Anledningen är enkel. Den fyller ingen ytterligare funktion för att säkerställa en god och hög djurvälfärd, snarare hindrar den aktivt stora och små lantbruk att sköta sina djur på ett sätt som gynnar både djur, natur och gårdens ekonomi. Den främjar högre användning av fossila bränslen, ökad byråkrati, sämre användning av djurens gödsel, ökad arbetsinsats och ökade kostnader. Utan att nödvändigtvis öka djurvälfärden. Ett misskött djur ute är minst lika dåligt som ett misskött djur inne, och ett välskött djur ute är minst lika bra som ett välskött djur inne. Att ge våra lantbrukare möjligheten att själva välja hur de ska sköta sina djur och mark året runt, utan att behöva öka den byråkratiska bördan och kostnaderna, tycker jag borde vara en självklarhet. Speciellt då det finns goda dokumenterade erfarenheter att utedrift är ett klokt sätt att hålla djur på, både i Sverige och internationellt.

Att avskaffa de korta paragraferna som hindrar utedriften skapar möjligheter.

Att avskaffa de korta paragraferna som hindrar utedriften skapar möjligheter. Det ger oss nötköttsföretagare möjlighet att mer flexibelt använda våra åkrar och beteshagar året runt, då många dagar under den kalla perioden i Sverige är ett väl lämpat klimat för en ko. Vi kan välja att beta en hage eller återväxt i november eller december om väder och markförhållanden tillåter det, utan att behöva bygga ett stall. Det möjliggör också för mindre och nystartade djurhållare att kunna starta upp en verksamhet med små medel genom att slippa ta kostnader för extra kontroll och ekonomibyggnader. Dessutom är det möjligt för befintliga nötköttsföretagare att sänka sina kostnader då stallperioden är den mest kostnadsdrivande delen av uppfödningen.

Framförallt skapar en enorm potential för att vi i Sverige ska kunna bli riktigt, riktigt duktiga på betesdrift.

Framförallt skapar en enorm potential för att vi i Sverige ska kunna bli riktigt, riktigt duktiga på betesdrift. Idag är betessäsongen ungefär från april till oktober, med krav på 0-4 månader beroende av besättning, certifieringar och geografi. Men med en väl planerad och genomförd betesdrift, tror jag vi skulle vi kunna beta mellan 4-8 månader istället. Då tar vi oss oundvikligen in på de kalla månaderna. Med ett betessystem som innebär täta flyttar till nya fållor, för att ge marken vila och korna nytt, fräscht foder varje dag, blir det omöjligt att ha en ligghall i varje fålla. Bättre är då att ha ett stall eller fållor som djuren flyttas till vid behov. En av finesserna med en längre betesdrift, som kräver en flexibel utedrift för att vara möjlig, är ett kraftigt minskat behov av fossila bränslen. Detta då mindre bränsle behövs på att skörda vinterfoder, köra det till stallet, utfodra, gödsla ut och sedan sprida tillbaka gödsel på åkern. Det är helt enkelt väldigt resurseffektivt att låta kon skörda, utfodra, och gödsla på en och samma gång. Hon är trots allt utrustad med både slåtter, fodervagn och gödselspridare.

Det är helt enkelt väldigt resurseffektivt att låta kon skörda, utfodra, och gödsla på en och samma gång.

Jag hoppas vi kan få en framtida djurskyddslag som ger kor möjlighet att vara ute året runt. Det som ska begränsa en kons utevistelse är inte tillgången till en ligghall, utan snarare djurens välmående, marken och det sunda förnuftet hos våra djurhållare.

En ytterligare positiv bieffekt av en sådan lag, skulle innebära att jag slapp förklara för mina internationella kollegor varför vi tar in djuren i oktober. ”No we don't have special cows in Sweden. They can be outside. They just aren't allowed to. Yes. Not allowed. No. It is not a joke.”