Om det anonyma köttet

Importen av griskött har fördubblats under de senaste tio åren och 40 procent av det griskött vi äter kommer från ett annat land. Det handlar framför allt om det mer anonyma köttet, det kött som blir råvara i charkuterier och färdigmat.

Importen har ökat snabbt. I slutet av 1990-talet var Sverige självförsörjande på griskött. För bara tre år sedan var 80 procent av allt griskött vi åt svenskt. 2013 har den siffran sjunkit till 60 procent.

Den huvudsakliga orsaken till de senaste årens ökning av importerat kött är att länder som Danmark, Tyskland och Polen kan konkurrera med betydligt lägre priser. Våren 2013 stängde Ryssland och Asien sina gränser för importerat kött för att säkra sin egen köttproduktion. Det har lett till att det finns gott om billigt griskött från bland annat Tyskland och Danmark. Det köttet söker sig in på andra marknader, som exempelvis Sverige.

Importerat kött går till charkuterier

Enligt Jordbruksverkets siffror från 2012 var Tyskland följt av Danmark de två största exportörerna till Sverige. Tyskland stod för 38 procent av exporten till Sverige och Danmark för 36 procent.

Det finns ingen statistik som visar till vilka produkter som det importerade köttet används. Däremot är en gemensam uppfattning i branschen att mycket av den senare tidens importerade griskött har hamnat i korv och andra charkuterier.

40 procent av det griskött vi äter är importerat. Den huvudsakliga orsaken till de senaste årens ökning av import är att länder som Danmark, Tyskland och Polen konkurrerar med betydligt lägre priser.

– I huvudsak har importen gått till charkproduktion och färdigmat och vår bedömning är att bara hälften av de svenska charkuterierna består av svenskt griskött. I färdigmaten är det i främst importerat kött, säger Magnus Lagergren, vd, Dalsjöfors Slakteri.

Enligt honom är förklaringen enkel: Importerat kött är helt enkelt billigare, på charkuteriråvara kan det handla om en prisskillnad på 10–20 procent.

Patrik Mårtensson, som arbetar med att analysera konsumentmarknaden hos HKScan, bekräftar bilden.

– Det är framför allt i charkuterier och färdigmat som det importerade köttet har ökat. När det gäller helt kött som säljs i butik är det framför allt svenskt kött som säljs. Undantaget är fläskfilén, vilket kanske inte är så konstigt eftersom den danska fläskfilén kan kosta mellan 39,90–59,90 kronor kilot, medan den svenska kan ligga på 129,90 kronor kilot, säger Patrik Mårtensson.

Priset på kött spelar roll

Priset spelar givetvis en stor roll, liksom en stark krona som gör Sverige till en attraktiv marknad att sälja till. Men en annan orsak är också att köttet i charkuterierna och den färdiga maten blir mera anonymt.

Konsumenterna har hittills visat att de i stor utsträckning är beredda att välja svenskt när de köper kött i butiken, även om det svenska köttet är dyrare. Men för charkuterierna och de färdiga maträtterna gäller inte samma logik.

– Preferensen för svenskt är stor hos konsumenterna men när det gäller mer anonyma produkter som korv, bacon och färdigmat, är det en annan sak. Vi har själva en del i detta för charkuterierna har varit lite anonyma för oss också. Därför är det viktigt att vi jobbar mer med produktutveckling, säger Magnus Lagergren.

Konsumenterna är beredda att välja svenskt när de köper helt kött i butiken, även om det svenska köttet är dyrare. För köttet i charkuterier och färdigmat gäller inte samma logik, det är mer anonymt.

Magnus Lagergren framhäver att det därför är oerhört viktigt att fortsätta jobba med Svenskt kött-märkningen, även på charkuterier och på den färdiga maten.

– Det finns ett genuint intresse att möta konsumentens behov och förväntningar på svensk råvara inom hela kedjan, säger Magnus Lagergren.

Svårt att se på charkuterier varifrån köttet kommer

Handelns egna varumärken inom charkuterier har också ökat. Enligt Svensk Dagligvaruhandel hade handelns egna märken under förra året nästan 19 procent av all charkuteriförsäljning och den siffran fortsätter att öka.

70 procent av konsumenterna är intresserade av ursprunget på köttet i svenska charkuterier.

I en konsumentundersökning som Svenskt Kött lät genomföra hösten 2012 (attitydundersökning charkuterier hösten 2012, United Minds, på uppdrag av Svenskt Kött.) var det mycket tydligt att konsumenterna även bryr sig om ursprunget i charkuterierna.

Drygt 70 procent av de tillfrågade är intresserade av ursprungsmärkning på charkuterier. Över 60 procent tycker att köttet i charkvarorna ska komma från Sverige.

Samtidigt menar 42 procent att de tycker att det är svårt att se på korven, baconet eller de andra charkuterierna, varifrån köttet egentligen kommer.

– Det kan man ha stor förståelse för. Det ska nog mycket till att du hinner titta på innehållsförteckningen när du står och ska handla mat med trötta barn, säger Patrik Mårtensson.'

För att ytterligare komplicera bilden finns det också ett antal charkuterier med regionala svenskklingande namn som inte alls innehåller svenskt kött.





Nyheter Blogg Press Filmrum Kalender Kötthack Köttpodden Go Flexitarian