Djur som föds upp med antibiotika tillsatt i fodret växer bättre. Dessa djur klarar även miljöer som är hygieniskt undermåliga eller överbelagda, med många djur på liten yta.
I Sverige är foderantibiotika förbjudet sedan 1986. Inom EU förbjöds det 2006. I USA, samt i många länder i Asien, används fortfarande foderantibiotika i stor utsträckning. Det finns de som hävdar att foderantibiotika är en förutsättning för effektiv köttproduktion, men den svenska uppfödningen är ett bevis på att de har fel.
”One health” – människors och djurs hälsa tätt sammankopplade
”One health” är det senaste begreppet inom det globala arbetet för smittskydd och välfärd. Människors hälsa och djurhälsa är så tätt sammankopplade att de faktiskt går att se som ett – en gemensam världshälsa. Många sjukdomar sprids mellan människor och djur. Det leder till ett alltmer påtagligt hot: Problemet med antibiotikaresistens.
Djuromsorg och hälsosam miljö – utan överbeläggning – ger god djurhälsa. Det minskar även antalet sjuka djur som behöver antibiotikabehandlas. Friska och sunda djur är viktigt, eftersom varje behandling med antibiotika innebär en risk för ökad resistens. Antibiotika påverkar de sjukdomsframkallande bakterierna – men även den helt normala bakteriefloran. Risken är att man får en stor andel resistenta bakterier, eftersom de bakterier som är känsliga mot antibiotikan inte överlever.
Sverige använder lite antibiotika
Sverige har en av de lägsta siffrorna i Europa när det gäller användning av antibiotika till djur. Det gör också att vi har en låg förekomst av resistenta bakterier. I till exempel USA finns flera stammar av salmonellabakterier som är multiresistenta – ett allvarligt hot för smitta via livsmedel vidare till maten på våra tallrikar. En multiresistent bakterie kan orsaka infektioner som är omöjliga att behandla och som därför kan vara dödliga för barn, äldre eller personer med nedsatt immunförsvar.
Därför är vårt val viktigt när vi handlar kött, vi gör ett medvetet val som påverkar djuromsorgen både hemma och utomlands. Och vi bidrar till att hålla antibiotikaresistensen låg, vilket gagnar både djuren och oss människor.
Diagrammet ovan visar att Sverige och Norge har lägst försäljning av antibiotika för behandling av djur inom Europa.
Antibiotikaresistens gör bakterierna motståndskraftiga mot antibiotika. Det är inte människan eller djuret som blir resistent mot antibiotika, utan bakterierna som muteras. Mutationerna kan sedan ”smitta” mellan olika bakterier så att flera olika bakteriestammar blir motståndskraftiga mot antibiotika. Multiresistenta bakterier är motståndskraftiga mot flera typer av antibiotika.