Var tredje kommun vet inte var maten som köps in kommer ifrån

Fördelarna med att välja svenska livsmedel är många. Trots det vet var tredje svensk kommun inte om de köper in svenskt kött till sin offentliga verksamhet.

Låg antibiotikaanvändning och höga krav på djuromsorgen

Fördelarna med att välja svenska livsmedel är många; låg antibiotikaanvändning, salmonellafrihet, höga krav på djuromsorgen samt en mindre andel växtskyddsmedel och lägre klimatpåverkan. Just de grupper som allra mest behöver hälsosam mat – barn, sjuka och äldre på boenden – får inte möjligheten att välja vad som serveras och är därför utlämnade till kommun eller landsting.

Trots kännedomen om fördelen med svenska råvaror vet var tredje svensk kommun inte om de köper in svenskt kött till sin offentliga verksamhet. Ännu färre kan svara gällande inköp av grönsaker, rotfrukter och ost. Detta visar Livsmedelsverkets rapport Fakta om offentliga måltider 2018 där man kartlagt måltider i kommunalt drivna förskolor, skolor och omsorgsverksamheter.

3 procent av hela Sveriges livsmedelskonsumtion

Totalt köper kommunerna in livsmedel till ett värde av närmare 7 miljarder kronor per år, vilket motsvarar cirka 3 procent av hela Sveriges livsmedelskonsumtion. Regeringens målsättning i den nationella Livsmedelsstrategin är att öka Sveriges produktion av livsmedel, och några av frågorna i undersökningen rör andelen produkter med svenskt ursprung.

– 38 procent av kommunerna anger att av det obearbetade nötkött som köps in är över 90 procent svenskt, och det är ju bra säger Pirjo Gustafsson, ansvarig för offentlig upphandling på LRF.

– Men, 35 procent uppger att de inte vet och 36 procent att de inte vill svara, när det kommer till köttet. Det är anmärkningsvärt, tycker vi, och även Livsmedelsverket själva. De kommenterar i rapporten att krav i linje med svensk lagstiftning kan bidra till minskad miljö- och klimatpåverkan, samt att det finns ett behov av bättre uppföljning gällande de offentliga måltiderna.

Vet inte eller vill inte svara

Att kommuner inte vet, eller inte vill svara, beror förmodligen på att endast varannan kommun följer upp sin måltidsverksamhet med nyckeltal. Pirjo Gustafsson konstaterar dock att både svenskt ursprung och närproducerat finns bland de nyckeltal som ändå anges.

– Bristen på svar från så många är en utmaning och samtidigt en möjlighet. Det finns en vilja i branschen för storhushåll att köpa svenskt och man efterlyser verktyg som gör det lättare att följa upp. Svenskmärkningen Från Sverige kan vara ett sätt att underlätta uppföljning och en del grossister ursprungsmärker redan.

När frågan ställs om ost, färska grönsaker och rotfrukter är det så få kommuner som svarar att Livsmedelsverket inte kan dra några slutsatser.

– Vi känner till det här sedan tidigare och vet att andelen svenska produkter länge har varit låg. Men det är ändå värt att notera när man vet att importen belastar klimatet i så hög grad.

Hösten 2018 gjorde Livsmedelsverket en nationell enkätundersökning som riktade sig till alla Sveriges kommuner med kommunalt driven verksamhet inom offentliga måltider, framförallt inom förskola, skola och äldreomsorgen. Sammanlagt svarade 263 av Sveriges 290 kommuner på åtminstone någon av frågorna i kartläggningen. Det motsvarar en svarsfrekvens på 91 procent.

» Här finns hela rapporten

Nyheter Blogg Press Filmrum Kötthack Köttpodden