Svensk får- och lammproduktion är en del av ett hållbart jordbruk och bidrar till att nå nationella miljökvalitetsmål, framför allt ”Ett rikt odlingslandskap” och ”Ett rikt växt- och djurliv”. Betande djur ger ett attraktivt odlingslandskap med stor variationsrikedom av djur, växter och kulturmiljöer. I Sverige pågår ett aktivt arbete med att minska övergödningen och vall läcker mindre växtnäring än andra grödor och odlas med betydligt mindre växtnäring. En växtföljd med mycket vall binder mycket kol vilket är nödvändigt för att hålla jorden bördig för odling av grödor vi kan äta. Öppna landskap och hagmark ger fina möjligheter för rekreation och friluftsliv, som är viktiga delar av miljökvalitetsmålen.
Frågor
Varför är får och lamm viktiga för naturbetesmarkerna?
De betande djuren vårdar det svenska öppna landskapet och ger oss vackra hagmarker. Mellan 10-15% av de svenska naturbetesmarkerna betas av får och lamm. Det är de mest artrika miljöerna i odlingslandskapet och betet gynnar många växter och djur, som ofta är hotade men räddas när landskapet hålls öppet. Får och lamm passar bra på känsliga betesmarker eftersom de inte trampar sönder grässvålen. Resultatet gör att naturen blir mer tillgänglig både på landsbygden, i staden och stadsnära miljöer.
Hur kan Sveriges ha lägst antibiotikanivå i EU?
I Sverige jobbar vi med förebyggande djurhälsovård vilket är viktigt för att undvika sjukdomar hos djuren och för att ha en fortsatt låg användning av antibiotika. Sverige använder minst antibiotika till livsmedelsproducerande djur av alla EU-länder. På 1980-talet var vi först i världen att förbjuda antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte. Sjuka djur får behandlas. Överanvändning av antibiotika leder till att bakterier utvecklar resistens vilket får stora konsekvenser för sjukvården. Jämfört med andra länder har Sverige låg förekomst av resistenta bakterier.
Hur påverkar den svenska djurvälfärden lammen och fåren?
Fåren har det bra i Sverige. Det är en sund uppfödning där sjukdomar och skador är sällsynta. I Sverige är det lagkrav på att djur ska få bete sig naturligt, vilket bidrar till att de är friska både fysiskt och psykiskt. Får och lamm hålls på bete på sommaren eller ska på annat sätt vistas ute. De är flockdjur och ska hållas i par eller i grupp i lösdrift. De ska ha tillgång till hö, halm eller annat grovfoder som tillgodoser deras sysselsättningsbehov. Det finns bland annat även regler för klippning, inspektion av klövar och lamningsboxar. De får behålla sina svansar, bagglammen kastreras inte och vi har förbud mot mulesing. Svenska djur transporteras max åtta timmar och bedövas alltid vid slakt.
Har vi många olika fårraser i Sverige?
Det föds upp ett flertal fårraser i Sverige, även om Gotlandsfåret (Pälsfår) är det vanligaste. Gotlandsfåret ger det fina pälsskinnet med de unika grå och silverfärgade lockarna. Andra exempel är Texelfår, Finullsfår, Dorset och Suffolkfår. Ofta korsas olika raser för att kombinera önskvärda egenskaper.
När blir lamm får?
Lamm är den gemensamma benämningen på kött av får som inte har lammat och som är yngre än ett år. Det svenska höstlammet du köper i butiken är oftast runt 6 månader.
Kan man köpa färskt svenskt lamm året runt?
Efterfrågan har gjort att bönderna styrt om produktionen så att det idag finns färskt svenskt lammkött året runt. Det är då vårlamm, som föds på vintern och slaktas på våren, sommarlamm som föds tidig vår och slaktas under sommaren, eller vinterlamm som är födda under sen vår eller sommar. Vinterlammen stallas in efter betessäsongen där de utfodras för att bli tunga nog för slakt under vintern.
Varför kallas det höstlamm?
Traditionellt i Sverige lammar tackorna på våren och lammen slaktas på hösten efter avslutad betessäsong. Lammen är då cirka 6 månader. Det gör hösten till högsäsong för det färska svenska lammköttet. Du kan även hitta höstlamm i butikens frysdisk andra tider på året.
