Svinn

I dag talas det mycket om all mat som slängs i onödan. Det finns en del undersökningar som ur olika vinklar beskriver vad som slängs vid olika tillfällen i hela kedjan från jord till bord.

Hushåll

Enligt en rapport från Naturvårdsverket (Rapport  SMED 2016) slängs det 1,3 miljoner ton matavfall per år i Sverige. Hushållen står för 75 procent av den mat som kastas vilket är 938 000 ton. Det innebär 97 kilo mat per person och år. I en familj med fyra personer blir det ett kilo matavfall om dagen. Cirka en fjärdedel av matavfallet är flytande vilket motsvarar 26 kilo per person och år. 

Det finns inga undersökningar som visar hur stor andel av det som slängs i Sverige är kött, men Naturskyddsföreningens rapport redovisar en uppskattning som säger att värdet på kött som slängs i EU är cirka 80 000 miljoner Euro.

I Naturskyddsföreningens rapport diskuteras om svinnet skulle minska om matpriserna höjdes. Det finns en privatekonomisk vinst att göra genom att kasta mindre mat, men eftersom matbudgeten är en relativt liten del av konsumenternas totala budget så är hushållskassan inte lika känslig för höjda matpriser.

En rapport från Jordbruksverket (2009) visar att kött och köttprodukter är den livsmedelsgrupp som är känsligast för prisförändringar.

Butiker

Det finns cirka 10 000 butiker som handlar med livsmedel (grossister och butiker). En studie (Andersson et al 2010) visar att en Coop Forum-butik i genomsnitt slänger 7 000 kg kött varje år. Det skulle innebära att landets 74 Coop Forumbutiker kasserar 449 000 kg kött. En medelstor Konsumbutik kasserar 2 400 kg kött varje år och den mindre butiken 1 300 kg. Forskarna beräknar att det i Coops butiker (401 st) slängs 740 000 kg kött/år.

Restauranger och storkök

En femtedel av all mat som konsumeras i Sverige, eller 1 400 miljoner portioner, kommer från restauranger och storkök. I en rapport (Engström 2004) uppskattas det att en femtedel av maten som hanteras i köken kastas. Svinnet i restaurangerna uppgår till 35-40 procent, övriga storkök: 10-15 procent.

Tillagningssvinn

Allt kött lättar vid tillagning, köttmuskeln drar ihop sig och pressar ut köttsaft. Fettet smälter ut vid tillagning. Fetare styckningsdelar och charkuterier innehåller i genomsnitt 15 procent mindre fett efter tillagning eftersom en del av fettet smälter ut vid stekning och kokning.

Tillagningstemperatur och tid påverkar hur mycket köttsaft som stannar kvar i köttet. När tillagningen avbryts vid en innnertemperatur på 55-65˚ förlorar köttet 10-20 % i vikt. Vid en innnertemperatur på 80-85˚ minskar det 30-45 %. Källa: Mått för mat, ICA, KF och Jordbrukets Provkök (ICA Bokförlag).

Grisar hjälper till att minska svinnet

Visste du att grisar hjälper till att minska matsvinnet? Grisen har historiskt sett alltid varit en naturlig del av kretsloppet. Förr var det vanligt att grisen fick matrester, potatisskal och annat som blev över i hushållet. Så är det än idag även om resterna nu kommer från livsmedelsindustrin och matsvinn från matbutiker. Vassle från mejeriernas osttillverkning, osålt bröd från bagerierna, drank från sprittillverkningen, öljäst och glass är exempel på rester som svenska grisar förvandlar till prima griskött.

Av en gris blir sedan till slut 70 procent till mat; här finns massor av spännande styckningsdetaljer med god smak och olika karaktär att välja mellan. Av resten, som vi inte kan äta, blir det bland annat växtnäring, djurfoder och läkemedel. Grisens gödsel blir biogas och av slaktrester görs biobränslen som ersätter fossil energi i transporter. Man kan även göra godis av gelatinet.

Varför svenskt kött Styckdetaljer Charkuterier Köttkvalitet Köpa, laga och förvara Näring Statistik och Grafik Djuruppfödning Frågor & svarFörvaring av kött Miljö och klimat Därför väljer vi svenskt kött